• molly50

    Varför kom min pappa aldrig tillbaka !

    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-24 11:42:58 följande:
    Dom är inte presenterade för varann, ingen av dom vet om varandras existens .
    Presenterade bli dom ifall det blir kontakt, innan dess, hålls dom isär.
    Det var väl inte svar på frågan?
    Frågan var om ditt yngsta barn är ditt eget eller ett bonusbarn?
    Kan du svara på det?

    Och varför hålla isär barnen?
    Tycker du inte att de har rätt att f¨veta om varandras existens?
    Eller är det bara dina känslor som räknas?
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (S) skrev 2018-05-24 22:00:55 följande:
    Tack, det var verkligen fruktansvärt, jag har lidit mycket i mitt liv.

    Om det är så som du skriver, att TS inte vill träffa sina barn, och allt det andra, så är det jättehemskt och fel på alla sätt. Min pappa har verkligen inte betett sig det minsta illa, utan alltid hoppats att vi en dag skulle återfå kontakten och att allt skulle bli bra mellan oss (vilket det blev). 
    Jag förstår det. Så hemskt att kunna hota ett litet barn på dte sättet för att få sin vilja fram.
    Har du någon kontakt med din mamma idag?

    Skönt att du och din pappa har en fin kontakt idag.

    Ja,TS verkar hellre använda sina barn som slagträn för att hämnas på sitt ex än att ta tag i saken själv.
    Han skulle t ex kunna gå till domstol.
    När man försöker förhindra umgänge så brukar man inte liga så bra till i rätten.
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (S) skrev 2018-05-24 22:56:03 följande:
    Mår man så dåligt psykiskt som min mamma gjorde när hon blev lämnad, och är så full av bottenlöst hat, så kan man nog inte tänka klart. Jag är helt säker på att mamma aldrig ville skada mig, utan bara göra pappas liv till ett helvete. Men det blev ju väldigt fel ändå, när hon använde mig för att kunna komma åt honom. 

    Jag och mamma har en bra relation idag. Jag har aldrig varit arg på henne, utan enbart klandrat mig själv för att det blev som det blev. Det var ju trots allt jag som tog beslutet att bryta med pappa (i och för sig för att rädda mamma, men ändå). Jag ångrar att jag inte var starkare, såg klarare, men jag var bara åtta år. Jag såg inte hur jag kunde göra på något annat sätt. Att rädda mamma blev min livsuppgift. Nu när jag är vuxen och har gått flera år i terapi vet jag varför mamma behandlade mig som hon gjorde, och jag klandrar inte henne (eftersom hon var sjuk, och det kan man aldrig rå för).

    Jag hoppas verkligen att det löser sig för TS.
    Du har såklart rätt.
    Men,som sagt,det kan bli så fel.
    Det är ändå skönt att ni kan ha en bra kontakt idag och att din mamma är medveten om att hon har gjort fel.
    Och att du har en fin kontakt med din pappa också.
    Det är starkt gjort av dig,

    Ja,det är nog upp till TS att själv ta ansvar också om det ska ordna sig för honom.
    Carpe Diem
  • molly50
    HD2017dis skrev 2018-05-25 09:11:56 följande:
    Han har inget med det att göra.

    Sluta anklaga honom för något som hans ex + samhället + barnen åstadskommit. Det blir patetiskt.
    Vad är det barnen har åstadkommit?
    De var 8 och 10 är gamla när TS oh hans ex skiljde sig. Kanske rentav yngre än så.
    Så hur kan det vara deras fel?
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-25 18:44:13 följande:
    Hade hoppats det kom fler såna här inlägg! Men tack (S) för att du delar med dig.

    Det är dom här inläggen jag vänta på, dom är till er som undrar varför jag skyddar skrutten från ex familjen.

    När en mamma visar narcissistiska drag, hon påstår att hon skyddar barnen, hon är enda som kan uppfostra dom, osv...

    Läs vad (S) skriver, hennes mamma har ett evigt hat, det försvinner aldrig, jag har försökt berätta det flera gånger, folk tror mig inte, men det är så djävla sant.
    Skulle mitt ex få reda på att jag har barn, så kommer hon dyka upp , hon kommer passa på och förstöra på ett eller annat sätt, hon har ett evigt hat i sig.Det kommer aldrig lägga sig.

    Som jag berätta hur hennes mamma var mot ex:ets pappa, dom gånger han kom och hälsa på så fortsatte ex svärmor haka på pappan, spela ingen roll att det var barnens födelsedag, julafton, mamman var på direkt, ex svärfar sa ifrån en gång, snälla kan du inte släppa det nu, det har gått 30 år.
    Mitt ex har ärvt allt, det har gått i rak led till henne från hennes mamma, därför blir det ett narcisstiskt drag.

    När man har en sådan sjuk människa att göra så måste man skydda sig,dom kan slå till om 10,20 30 år bara dom får sin chans, dom söker bara hämnd.

    Hoppas ni börja förstå?
    Men om ditt ex har blivit narcissist för att hon fått ärva,vad gör det då dig till om du tänker låta din yngsta dotter ärva allt efter dig?
    Eller kanske rättare sagt din dotter?
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-26 10:00:00 följande:
    Hur använder mamman barnens vilja för att vinna?Det är barnens vilja som gör det möjligt för henna att hålla dom borta, det var barnens vilja som gjorde att hon vann, självklart har barnens egna beslut allt med det här och göra.

    Som jag berättat, vid första vårdnadsutredningen, ville barnen ha sin pappa, vid förhandlingar i tingsrätt så blev det upptrappning av umgänget, blev tisdag- söndag varannan vecka.
    Först var barnen jätte glada, äntligen börja vi nå ett slut i allt tvistande, under det halvåret börja mamman prata med den äldre tjejen, kurator som hon är fråga hon alltid vad som sagts, efter ett tag så börja den äldre dottern berätta att hon vill välja själv när och var hon ska umgås med mig, hon börja sedan ta strid för att få bestämma själv, allt uppbackat av mamman, mamman kunde sitta med henne,mamman säger till mig, hon vill inte åka till dig, blev att hon kom allt mindre, men den yngre valde alltid att komma, fast mamman fråga henne, gång på gång satt dom med varann, berätta att hon vill inte åka till dig, för att sedan fråga den yngre igen, vill du åka, och den yngre, jag ska till pappa.
    Tillslut vräker mamman ur sig till den yngre, far till pappa om du vill, hon är otrevlig mot den yngre för att hon gång på gång väljer att åka till mig.

    Det hon gör är och förstärker barnens vilja, hon samarbetar inte, uppmuntrar inte till delat umgänge, den äldre dottern börjar bli lessen varje gång jag hämtar den yngre, den yngre jätte glad varje gång.
    Det går så långt att den äldre börjar må dåligt, hon faller i skolan, faller i egna tankar, börjar undvika vuxna personer, 

    Min sak i det hela, när den äldre börja argumentera varför hon ville välja själv, så prata jag med henne, i samtalen hade jag uppenbart använt fel ordval, jag har inte hotat eller något sådant, utan fel ordval, hon bråkade med den yngre, jag särade på dom, prata med henne, hon var riktigt arg, jag sa "det känns som du inte är min dotter när du bråkar så"

    Dom här orden använde sig mitt ex och soc av, dom förstärkte orden till att jag sagt att "du är inte är min dotter", sedan var det några andra meningar, vilket jag inte ens minns nu, men allt det här är varför hon föll i skolan, varför hon funderade och föll i egna tankar, var lessen.
    Jag bad henne lämna iphonen hemma hos mig, var sista gången hon bråkade om att få välja själv, jag sa om du inte ska vara med mig måste du lämna mobilen här.

    På det här sättet gjorde mitt ex dottern till sin allierade, hon vände ord som sagts, förstärkte dom, påpeka vikten att hon får välja själv, att hon är en egen person, med egen vilja.
    Man kan kort och gott säga att dottern hade en egen terapeut, en som pratar igenom allt som hänt varje gång vi haft umgänge, en som hjälper henne vända ord och handlingar i mot mig, hon använde ord som, "om du inte vill vara med mig så kommer vi inte känna varann" (till att pappa vill inte ha dig), det är det han säger.Hon prata öppet om vårdnadstvisten med barnen, den äldre dottern kunde berätta hur mamman sagt att jag var en idiot till hennes vänner,barnen har hört allt och deltagit i hennes prat med vänner om vårdnadstvisten.vänner har stöttat henne vid tvisten och barnen får då bekräftat att det är bara pappas fel, för så tycker hennes vänner oxå.
    Så här jobbar en med utbildning till att alliera ett barn, tog bara henne ett halvår, sedan var hon helt omvänd.
    Här kommer socialtjänsten första linjen in i bilden, här anmäler skolan att hon faller, att hon mår dåligt, och allt är "bara" mitt fel.
    Soc har rätt och stoppa umgänget tills allt är utrett, oavsett domslut, så har soc företräde.
    Jag fick aldrig chansen och prata igenom allt med dottern, var först nu när dom ringde, mamman hade berättat att jag tog ifrån mobilen av henne för att jag inte älska henne,det här är något hon minns starkt, mobilen var köpt via företaget, är inte min egendom, vid granskning måste jag kunna visa upp en nyköpt mobil för 8000 kr, annars kan jag sålt vidare den, och tagit pengarna själv, åkt fast för skatte fusk.
    Men du skriver ju själv att ditt ex har bett sig riktigt illa. Vilket jag kan hålla med dig om att hon har.
    Du skriver att hon har lyckats vända den äldsta dottern mot dig.
    Ändå så lägger du skulden på barnen för det? Varför?
    Om de inte var mer än 8 och 10 år gamla då (om ens det) så kan du inte lägga skulden på dem.
    Framförallt inte om du vet att deras mamma har manipulerat dem.
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-26 15:41:53 följande:
    Ja vad är problemet?

    Problemet är att den sista soc vändan är den som styr allt, det är soc högsta enhet, det går inte o nå längre,det dom skrivit är deras sista utlägg i ärendet.
    Den går inte och ta sig förbi, den kommer ligga i grund för ytterligare försök i rätten.
    Soc kommer inte göra någon ny, jag kan inte försvara mig, jag kan inte bevisa något, inget nytt har tillkommit för att få resning i rätten.

    Skulle jag starta upp något ,så klart ex frun kommer ge barnen fel info, dom kommer aldrig våga välja mig, utan välja mamman, barnens val är avgörande i sådant här fall, barnen vågar inte säga att dom vill träffa mig i ett rättsligt fall, dom kan berätta det till mig, men det hjälper inte, måste vara en utomstående dom berättar det för.

    Därför berätta jag att dom måste prata med läraren att dom vill träffa mig, med andra personer, utan deras hjälp kommer det inte fungera.

    Så länge barnen har fel tanke sätt kommer mamman alltid vinna, det är det svenska rättssystemet ,barnens rätt, barnens vilja, barnens bästa, det här är grundstenarna i lagarna, dom absolut starkaste lagarna, dom slår ut alla andra lagar.
    Vi börja med barnens rätt, vad innebär den? barnen har rätt till en trygg och säker uppväxt, som soc skriver dom blev otrygga hos mig, dottern föll.Barnen ska skyddas mot fysisktvåld eller psykiskt , alltså soc skriver att dottern föll hos mig, pågrund av saker jag sagt, vilket är psykiskt våld.

    Barnens vilja är exakt som den låter, barnet har rätt o föra sin talan.dom kan välja förälder, spec om du har stöd med dom andra två lagarna, vilket soc noga fyllt i, det finns stöd i alla tre grundlagar.

    Barnets bästa.Oftast handlar det om att barnet har rätt till bägge föräldrar, men andra omständigheter spelar tungt in, far barnet dåligt av en vårdnadstvist som vår, då kan man begränsa umgänget, kan jag och mitt ex samarbeta, nej helt omöjligt, spelar ingen roll att jag vill, räcker att hon inte vill så finns inget samarbete.Den här miljön gör att barnet mår dåligt, bråk osv..

    Det här har soc täppt igen alla grundlagar, jag har inte rätt till mina barn, barnen har rätt till mig men inte tvärtom , så en förälder har ingen rätt till sina barn.

    Det här är kortfattat hur det fungerar, exakt hur det utförs kräver flera sidor av skrivande.

    Ex har alla kort i handen, det går inte och vinna, ändras inte barnens inställning kommer jag aldrig vinna, med andra ord barnen behöver inte mig för att växa upp i en trygg och säker miljö, jag är en olämplig förälder.

    När ex fick barnet att falla i skolan, drog hon "jackpott" på vårdnadstvisten, allt hon behövde göra var och rikta problemet på mig, vissa att det var mitt fel, mitt fel barnet for illa, jag som utsatt henne för psykiskt våld.
    För att vända något sådan är nästan helt omöjligt för en man, jag ska försvara mig i alla instanser, från att bara vara pappa till att jag inte gjort något sådant.

    Det är det här som hände talare (S) mamman satte krav på dottern, hon mådde dåligt(mamman skulle ju ta sitt liv om hon umgicks med pappan) den pappa packa oxå väskan och flytta, det går inte och försvara sig, du ska försvara hela din existens, varenda ord, allt är på den anklagade.

    Du får aldrig tillfälle och anklaga ditt ex, att hon har något med allt detta, jag måste börja försvara mig med orden som förvrängts, som mamman intalat dottern att jag sagt, som "det känns som du inte är min dotter när du bråkar så", till som ex intalat barnet att jag sagt är att "du är inte min dotter". dottern berättar det mamman lärt henne för soc, då är det dom orden som står, mamman har fått det bekräftat med dotterns uttalande, (= jag har utsatt henne för psykiskt våld.

    Visst det är inte barnens fel, men det är bara dom som kan ändra allt nu, ändras inte deras inställning så kommer jag aldrig och vinna,Mamman kan hålla borta dom tills dom är 18 år.
    Men återigen så skuldbelägger du barnen och skriver tt de har fel inställning.
    Hur tror du att de ska ändra inställning om ditt ex får fortsätta smutskasta dig och du säger till din dotter att det känns som att hon inte är din dotter när hon bråkar så?
    För ja,det var väldigt onödigt sagt av dig. Väldigt onödiga ord!
    Det var nog väldigt hårda ord för henne att höra.
    Och som ditt ex nappade på och förvred till sin egen lilla sanning.
    Ditt ex bär en stor skuld i det hela.
    Men även du själv som lägger över hela ansvaret på barnen istället för att dra det till rätten.
    Barnen bär däremot ingen som helst skuld i det här!
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-29 08:29:34 följande:
    Just nu tappar jag deras uppväxt, den är så viktig.
    Vad jag läst sett och upplevt, med barns som får sin vilja igenom att välja själv, så är vägen tillbaka så lång och kommer aldrig bli bra.
    Som jag berättat med ex pappa bland annat så fick dom aldrig en riktigt bra relation med varann.

    Kanske lite lättare för folk och förstå varför jag flytta, varför jag gör som jag gör, varför jag skyddar min familj,Varför jag inte berätta om den nya för barnen, vet barnen om att det finns en till, så kommer det bara såra dom ännu mer,därför berätta jag inte om det.

    Som jag berättat, alla har rätt till ett lyckligt liv, ett liv utan krig och svek.

    Visst kan jag välja en lång kamp också, den kommer säkert resultera i varannan helg via domstol, den kan lika slå bakåt och förskjuta döttrarna till att tvingas välja ännu hårdare av sin mamma, mamman kommer göra allt för att förpesta deras syn på mig , allt för att vända deras tänk, hon har gjort det förr och vet nu att det fungerar, även stött av soc, hon tror att det hon gör är rätt och riktigt, hon kommer aldrig ge sig.det här påverkar döttrarnas liv dramatiskt , jag låter dom leva ett lugnt liv istället, ett tryggt liv utan bråk.

    Efter att jag gått den här vändan med tingsrätt, soc så fick jag en väg tillbaka, jag fick en ground zero, därifrån fick jag jobba mig upp igen,starta ett nytt liv, med det nya livet kom nya möjligheter och nya kunskaper,Lärde mig oxå att där något tar slut finns även början på något nytt.

    Kan låta hårt med arv och så, men det är en del i systemet precis som det är en del i systemet att man kan utöva PAS , Min nya dotter kommer få sin uppväxt relaterade till en god ekonomi, därför får hon den även med sig senare i livet.

    Helt klart vi kan få en relation senare i livet ,det bevittnar dom flesta som skrivit här, men samtidigt skriver dom om det egna valet, hur pappan tappade deras uppväxt. Dom bevittnar även det jag berättar om att fortsätta kriga, att det är inte lönt,barnen har sin vilja och kan bli styrda av mamman.

    Därför har även jag rätt till ett lyckligt liv, nu när man är i 40 års ålder så har man oftast ett bra liv, man är mitt i livet, ekonomin är som den ska, arbetet är som det ska,ja en lycklig del i sitt liv, dom flesta berättar just att mellan 40- 50 var deras bästa tid i livet, jag låter inte ett arg ex plocka bort det för mig, 

    Som tidigare skribent skrev om åldern på barnen, den är fingerad, dom är yngre, men som är berättat i bägge linjerna jag kommer från en relativt liten stad, är företagare, har en tendens att dra uppmärksamhet till mig.

    Skriver så fler barn förstår varför en pappa försvinner, att allt är inte bara pappans fel, utan mamman kan sträva efter att ett barn inte ska ha någon pappa, att även en pappa kan bli djupt sårad, att han skaffar en ny familj, startar ett nytt liv, visar att alla har rätt till ett lyckligt liv.
    Ja,ditt ex har gjort fel.
    Och jag förstår att du är sårad.
    Men dina barn förstår kanske inte att du är sårad när du vänder dem ryggen och skaffar dig en ny familj.
    Och jag förstår fortfarande inte varför du vill skydda din nya familj mot dina äldre barn.
    Vad skulle de kunna göra för att förstöra den?
    Och om du är rädd för att såra så är det bästa du kan göra att berätta.
    Fortsätter du ljuga så lär du såra dem ännu mer om/när sanningen kommer fram.
    För det tenderar den att göra.
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-29 08:29:34 följande:
    Just nu tappar jag deras uppväxt, den är så viktig.
    Vad jag läst sett och upplevt, med barns som får sin vilja igenom att välja själv, så är vägen tillbaka så lång och kommer aldrig bli bra.
    Som jag berättat med ex pappa bland annat så fick dom aldrig en riktigt bra relation med varann.

    Kanske lite lättare för folk och förstå varför jag flytta, varför jag gör som jag gör, varför jag skyddar min familj,Varför jag inte berätta om den nya för barnen, vet barnen om att det finns en till, så kommer det bara såra dom ännu mer,därför berätta jag inte om det.

    Som jag berättat, alla har rätt till ett lyckligt liv, ett liv utan krig och svek.

    Visst kan jag välja en lång kamp också, den kommer säkert resultera i varannan helg via domstol, den kan lika slå bakåt och förskjuta döttrarna till att tvingas välja ännu hårdare av sin mamma, mamman kommer göra allt för att förpesta deras syn på mig , allt för att vända deras tänk, hon har gjort det förr och vet nu att det fungerar, även stött av soc, hon tror att det hon gör är rätt och riktigt, hon kommer aldrig ge sig.det här påverkar döttrarnas liv dramatiskt , jag låter dom leva ett lugnt liv istället, ett tryggt liv utan bråk.

    Efter att jag gått den här vändan med tingsrätt, soc så fick jag en väg tillbaka, jag fick en ground zero, därifrån fick jag jobba mig upp igen,starta ett nytt liv, med det nya livet kom nya möjligheter och nya kunskaper,Lärde mig oxå att där något tar slut finns även början på något nytt.

    Kan låta hårt med arv och så, men det är en del i systemet precis som det är en del i systemet att man kan utöva PAS , Min nya dotter kommer få sin uppväxt relaterade till en god ekonomi, därför får hon den även med sig senare i livet.

    Helt klart vi kan få en relation senare i livet ,det bevittnar dom flesta som skrivit här, men samtidigt skriver dom om det egna valet, hur pappan tappade deras uppväxt. Dom bevittnar även det jag berättar om att fortsätta kriga, att det är inte lönt,barnen har sin vilja och kan bli styrda av mamman.

    Därför har även jag rätt till ett lyckligt liv, nu när man är i 40 års ålder så har man oftast ett bra liv, man är mitt i livet, ekonomin är som den ska, arbetet är som det ska,ja en lycklig del i sitt liv, dom flesta berättar just att mellan 40- 50 var deras bästa tid i livet, jag låter inte ett arg ex plocka bort det för mig, 

    Som tidigare skribent skrev om åldern på barnen, den är fingerad, dom är yngre, men som är berättat i bägge linjerna jag kommer från en relativt liten stad, är företagare, har en tendens att dra uppmärksamhet till mig.

    Skriver så fler barn förstår varför en pappa försvinner, att allt är inte bara pappans fel, utan mamman kan sträva efter att ett barn inte ska ha någon pappa, att även en pappa kan bli djupt sårad, att han skaffar en ny familj, startar ett nytt liv, visar att alla har rätt till ett lyckligt liv.
    Ja,ditt ex har gjort fel.
    Och jag förstår att du är sårad.
    Men dina barn förstår kanske inte att du är sårad när du vänder dem ryggen och skaffar dig en ny familj.
    Och jag förstår fortfarande inte varför du vill skydda din nya familj mot dina äldre barn.
    Vad skulle de kunna göra för att förstöra den?
    Och om du är rädd för att såra så är det bästa du kan göra att berätta.
    Fortsätter du ljuga så lär du såra dem ännu mer om/när sanningen kommer fram.
    För det tenderar den att göra.
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-29 18:06:50 följande:
    Det är inte barnen som kommer orsaka skada, det är mitt ex, hon har visat vad hon går för, vad hon är kapabel o göra, precis som sin mamma gör hon exakt likadant, hon kommer aldrig sluta.

    Varför berätta jag åt barnen om det egna valet?

    Barnen berätta att jag flyttat ifrån dom för jag inte vill ha dom, det är vad mamman berättat åt dom.

    Så självklart måste barnen få veta sanningen, hon vet hur hon argumentera om att få välja själv vem hon skulle vara hos, därför berätta jag om hennes val, att det är därför vi inte träffas, att mamma använt det till att vi inte ses, gick igenom soc med dom ,berätta varför dom var där, dom minns allt, dom minns vad som sagts, nu vet dom att pappa flytta inte ifrån dom för att jag inte bryr mig,
    Jag flytta för jag blev så lessen, så sårad, jag fick inte ens hälsa på er, (det minns dom oxå)
    Jag kämpade för dom, därför hör ni hur mamma pratar illa om pappa.

    Att jag fick chansen och berätta allt medans dom minns allt, är för bra för att vara sant, det tycker jag alla som får chansen ska göra, varför ska dom tro en förvriden sanning av mamman?
    Nu vet dom att min historia stämmer, den stämmer även med deras upplevelser . 

    Ska vi ha en relation när dom är vuxna så är sanningen det bästa verktyget, dom kommer förstå varför jag har en ny familj, (för dom valde bort mig.)

    Just nu är dom för unga, dom kommer inte förbi sin mamma, hon kan ännu hålla borta dom 6 år till, den yngre i 8 år till , det är en lång tid, jag och min familj kommer leva länge utan dom.
    Jag har fått lära mig att leva utan dom, soc har berättat att jag är en dålig förälder åt dom, då måste jag vara det.
    Vi kanske ses om ett decennium, kanske blir på ett fik, eller gör något, inte säkert det kommer fungera, för vi känner inte varann, då behöver ingen veta om att dessa barn finns, min fru behöver aldrig veta, inte mitt barn heller. kan bli som jag läst ett möte och sedan aldrig mer, det är vad som kan hända när vi ses om 10 år. det är så jag fått lära mig, dom kan gott vara borta för alltid, därför vet ingen av dom.mitt barn kanske aldrig ens vet om deras existens, lyckas jag styra bort "allt" arv så kommer det inte ens fram då.
    Du har berättat för dina barn vad deras mamma har gjort.
    Men du fortsätter också att skuldbelägga dem genom att säga till dem att de valde bort dig.
    Du lägger alltså skulden på dem för vad deras mamma har fått dem att göra.
    Du måste ju inse hur fel det är att göra så!
    Sen skriver du att de kan gott hålla sig borta.
    Samtidigt skriver du att du bryr dig om dem.
    Det låter inte som att du bryr dig om dem särskilt mycket,om jag ska vara ärlig.
    Du verkar mest mån om att du ska ha det bra själv. Inte dina barn.
    Och det är fruktansvärt att du ens kan tänka så!
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Går igenom delvis likadant) skrev 2018-05-30 12:36:40 följande:
    Det är fruktansvärt pga av den skada som mamman orsakat alla inblandade. Håller med men vill nyansera och ger TS råd:

    Du har berättat för barnen vad mamma gjort och att de ju under hennes inflytande valde bort dem när de var små. De kunde inte annat göra. Nu har tid gått och en möjlighet till kontakt finns om smärtan kan hanteras - det blir som att träffa frisläppt gisslan efter många år.

    TS bryr sig jättemycket om dem men är ambivalent och är rädd för all den återuppväckta smärta som barnen väcker. Han måste vara oerhört stark, empatisk och mogen för att öppna dörren. Det är det vi andra som inte utsatts så har så svårt att förstå.

    Den mamman har störningar som hon projicerat på pappa och barn och som skadat dem djupt. Hon har agerar brottsligt med myndigheternas medhjälp. Offren har försvarat och skyddat sin integritet så gott det kunnat. Pappan var vuxen och kunde bygga upp en frisk tillvaro men med en stor sorg dold i hjärtat.

    Att skylla TS för att inte bry sig och tänka mest på sig själv visar varken på respekt för TS eller sympati för hans svåra uppgift nu.

    Om jag skulle skriva så elakt till en kvinna som utsatts för övergrepp, vilken 1800-talsyn på problemet skulle jag då inte ha?
    Ja,du har rätt i att det är svårt att förstå TS agerande.
    Men att jag skulle ha en 1800-talssyn på det kan jag inte hålla med om.
    Tycker du att det är ett tecken på empati att förskjuta sina barn när man får chansen att träffa dem? Att tala om för dem att de själva har valt den situation de befinner sig i för att de valde bort sin pappa då de var kanske 4 och 6 år gamla,och därigenom lägga skulden på barnen?
    Jag förstår att TS har befunnit sig i en svår situation.
    Men jag förstår inte sättet han hanterar det på.
    Han visar inte många tecken på att bry sig om sina barn.
    Han har ju t om själv skrivit att han har lagt det där bakom sig och bara har sin nya familj för ögonen.
    Jag förstår att han har lagt exet bakom sig. Men sina barn?
    Hur kan man bara lämna dem bakom sig? Jag förstår inte det!
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-30 17:07:06 följande:
    Tro mig det äldre barnet har fått full utbildning av mamman som är kurator på ämnet det "egna valet", hon fick den redan i 9 års ålder, mamman har suttit med henne ifamnen, berättat för mig och dottern hur viktigt hennes egna val är, hon har lärt dottern att själv säga att hon vill välja själv,att det är konstigt att hon inte får välja själv, att jag är konstig som inte lyssnar på hennes val, jag har respektera hennes val efter den omfattande utbildning hon fått om just det egna valet.

    Var bara detaljen vad det egna valet innebär som jag berätta ,det tog bara tre minuter o berätta, hon förstod direkt.
    Berätta att det egna valet gäller även att hon får träffa mig, det var indirekt riktat mot den yngre dottern, så nu vet hon vad det innebär med ett eget val.

    Du tycker att man ska ta upp det när dom 20-25 år gamla? är det inte försent då? är det inte då man bara ska välkomna dom och lägga allt gammalt bakom? Självklart ska barnen veta nu!!! Nu har dom tillfälle och utöva det egna valet, dom har chansen och påverka, det är nu eller aldrig, sedan är det historia.

    Mamman hade bara berättat skit om pappa, varför han flytta, är det vad döttrarna ska tro? är det inte bättre dom får sanningen?, låter som du är diktator i nordKorea, ingen får veta något om omvärlden, det skadar diktaturen mamman byggt upp.
    Men har du ens läst vad jag har skrivit?
    Jag har aldrig påstått att du ska vänta med att berätta för dina barn-
    Jag har tvärtom hela tiden sagt att du borde berätta allt för dem. och det borde du ha gjort från första början.
    Men du själv har hävdat att de inte behöver få veta förrän de är myndiga.
    Jag har också talat om vad jag tycker om ditt ex handlingar. Det är inte ok någonstans det hon har gjort. Det är så fel det kan bli!
    Så kalla inte mig för diktator innan du har läst vad jag skriver,är du snäll.
    Försök hålla diskussionen på en vettig nivå utan påhopp.
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-31 09:24:51 följande:
    Det är bara deras val som kan ändra på allt.ska dom ha en pappa så måste dom välja det, sedan vart jag bor spelar ingen roll.
    Men både du och ditt ex verkar glömma bort hur gamla de är.
    Om de nu är 8 och 10 år så kan det vara ett stort problem för dem att göra det valet.
    De vill ju vara lojala mot er båda.
    Jag tycker det är fel av er båda att lägga det ansvaret på 2 små barn.
    Och det borde någon tala om för ditt ex också.
    Om hon nu tycker att barnen måste få välja själva så ska det gälla även om barnen vill vara med dig. Inte bara om de vill vara med henne.
    Och samma sak gäller ju för dig.
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-31 09:38:38 följande:
    Här försöker du gå runt fakta att mamman ännu håller borta barnen, trots att barnen vill träffas, mamman förskjuter ännu pappan från barnens liv.
    Barnen var 6-9 år

    Som mamma förstår jag att du tycker man ska gå med evig sorg, resten av livet, att en pappa som förskjutits ur barnens liv ,ska vara ett evigt straff, han får inte starta ett nytt liv?
    Men herregud,läs vad jag skriver!
    Du ser bara kritiken jag riktar mot dig. Men inte det jag skriver om ditt ex.
    Det verkar du bortse helt ifrån.
    Om min man och jag hade gått skilda vägar så hade jag aldrig försökt hindra honom från att starta ett nytt liv.
    Men jag hade reagerat över om han inte ville berätta om våra barn för sin nya familj. Och om han försökt avskriva dem från sitt arv. Kan du förstå det?
    Du anklagar ditt ex för att förskjuta dina barn ifrån dig. Men det gör du ju själv också när du säger att du inte vill träffa dem när de tar kontakt med dig. Förstår du inte det?
    Jag tycker absolut inte att du ska ha ett livslångt straff för det ditt ex har gjort.
    Men du måste se ditt eget ansvar i det här.
    Du förskjuter dina barn lika mycket som henne när du försöker få dem att göra ett så stort val själva.
    För det är ett väldigt stort val för dem att tvingas välja vilken förälder de vill vara med. Framförallt när de är så pass små som de är nu.
    Det måste du förstå. Och det måste även ditt ex förstå.
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Går igenom delvis likadant) skrev 2018-05-31 10:58:54 följande:
    Håller helt med. Bra skrivet
    Tack! 
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-31 15:14:42 följande:
    Visst är det så, mitt ex vägrar samarbeta, jag har sökt hjälp för att ta mig förbi dessa regler hon hon använder, har även läst allt, hur ska jag ta mig förbi?, att hon påverkar barnen?, finns inga svar!!!
    Jag börja utmana en myndighet på samma sätt, använda liknande försvar mitt ex använder, till mitt handlande, hoppas dom kunde visa mig vägen.
    Jag utmana arbetsmiljöverket, dom har en jurist kår bakom sig,och massa regler som ska följas, liknande som delat umgänge, barnens rätt till bägge föräldrar.

    Jag testa olika seminarium med dom:, riskerar även att få 50000 kr i böter, det är även en personlig bot , så företaget står inte för dom pengarna utan jag själv. Men visar dom mig vägen är det värt varenda krona.

    Börja från början, som mitt ex gjorde, vägra samarbeta.

    När arbetsmiljöverkan kom, så for jag iväg, svara inte på till tal, utan for bara iväg för att ändå slutföra jobbet, han försökte få fast mig via fastighets ägaren, men han hade aldrig tagit legitimation på mig och kunde inte fastsälla att det var jag.
    Gjorde så några gånger, han nådde ingenstans.

    Nästa steg.Annan bevisning.

    Han börjar troget söka upp mig o arbetsplatser, han gör som han alltid gör, gå ur bilen, öppnar bagaget, tar på sig sin arbetsväst, hjälmen, plockar upp sitt skrivhäfte.
    Under tiden plockar jag av lite skyddsräcken, arbetsmiljöverkan , plockar fram sin kamera, ska säkerställa bevis på brister.
    Han skriver i sitt protokoll, vill sedan att jag godkänner allt han påstår.
    Nej säger jag, vänta så ska jag hämta vår arbetsmiljö plan, plockar upp sidan om säkerhet, den ska besiktas varje Tisdag, idag är det Tisdag, så dom bilder du har är under vår besiktning/anpassning, vi har rätt att ändra och anpassa verksamheten efter vårt jobb jobbet. finns även med skrivet i vår plan.

    Nästa steg: Påverkan av person, (liknande umgängessabotage)mamman påverkar barnet))
    Jag pratar med kund innan arbetet påbörjas:

    Nu är arbetsmiljögubben riktigt på hugget.
    Nu lämnar jag helt öppet mål för han, jag jobbar centralt och alla ser;bygge utan ställningar och räcken ,och folk ringer in direkt,(privat personer och andra företag) facket ringer oxå, frågar vad fan jag håller på med.(JAG JOBBAR)

    Man kan tro arbetsmiljöverket/facket kom med polis eskort.
    Arbetsmiljöverkan knäpper som vanligt bilder, ska säker ställa bevis, facket pratar jag med, sedan kommer miljöverkan oxå, deltar i samtalet,
    Sedan släpper jag bomben, det här är privat bygge, fråga Kenneth han som äger fastigheten, jag är ledig och hjälper han privat, som privat person gäller inga arbetsmiljö regler , kört den flera gånger, finns inget som fått han o ta vidare ärendet.
    En gång kom han när vi höll på inne hos en kund, kund var inte hemma, en anställd såg han komma och ropa, din kompis kommer!!!
    Väl i dörren så tänkte han kliva in, jag putta ut han igen, prova igen så åker du på en smäll sa jag, han vad säger du???, det här är en privat bostad, du försöker med hemfridsbrott, du är inte välkommen.

    Åklagare har ringt mig, frågat varför han jagar mig så hårt, jag berätta att han är som en gammal ex fru, dom ger sig aldrig.

    Så självklar har jag tappat förtroende för systemet, finns ingen hjälp, kan inte ens en stor myndighet ta sig förbi dessa liknande frågor så kan inte jag heller.
    Arbetsmiljöverket sluta komma förbi och gav i princip upp, nu följer jag reglerna, men har provat min sak, om det finns hjälp, nej finns ingen hjälp.

    Det är bara barnens val som gäller, om inte tjejerna tar kampen mot mamman så kommer jag inte få träffa dom.
    Självklart är det helt fel och påverka barnen, utsätta dom för stress, därför valde jag och flytta, jag och barnen ska inte behöva stöta på varann, utsättas för kränkning att vi inte får träffa varann, bara det barnen måste känna, måste vara liknande jag känner.

    Folk gillar säkert inte min liknelse med arbetsmiljöverket, men det var ett sätt för mig o få "prova det här sättet" finns det fler vägar och gå?, har jag missat något?, finns det någon lag jag inte kan?, sätt och ta sig förbi.
    Jag förstår att du har tappat förtroendet för myndigheter.
    Men på vilket sätt tror du att du ska få tillbaka dina barn genom att bete dig lika illa som ditt ex?
    Du har ju redan förlorat vårdnaden en gång.

    Ja,det är helt fel att försöka påverka barnen.
    Det är inte rimligt att lägga över hela ansvaret på dem.
    De är för små för att kunna göra sådana val som du och ditt ex begär av dem.
    Du borde kanske fundera på att prata med familjerätten.
    Ni skulle kanske behöva ha ett samtal med dem både du och ditt ex.
    Helst tillsammans så de ser om ni kan samarbeta.
    Carpe Diem
Svar på tråden Varför kom min pappa aldrig tillbaka !