Är folk så "fattiga"?

Tycker bara man hör och läser överallt om folk som beklagar sig över att dom inte har råd, allt är så dyrt osv. Vem har råd att gå till frisören? Kunder måste lämna kvar sin bil på verkstan för att dom inte har råd att lösa ut sin bilräkning på 3000kr, utan måste vänta på löning. Väninnan ville åka till ullared och shoppa, och jag föreslår nästa helg, nä det går inte måste vänta på BB och lön. 
Folk beklagar sig att dom inte har råd att gå till tandläkaren, eller köpa nya vårskor innan lönen osv. 

Och ja jag förstår om man är en ensamstående förälder, går på a-kass/sjukskrivning att man har mindre pengar att röra sig om. Men alla dessa jag tänker på är i samlevnad och heltidsarbetande. Vi är inte rika, eller höginkomsttagare. Vi har ca 45 000 kr ihop efter skatt, husägare, två barn och djur. Vi lever som alla andra Svensson familjer. Med två bilar (båda pendlar), renoverat allt på huset under 8 år och ändå reser, åker på nöjen, shoppar osv. Har aldrig behövt skjuta upp något till lönen eller barnbidraget för det.

Kan det inte finnas ett mellanting då?

Jag är verkligen inte fattig någonstans men vi sparar intensivt både jag och min man, ca 20 000 kr per månad. Det gör ju att vi har mindre att röra oss med. Vill man ha någonting speciellt får man i så fall vänta till nästa lön och se om det kan prioriteras in. 

Däremot skulle vi ju inte hamna i en sådan situation att vi inte kan lösa akuta ekonomiska problem. Vi har en rejäl summa pengar sparade som vi kan ta ifrån i nödfall. Fast den summan skulle ju inte vara så hög om vi stup i kvarten spontanshoppade eller spontanreste. 

Vi väljer helt enkelt att noga planera vad våra pengar ska gå till, istället för att resa lite hipp som happ och köpa en massa kläder/skor. 

Nej så fattiga är folk generellt inte men de har nog ett mönster av att göra alla större inköp första dagarna efter lön och så blir det likadant månaden efter igen. Antagligen lever man lite på marginalerna vad gäller fasta utgifter och har dålig koll på sällanutgifterna, man vet ju att de kommer, men inte alltid när. Vi har ganska stora marginaler men hade säkert hamnat i samma sits om de fasta utgifterna var större. Det är svårt att bryta vanor när pengarna behöver gå till annat någon månad. Det som skiljer den som är ekonomiskt lagd från den som inte är det är förmågan att ställa om sin konsumtion relativt snabbt istället för att tänka att "det är ju som vanligt nästa månad".

I min budget har jag bara med de pengar jag garanterat får in, grundlönen, kollegor räknar med ränteavdrag, OB m.m. och har såklart mer på pappret att röra sig med men inga extrapengar alls när bilen går sönder.