• Voltaire

    Han älskar mig inte längre.....

    TS, jag förstår att det är jobbigt nu och att du tänker på detta all din vakna tid.
    Men försök att sätta dig i ditt ex sits, att det förmodligen är jobbigt för honom också på ett eller annat sätt. Försök att inse att det finns absolut INGENTING du kan göra när känslorna tar slut, mer än att acceptera det hela. När den värsta chocken lagt sig kommer du må mycket bättre, du inser att du inte vill vara med någon som inte har de rätta känslorna för dig.

    Nu måste du sätta dig själv i första rummet och prioritera ditt välmående, göra mer av det du tycker är kul och mår bra av. Varenda gång du vill ringa eller skicka ett mess så hör du av dig till en vän, familjemedlem eller vad som helst. Du måste leva som att ditt ex inte finns mer helt enkelt.

    Kram på dig

  • Voltaire

    Du måste tvinga i dig någonting naturligtvis, man måste äta om man ska kunna bli stark. Du måste försöka styra om dina tankar även om det är svårt, det värsta du kan göra är att gräva ner dig eller tycka synd om dig själv. ALLT kommer bli BÄTTRE, i stort sätt samtliga vuxna människor har någon gång i sitt liv blivit lämnad. Det känns piss givetvis, men även du kommer framöver hitta en partner där ni älskar varandra och då kommer den här jobbiga tiden bara vara ett blekt minne.
    Ta hjälp av familj och vänner som älskar dig och vill dig väl, blir tankarna för jobbiga finns även samtalsstöd eller dylikt att tillgå i de flesta kommuner. Du kommer fixa detta! efter tårar och ilska kommer du vara en starkare människa! :)

  • Voltaire

    Klart att du vill träffa honom eftersom du älskar honom, men du måste förstå att han inte har det behovet, eftersom han inte känner samma sak. Du önskar att han ska ändra sig, du hoppas. Men hoppet eller fortsatt kontakt kommer bara förlänga ditt lidande. Ibland kan man behöva få svar för att enklare kunna gå vidare, men tycker ditt ex ändå varit rak med hur han känner. Du kommer inte gilla hans svar eller få honom att ändra sig. Du behöver släppa taget så du kan börja läkeprocessen. Jag tycker synd om dig, första gången hjärtat går i krass är den värsta, men man överlever och det kommer du med att göra.

  • Voltaire
    Steffqw skrev 2018-05-17 10:59:28 följande:
    Men jag går fortfarande att hoppas på nåt. Att han ska höra av sig till mig. Därför känner jag att det bästa är att både han och jag möts nu när jag tagit in allt, jag får ställa honom till svars, möjligen få svar på alla mina frågor och sedan där veta att det verkligen är över mellan oss.

    För jag tror ännu att det kan bli han och jag igen, att han saknar mig lika mycket som jag saknar honom. 

    Jag kommer nog inte kunna låta bli att ringa honom,......:( :( :( vad ska jag göra???
    Se det såhär; ska det överhuvudtaget finnas den minsta chans att det ska bli ni igen, då måste du acceptera hans val. Hans vilja är att inte vara tillsammans med dig. Ställer du honom mot väggen eller "tjatar" kommer han bara bli starkare i sin övertygelse att han gjorde rätt. Han måste få landa i sitt beslut. Låt honom känna efter, märker han att han saknar dig så hör han väl av sig. Då är det upp till dig vad nästa steg är. Men nu måste du släppa och gå vidare, för ditt välmående i första hand, men även för att respektera hans beslut. Du är ung och vi har haft ett helt underbart väder i Sverige de senaste veckorna. Finns många fantastiska människor som letar efter just dig där ute. Dra ihop några vänner, ha kul, lev livet :)
  • Voltaire
    Steffqw skrev 2018-05-29 09:47:12 följande:
    På ett sätt viöl jag kontakta honom för att säga att det är.slut och höra pm han har funderat klart på sina känslor. För det känns som jag fortfarande lever på att han sla ta.mig tillbaka.

    På ett annat sätt vill jag inte kontakta honom alls.då habn har visat sidor jag inte trodde fanns. Han är.respektlös, leker med mina känslor och får.mig att.må så dåligt.

    Så.antingen kontakta honom när jag möjligtvis är mer stabil och säga tack och hej. Eller bara låta det vara och hoppas att jag slutar leva på förhoppningar, att de typ dka rinna ut. För precis bu tror jag faktiskt att jag lever på förhoppningar....
    Jag tycker inte han leker med dina känslor, han har gjort slut då han sagt att han inte älskar dig längre. Bara för att du har svårt att acceptera det, så innebär inte det att han är elak. Jag tolkar hans beteende som att han tycker om dig och bryr sig om dig och därför har lite separationsångest.

    Jag säger detta i all välmening TS, absolut inte för att vara dum på något sätt, men ibland måste man höra den hårda sanningen. Hade du varit någon av mina bästa vänner så hade jag sagt: Nu får du skärpa dig, hela ditt liv kretsar kring denna personen och du är helt desperat. Gråt ut, ta dig i kragen och gå vidare. Inse att det är slut och att det inte kommer bli ni igen. Det finns många andra potentiella partners där ute och du kommer hitta någon du också.

    Så nej du ska inte sätta någon deadline, nej du ska inte prata ut någon mer gång. Du ska ta bort honom från sociala medier, radera hans nummer. Blicka inte bakåt på hur ni hade det eller hur det kunde ha blivit. Blicka bara framåt. Ju snabbare du inser detta och släpper taget, desto snabbare kommer du läka och gå vidare.

    Kram på dig
  • Voltaire
    Steffqw skrev 2018-06-07 09:54:43 följande:
    Men jag vill så gärna träffa honom. Jag vill inte förlora honom som en kompis. Kanske kan vi vara kompisar när jag kommit över honom?

    Annars tänkte jag skicka mess att vi ska posta nycklarna. Är inte det bättre?

    Jag tycker det är så taskigt av honom att han inte ens har frågat hur jag mår. När han vet mycket väl att jag tog detta så hårt. Varför frågar han inte?

    Jag sitter och säger att jag ska skicka ett sms, höra av mig till honom. Jag ältar och jag kommer älta om att jag ska höra av mig tills jag gör det! Jag tror att jag helt enkelt måste prata med honom en sista gång. 
    Nej det är här du tänker fel. Gör man slut så distanserar man sig ifrån sin tidigare partner för att inte ge några förhoppningar, speciellt om personen man avslutat med reagerar så starkt och har svårt att släppa som du har.

    1. Skriv att du inte tänker vänta på honom längre, du har insett att det är över och kommer gå vidare.

    2. Be en kompis möta honom angående dina tillhörigheter, inte posta eller annat krabb, såvida ni inte bor alltför långt ifrån varandra.

    3. Total radiotystnad, inget "jag måste bara höra av mig lite" " jag har inte fått ett avslut" eller något annat självbedrägeri du ägnar dig åt.

    Du saknar honom och vill träffa honom, det är den enda anledningen till att du vill träffa honom och intalar dig själv att du måste prata en sista gång för att få ett avslut. Om 6 månader eller något när den värsta smärtan lagt sig kanske ni kan ta en kaffe och prata ut om du fortfarande har ett behov av förtydligande ifrån hans sida. Men nu måste du bara släppa taget HELT OCH HÅLLET. Ska du må bra så finns det inget mellanting. Hur skulle du må om det visar sig att han träffat en ny nu? Du kommer må sämre förmodligen, men ingenting du säger kommer göra någon skillnad.
  • Voltaire
    Steffqw skrev 2018-06-07 10:48:53 följande:
    Så jag ska skriva ett mess att jag inte tänker vänta på honom längre? Samtidigt i det messet skriva om nycklarna?

    Jag säger väl att jag vill ha ett avslut från min sida för att jag ska kunna gå vidare. Men jag vet inte längre vad jag egentligen snacka om. Jag letar bara orsaker för att kontakta honom och få prata med honom....
    Ja precis, skriv att du inte tänker vänta längre. Det är slut och du vill ha tillbaka dina nycklar men att du inte orkar träffa honom personligen, så det är bättre att en vän agerar mellanhand.

    Det är precis det jag menar, du ska inte leta efter orsaker något mer, du ska klippa alla banden för att kunna gå vidare direkt efter ni bytt nycklar.
  • Voltaire
    Steffqw skrev 2018-06-08 09:41:25 följande:
    Jag har svårt att förstå någon man har haft kontakt med dagligen, träffats varje helg, i veckorna och sedan helt plötsligt sluta bry sig. Jag har verkligen svårt att förstå hur man kan bara sluta bry sig?

    Förstår inte det alls...
    Du kommer förstå den dagen du själv tappar känslor för någon, du måste förstå att detta är helt naturligt och inget man gör med ont uppsåt. Det ni haft finns inte längre, då kan man ju inte heller bara fortsätta som innan, det måste du förstå.

    Jag tror att en av anledningarna till att han vill ha space är att han vet hur svårt du har att acceptera det hela och han vill inte ha dåligt samvete, vilket han absolut inte ska ha heller.

    Det är dags för dig att ta dig i kragen, piffa till dig, ta på dig din finaste sommarklänning och gå ut och ha skoj med dina vänner i helgen. Du måste helt enkelt bryta ditt ältande mönster och tvinga dig till att ha kul. Ett råd är att vara lite återhållsam med alkoholen dock, det sista du vill ha är jobbig bakfylleångest när du redan mår dåligt.
  • Voltaire
    Steffqw skrev 2018-06-08 12:15:55 följande:
    BLir så ledsen när jag läste det du skrev...vill ju inte förlora kontakta med honom :(
    En fråga, hur lyckades du överleva hela livet fram till att du träffade honom?
    Trivs du med att DU låter honom styra hela din existens?

    Det är bara du som kan bryta det här skyttegravskriget och komma vidare. Skit i om han funderar eller inte funderar, om ni kommer vara vänner eller inte. Strunta i honom och fokusera på dig själv. För som läget är nu så finns han inte överhuvudtaget. Att du ältar o ältar o ältar o ältar och hoppas kommer inte göra någon som helst skillnad. Det är slut, punkt.
  • Voltaire
    Steffqw skrev 2018-06-08 12:29:19 följande:
    Jag ska försöka sluta älta och sluta tönka på honom mindre och mindre
    Jag vet att det är lättare sagt än gjort när man är mitt uppe i den känslomässiga bergochdalbanan, men någonstans måste man tänka rationellt, använda hjärnan istället för hjärtat. Fokus måste ligga på att må bra och komma vidare, inte på att försöka vinna över någon som inte längre har känslor för en.
  • Voltaire
    Skuggan1 skrev 2018-06-08 14:44:30 följande:
    Hennes skäl hade att göra med negativa känslor hon fick av ett bråk vi hade. Det hade tydligen gett henne starka påminnelser om tidigare destruktiva förhållanden. Vi gick från set bästa förhållande jag någonsin kunde föreställa mig till att två dagar senare så var det helt slut. Jag blev oerhört chockad och när den värsta chocken laggt sig så blev jag väldigt ledsen och är det fortfarande.

    Jag hade aldrig dumpat henne utan att försöka lösa det tillsammans först, där resonerade tydligen olika. Efter två dagar ringde jag henne för att få en sista bekräftelse på att det var slut och att hon inte ville lösa det tillsammans. Jag blev ännu mer ledsen av samtalet men efteråt så försöker jag ta det som det slutgiltiga avslutet.

    Saknaden är så jobbig och jag blir påmind om henne många gånger om dagen och har svårt att tänka mig ett liv utan henne.

    Jag har pratat med ett par nära vänner som gett mig goda råd som jag försöker följa.

    Om sorgeperioden är kortare än förhållandet så går jag ?plus?, för vi hade det fantastisk från dag ett.

    Vill bara sluta vara så ledsen för resten är jag inte orolig över, det får bli vad det blir.
    Beklagar det brustna hjärtat,
    samtidigt låter det på mig som det är något annat som lurar i vassen. Har svårt att tro att ett perfekt förhållande skulle rasera på grund av ett bråk som frambringar dåliga minnen ifrån tidigare relationer. Har hon varit distanstagande den senaste tiden innan bråket?
  • Voltaire
    Skuggan1 skrev 2018-06-08 16:46:28 följande:
    Nej, inga problem innan bråket. Därför jag blev så chockad. Troligtvis så har hon inte känt samma starka känslor för mig. Jag har kärat ner mig i henne och hade hon gjort samma sak så hade hon inte kunnat dölja det.

    Jag kan analysera hennes skäl hur länge som helst men eftersom hon kunde avbryta förhållandet på det sättet så är det inte mycket för mig att göra.
    Klokt, då har du kommit en bra bit på vägen!

    kram på dig och lycka till.
Svar på tråden Han älskar mig inte längre.....