Han älskar mig inte längre.....

Usch det gör ont att läsa din story, för jag har varit i exakt samma sits.

Vi hade ett helt "felfritt" förhållande, bråkade aldrig, gjorde mycket tillsammans och hade väldigt bra sex (om det nu ska betyda något), men bodde inte ihop och tog det "lite sakta". Men så släppte han bomben att han inte älskade mig längre, och jag var helt under isen, det kunde inte stämma!

Vi träffades, ofta på hans initiativ och hördes under flera månader, vi pratade, jag låg på golvet och grät så jag skakade och bad honom ge oss en ny chans, men han stod fast vid att han inte älskade mig men ändå på något sätt ville ha mig i sitt liv.

Efter ett par månader kom jag till en breaking point och bröt själv med honom, jag var så slutkörd på att må så dåligt att jag var tvungen att klippa allt. Radera alla meddelanden, bilder, ta bort sociala medier för att inte stalka honom osv...

Och då fick han panik när han såg min äkta vändning, att det inte var ett spel, jag ville och kunde verkligen inte ha honom i mitt liv!

Det tog några veckor och sen kom han hem till mig och sa saker från hjärtat, att det verkligen ruskat om honom att känna den tomheten och få känna att jag visst betydde något.

Idag har vi köpt lägenhet och väntar barn, men utan det uppbrottet där vi båda faktiskt gick till botten av oss själva så tror jag inte vi kommit så mycket längre, vi hade tagit åratal på att känna oss redo saker och det fick oss verkligen att blotta oss ordentligt för varandra och öppna upp.

Jag vill inte ge dig falska förhoppningar, utan kanske mer som en chans att du själv kommer komma starkare och till något bra ur det här till slut, med eller utan honom.

Mina råd till dig nu är att FÖRSÖK att inte mata dig själv med skit (meddelanden, bilder, stalka, osv), försök få i dig lite mat, omge dig med vänner- gärna såna du kan älta igenom en hel kväll om du behöver det men som ändå kan ge dig ett leende på läpparna.

All lycka till, du kommer gå som en vinnare ur det här även om det inte känns så nu.