Steffqw skrev 2018-06-09 23:19:43 följande:
Jag tänker som dig: Bäst är egentligen att inte kontakta honom.
Men jag tror att jag kommer hela tiden tänka att jag måste kontakta honom. Det kommer aldrig försvinna i mitt huvud. Jag måste på något sätt en sista gång för alla få prata med honom.
Jag kommer nog inte kunna gå vidare förrän jag har en sista gång fått säga mitt! Jag tror verkligen inte det! Men jag vet också hur ont det åter igen kommer ögra för mig.
Men jag måste kunna gå vidare och det måste jag göra genom att en sista gång få säga mitt till honom..Iaf som det känns just nu..
Jag förstår dig helt och hållet. Jag brottas själv med de tankarna dagligen.
Men samtidigt så vet jag följande:
- Hade känslorna varit ömsesidiga så hade hon aldrig gjort slut.
- Finns det en chans att hon helhjärtat vill ha mig tillbaka så kontaktar hon mig.
- Vad jag än skulle säga till henne så hade det främst haft negativ effekt på mitt mående.
Men eftersom jag ältar det fortfarande i huvudet så kanske jag helt plötsligt går emot rationellt tänkande och agerar efter mina känslor. Tomhetskänslan och saknaden är så påfrestande och det tär på en. Jag vill verkligen inte vara så här ledsen länge till och att höra hennes röst hade antagligen fått mig att tappa det helt.
Det är så svårt att göra ?rätt? men jag måste fortsätta att stå emot instinkten att kontakta henne.
Du måste nog hitta din inre styrka oavsett vad du bestämmer dig för att göra. Att säga till honom en sista gång vad du känner kommer troligtvis inte förändra något, han vet om dina känslor för honom och du har igentligen haft ditt eget avslut. Försök hitta något annat sätt för att kunna få vidare.