• Anonym (J)

    Han älskar mig inte längre.....

    molly50 skrev 2018-06-04 09:17:02 följande:

    Fast han ger ju TS dubbla signaler genom att säga att han behöver fundera över sina känslor ett tag.

    Och det är inte ok.

    Vill han verkligen att det ska vara slut så är det bättre att säga det rakt av istället för att låta TS leva i ovisshet.

    Att försöka slingra sig ur ett förhållande med en paus känns inte så lite fegt.


    Fast han är ju bara ärlig, omhand är kluven är det väl bättre att säga det än att ta ifrån henne alla förhoppningar?

    Däremot behöver inte TS anpassa sig efter hans känslor. Han får vara i mellanläge hur bäst han vill medan TS vet var hon står i frågan, är hon också kluven? Eller har hon sagt upp allt i nuläget? Eller hoppas hon de kommer bli tillsammans? Hon ska ju bara följa sin egen kompass oberoende av hur han känner.
  • Anonym (J)

    Du kan inte bestämma att hans lösning måste vara som du bestämmer, ville han fundera 1 månad i fred så ville han det, vill han inte satsa mer på er så vill han inte det.

    Hans lösning är att göra slut

    Din att ni "jobbar" på det.

    Respektera att ni har olika viljor bara?

  • Anonym (J)

    Skriv av dig i ett mail precis hur du känner. För din egen skull. Finns en tråd "det jag vill kunna skicka men inte vågar" om du behöver ventilera. Han behöver inte vara inblandade att du ska få utlopp för det som stormar inombords. Ni behöver ingen kontakt jag råder dig att fortsätta att inte ha kontakt eller söka kontakt för det kommer kännas skönt i stunden, kortvarig rush men sen gör det ännu mer ont när du måste sluta skriva så lika bra att inte söka kontakt igen. Gör inte såret värre.

    Sen tror jag du behöver lära dig bli vän med att vara själv med dig själv. Öva på det även om det är jobbigt.

    Forgetting Sarah Marshall är en av många bra filmer då du kan få sörja och känna igen dig i sitsen. Se filmer lyssna på låtar där du kan gråta ut.

    Det handlar om dig nu.

  • Anonym (J)
    Steffqw skrev 2018-07-10 19:16:04 följande:

    Jag saknar exet otroligt mycket. Men det är inte saknaden av honom som är värst numera. 

    Det som är värst är ensamheten. Jag blir stressad och får panik. Det är en ständig klump i min mage. Jag känner mig så jävla ensam. Ingen skriver till mig. Ingen vill hitta på något. 

    Jag kommer hem till en tom lägenhet. De enda jag pratar med på en hel dag är mina kollegor. Jag har inget socialt liv utanför mitt jobb. De närmaste jag har är min systrar och en nära kompis. Men jag vill inte känna mig bunden till de hela tiden.

    Jag går upp på morgonen. Går till jobbet. Kommer hem. Springer en runda. Kommer hem. Äter lite. Kollar på vloggar. Läser bok. Sen sover jag.

    Jag tänker hur mitt liv var innan jag blev dumpad. Det såg exakt ut så då också. Men skillnaden var att jag hade någon som brydde sig om mig. Jag hade en pojkvän som frågade mig vad jag gjorde, hur jag mådde.

    En person jag skrev konstant med varje dag.

    Jag har bildat en stress mage och ångest. Jag går runt med en klump i magen varje dag. Jag blir stressad av allt det här. Att känna mig så jävla ensam. Känna att jag aldrig kommer hitta en pojkvän som kommer älska mig. Jag kommer aldrig få några barn eller bilda familj.

    Jag blir 27 i år. Jag är snart 27 och singel. Ensam och har inga barn eller kille i sikte. 

    Hur ska jag komma ur denna onda cirkel? :( :(


    Finns du nära Stockholm eller Uppsala i sommar?
  • Anonym (J)
    Steffqw skrev 2018-07-18 09:03:05 följande:

    Jag vet att exet en gång sa när vi var tillsammans att han fått kommentarer från sina kompisar att han är för snäll och bryr sig om de i hans närhet. Där och då förstod jag varför han kunde få en sån kommentar.

    En normal person i mina ögon efter att ha gjort slut med någon tycker jag skulle fråga hur personen mår som man precis dumpat. För mig är det normalt att göra så.

    Man slutar inte bara att känna. Visst kärleks känslor kan minska. Men kompis känslor, bry sig om känslor de försvinner bara inte. Man kan bli känslokall men då måste det finna en väldigt bra anledning till det.


    Det är normalt att skydda sig själv känslomässigt det är ju ett jobbigt läge för honom med, men han känner väl att det inte är hans ansvar att hålla koll hur du mår, det är ditt och dina vänners och alla du ventilerar hos. Ni är färdiga.

    Jag är iskall när jag gör slut, allt annat är egoistiskt och ger exet som vill mer fel signaler och de börjar hoppas, och det har bara sårat de ännu mer, han vill inte såra dig mer än han redan gjort ser du inte det? Han är fortfarande respektfull med nycklarna och så vidare men han håller det sakligt och det är ju mest för DIN skull.

    Ibland tror vi att vi vill hanågot men sen när vi får det då mår vi bara Mycket värre, du vill inte att han ger dig förhoppningar det absolut bästa är att han bara blockerar dig som fan och du TVINGAS att sätta punkt på "han och jag" storyn. "Man måste sätta punkt innan det kan skapas ny mening" (i livet)

    Ok, tänkte om du kanske kan se om folk vill ses och hitta på nåt med dig, annars rekommenderar jag Meetups. Det har hjälpt många som känt att de behöver börja om utan att någon dömer.
Svar på tråden Han älskar mig inte längre.....