Han älskar mig inte längre.....

Skönt för dig att vara förbi den akuta fasen. Själv tog det slut mellan mig o min kille för en vecka sen. Vi har varit ihop 2 år o 3 mån. Känns jävligt jobbigt. Mamma dog nyss, jag är ensam om att ta hand om min äldsta dotter som har ADD, min mage har inte kunnat läka ett skov av UC i allt detta o då driver han fram ett uppbrott för han tycker vi tjafsar. Jag borde ju bli förbannad o tänka att han är en jävla skitstövel, nöden prövar vännen helt enkelt. Men jag är ganska försvagad av allt "annat" o känner mig bara så fruktansvärt ensam och övergiven. Jag veeeeet att jag varit stressad o uppe i varv o kanske varit snäsig mot honom, men man kan ju dels fundera på VARFÖR jag varit snäsig (har inte känt att han varit så behjälplig och förstående för min situation) dels borde han ha lite överseende med mig när jag inte mår bra. Han är dominant, tillrättavisande, säger att jag gafflar emot när jag säger min åsikt etc etc. Lika bra att slippa det naturligtvis, men saknar det som var bra och FULLSTÄNDIGT HATAR tanken på att han kommer vara så mysigt med någon annan som faktiskt kanske ÄR lugnare än mig o att DE kommer få det jättebra. Nä, det suger. Är 48 år o känner en hopplöshet i att få komma in i en trygg hamn. Vill inte vara på öppet vatten. Alltid, alltid ensam... :(