• Anonym (TS)
    Äldre 19 May 01:58
    5113 visningar
    38 svar
    38
    5113

    Var går gränsen för otrohet?

    Förstår att olika människor har olika gränser för vad de anser är otrohet, intresserad av vad som är just din gräns för otrohet. Vad är inte okej att göra om man är i ett monogamt förhållande anser du?

  • Svar på tråden Var går gränsen för otrohet?
  • Anonym (Poly)
    Äldre 19 May 02:38
    #1

    Nu är jag ju inte direkt monogam. Men jag ser hellre att min sambo är öppen med att han kanske har träffat någon annan han finner intressant eller har kysst på krogen.

    Otrohet för mig är att han/hon skulle ljuga bakom min rygg om tex en relation som pågår.

    Att personen döljer sms, samtal eller umgänge från mig. Otrohet för mig är inte fysiskt direkt egentligen utan otrohet för mig är lögn och som ordet "otrohet" definierar.

    Man är inte trogen om man ljuger eller döljer något för den man älskar.

  • Anonym (Omg)
    Äldre 19 May 07:40
    #2

    Det börjar med att du chattar med någon du inte vill att din kille/tjej ska veta om.

    Sen ska ni bara träffas för att säga hej och då blir det säkert lite kyssar och att ni känner på varandra, med kläder på.

    Sedan står ni inte ut och ni bestämmer träff för att ?lära känna varandra? men klart blir det sex.

    Sen är karusellen igång.

    Så har det varit för mig...

  • Anonym (Olika­)
    Äldre 19 May 08:02
    #3
    Anonym (TS) skrev 2018-05-19 01:58:23 följande:

    Förstår att olika människor har olika gränser för vad de anser är otrohet, intresserad av vad som är just din gräns för otrohet. Vad är inte okej att göra om man är i ett monogamt förhållande anser du?


    Är antagligen extremt olika för olika människor. Det viktiga är ju att man kan prata om det med sin partner. Så att båda är överens om vad som är ok och inte.

    Är man i en långvarig relation, säg +15 år i alla fall, så är det nog vanligt att få en liten "crush" då och då. Med det menar jag att man blir attraherad och småförälskad i någon annan. Helt normalt, och det går alltid över förutsatt att man inte agerar på känslan utan ser till att hålla distans, både mentalt och fysiskt.
  • Anonym (J)
    Äldre 19 May 08:05
    #4

    Vid något sexuellt. Alltså, hånglar han med en tjejkompis på fyllan så är det inte otrohet enligt oss.

  • Anonym (Olika­)
    Äldre 19 May 08:16
    #5
    Anonym (Olika) skrev 2018-05-19 08:02:38 följande:

    Är antagligen extremt olika för olika människor. Det viktiga är ju att man kan prata om det med sin partner. Så att båda är överens om vad som är ok och inte.

    Är man i en långvarig relation, säg +15 år i alla fall, så är det nog vanligt att få en liten "crush" då och då. Med det menar jag att man blir attraherad och småförälskad i någon annan. Helt normalt, och det går alltid över förutsatt att man inte agerar på känslan utan ser till att hålla distans, både mentalt och fysiskt.


    Insåg att jag inte svarade på frågan

    En crush är alltså jag ok med att man kan få men inte att man agerar på den känslan och blir fysisk med personen. Med fysisk menar jag kroppskontakt utöver vad som är normalt mellan kollegor till exempel.

    Kroppskontakt som har till syfte att öka på och trissa upp den fysiska attraktionen. Som att ställa eller sätta sig så nära att man verkligen har fysisk kontakt. Det gör jag inte. Så där går alltså gränsen för min egen del.
  • Anonym (Ärlig­het)
    Äldre 19 May 10:50
    #6
    +1

    Jag anser att allt som innefattar en annan person än den man har ett förhållande med, som man inte kan stå för kan kallas otrohet. Behöver enligt min åsikt inte vara fysiskt. Konversationer och relationer som man inte kan berätta om för sin partner kan vara lika illa eller tom värre än något fysiskt.

  • Anonym (Ånges­t...)
    Äldre 19 May 13:36
    #7

    Jag var på en hundutbildning där hundarna inte fick sova inne utan i en annan byggnad. En kväll var det en manlig kursdeltagares tur att sova hos hundarna för att hålla vakt. Den kvällen hade jag druckit en hel del alkohol för jag mådde dåligt i övrigt. Så jag var rätt full. Jag var där uppe med honom och sedan orkade jag inte gå ner och ville inte visa mig för dem jag delade rum med så jag stannade där uppe med honom och lade mig på en fäll på golvet. Han låg i en säng. Efter en stund lade han sig bredvid mig och höll om mig. Han knäppte upp min bh och tog lite försiktigt på sidan av mina bröst (jag låg på mage) sedan försökte han smeka mellan mina ben men då satte jag stopp. Tillägga så var jag rätr full och tänkte inte så mycket men kände då att det var inte vad jag ville... En anna sak, han är typ 40 och jag är 24. Båda har sambo och barn. Jag fick sån ångest dagen efter...

    Skulle ni räkna det som otrohet?

  • Anonym (TS) Trådstartaren
    Äldre 19 May 13:43
    #8
    Anonym (Olika) skrev 2018-05-19 08:02:38 följande:

    Är antagligen extremt olika för olika människor. Det viktiga är ju att man kan prata om det med sin partner. Så att båda är överens om vad som är ok och inte.

    Är man i en långvarig relation, säg +15 år i alla fall, så är det nog vanligt att få en liten "crush" då och då. Med det menar jag att man blir attraherad och småförälskad i någon annan. Helt normalt, och det går alltid över förutsatt att man inte agerar på känslan utan ser till att hålla distans, både mentalt och fysiskt.


    Såklart, som sagt- mer intresserad av människors egna uppfattningar om var deras gräns för otrohet går :)
  • Anonym (A)
    Äldre 19 May 15:08
    #9
    Anonym (Ärlighet) skrev 2018-05-19 10:50:07 följande:
    Jag anser att allt som innefattar en annan person än den man har ett förhållande med, som man inte kan stå för kan kallas otrohet. Behöver enligt min åsikt inte vara fysiskt. Konversationer och relationer som man inte kan berätta om för sin partner kan vara lika illa eller tom värre än något fysiskt.
    Just så
  • Äldre 20 May 00:18
    #10

    Att agera på eller mata romantisk eller sexuell attraktion till någon annan än sin partner är otrohet för mig.


    Korrekturläser som en kratta
Svar på tråden Var går gränsen för otrohet?