BF Februari 2019

Nu vågar jag mig nog in här i tråden, om än lite sent, hoppas det är ok! Jag har följt tråden sedan start och det är så kul att följa alla! Jag är i vecka 12+4 och gjorde KUB igår och fick toppenresultat 1:20 000.

Jag är 35 år och detta är mitt första barn. Jag och min man har haft en lång och jobbig resa på 3,5 år för att få till en graviditet. Vi är oförklarligt barnlösa och har gått igenom 5 IVF plus 4 frysinsättningar och äntligen verkar det gå vägen. För ett år sedan blev vi gravida efter en IVF men det slutade tyvärr i MA och i februari i år blev vi gravida igen efter en frysinsättning men det blev ett utomkvedshavandeskap men akut operation där ena äggledaren fick tas bort. Alla motgångar har tärt så hårt på oss båda och vi hardenästan förlorat allt hopp samt en himla massa pengar, det är ju inte gratis med IVF/frysinsättningar direkt. Men i juni bestämde vi oss för att sätta in ett av våra embryon i frysen efter att ha sparat ihop lite mer pengar och nu står vi här med en sprattlande liten kotte i magen.

Vi har gjort 3 ultraljud innan KUB (de följer upp nästa graviditet efter utomkvedshavandeskap noga för att säkerställa att den sitter på rätt ställe) så vi hade ju sett kotten men går fick vi se den röra sig å vinka lite, snacka om känslostorm. Även om vi sett kotten några gånger så har oron ändå funnits där att det ska bli MA eller att KUB skulle ge dåliga resultat eftersom jag är 35 år men allt såg så bra ut så nu hoppas jag att vi kan slappna av och börja njuta av tanken att vi äntligen ska få bli föräldrar. Vi får bara hoppas att jag snart börjar må bättre, har haft en tung sommar med konstant illamående och noll energi. 

Vi har ännu inte berättat för nära å kära men så fort vi gjort det är jag redo att hoppa in i en FB-grupp och följa er alla vidare men även här på FL oxå. Vore kul att få kontakt med andra februariförstföderskor och gärna Stockholmbor!

Långt inlägg men jag har väntat så länge på detta tillfälle, att äntligen få joina denna värld som jag har känt mig så utestängd från i många år!

Stort grattis till er alla gravida i denna tråd!

Grattis till er oxå!!! Ni har ju hålit på ett par år längre än oss men visst känner man sig mör efter alla dessa år av väntan och försök?!. Jag trodde att jag skulle vara såååå lycklig nu och det är jag ju såklart men alla dessa år av misslyckanden ligger ändå kvar någonstans där i bakhuvudet och gör att jag inte kan glädjas fullt ut. Men man har ju ett tag kvar och jag känner att varje dag tar mig närmare vårt lilla mirakel och att sorgen efter alla år av försök släpper mer och mer. Känner du likadant?

Ska du göra kejsarsnitt pga ditt myom eller är det av annan anledning?

Grattis till graviditeten! Vi verkar vara ett par här inne som har fått kämpa och har en lång resa bakom oss. Vi lyckades på 9 insättningen med 5 IVF:er bakom oss plus 4 frysinsättningar.

Min BM sa till mig att magen kan sjunka tillbaka nu mellan v 14-20 typ, de såkallade spökveckorna. min mage är fortfarande svullen och stor (v 14 idag) och tror mig börja känna lite växtvärk foglossning vilket jag inte känt av alls tidigare men nu stretar det å moler en del.  Jag är rädd för att komma in i spökveckorna och inte känna nåt, då kommer jag oroa mig varje dag. Funderar på att köpa en angelsound så man själv kan lyssna på hjärtat. Men får se, då kanske man blir ännu mer nojjig och man inte lyckas lokalisera hjärtat, jag är ju ingen expert och vet inte vart jag ska leta/lyssna för att höra det. Har RUL 27 sept och det känns så långt bort...