Raggning
Om raggning.
Det här är inte riktigt en fråga mer en reflektion.
Jag är usel som i efterbliven på raggning. Sedan jag blev singel har jag varit ut extremt mycket på krogen. Två av mina äldsta polare blev singel ungefär samtidigt som mig och de har mycket bättre resultat. Nu tycker jag mycket om att iaktta så har funderat på vad de gör.
Den ena, vi kan kalla honom Bob, är stor. Han väger över hundra pannor (mest placerade runt kaggen) och är sådär 1,90m lång. Vi brukar bli pissfulla när vi går ut. Han gillar barhäng och om det uppstår en möjlighet hugger han direkt på den bredvid i baren. Det brukar gå till på ungefär samma vis. Först bjuder han på cosmopolitan/shot/ellernåt. Så försöker han hålla henne i handen och leder in samtalet på business och att han är vice VD på ett mediabolag. Sen beställer de in fler shots och han ser till att försöka få iväg kvinnan till hotell eller bortamatch. Är det en partybrud och det gått så här långt är case closed, de drar någonstans och knullar. Det här funkar ibland i Stockholm, ännu oftare när vi var på västkusten i USA och nästan jämnt i Östeuropa.
Den andra polaren, vi kan kalla honom Joon, är lika framgångsrik fast helt tvärtom. Han är översocial. En sån som ringer och inte har något vettigt att säga då och då. Han ser antagligen bra ut tycker kvinnor. Joon är orädd och brukar ta kontakt med kvinnor och tänker blixtsnabbt och hittar ofta något kul att säga. Joon tycker också om att supa men brukar inte riktigt bli lika tankad som Bob. Kvinnor verkar trivas med att umgås med Joon, som om det är status. Han har också en (för kvinnor?) imponerande titel som delägare i en liten advokatbyrå, fast det nämner han aldrig. Jag har varit med om att kvinnor uttryckligen har efterfrågat sex av Joon.
Vi har alltså burduse Bob som går rakt på och sociala Joon som är kul och skojfrisk. Båda två har ungefär samma framgång, om än Joon får något snyggare kvinnor. Jag å andra sidan är som sagt i sällskapet inte vidare framgångsrik. Det suger.
Jag är tvärtemot burdus och introvert. Vid några tillfällen har det väl hänt att jag trumfat både Joon och Bob, fast det är sällsynt. Saken är den att jag INTE tror ?vara sig själv? är ett vidare gott råd för en person som mig i raggningssituationer. När jag tänker efter tror jag nog det är det allra värsta rådet man kan ge åt en del.
(kan väl nämnas att jag sannolikt faller under ?aspis?, fast det skiter jag i. Det är ju bara en etikett och inget som går att göra något åt)