Dumt gjort av mig?

Vet ju inte förutsättningarna för brudparet, men skulle vi gifta oss och ha barnfritt skulle nog knappt nån komma så det är ju en rätt stor risk man tar som brudpar ifall man verkligen vill ha gäster.
Trots allt är det inte speciellt många som vill gå på bröllop utan gör det av nån sorts pliktkänsla.

Nja, syskons bröllop samt ett fåtal andra(huvudsakligen barndomskompisar) har jag väl varit på med hyfsad behållning. Kusiner, nyare bekanta, jobbarkompisar osv tror jag nog de flesta gärna avstår ifrån, man känner knappt nån, blir placerad bredvid nån man aldrig träffat förr och aldrig kommer göra igen och ska försöka vara trevlig fast man bara önskar det ska ta slut.
Fördelen med att ha småbarn med har för våran del varit att man iaf får sitta bredvid sambon för att båda ska kunna ta hand om barnet.
Tycker verkligen nån att det är kul att gå på bröllop om det egentligen är sambon/maken/makan som är bjuden och du inte ens känner dom som gifter sig och i stort sett ingen av de andra gästerna.

Precis, och då är ju barnfritt när man har småbarn en alldeles ypperlig ursäkt.

Så många är det nog inte, 5-6st som jag velat gå på, några jag varit rätt neutral till och kanske 4-5 som jag gärna sluppit men som min sambo velat gå på och kanske varit en smula socialt oacceptabelt att avstå utan anledning. Sen har jag väl tackat nej till kanske 10 , bla flera kusiner men där har jag en anledning eftersom jag bor typ 50mil bort.

Den tolkningen skulle jag aldrig göra.