Rädsla för att bli lämnad

Vad handlade krisen om?

Det var inte otrohet eller så. Det handlade om att hans känslor hade förändrats.

Har ni varit och pratat med någon?

Hur långe har ni varit tillsammans?

Vi är i samma situation just nu. För några veckor sedan ville min sambo fundera på hur vi skulle göra. Denne va osäker på sina känslor. Sambon kom dock fram till att vi ska försöka lösa det. Men just nu är vi som i en karusell vi måste ta oss ur. Man gör allt för att det inte ska bli missförstånd eller bråk.

Jag tror att det viktiga just nu är att våga lita på sin partner, våra partner har endå valt oss och vill försöka lösa det som uppstått. Du och jag går en osäker väg fram för att våga lita på att dom gjort rätt val. En dag i taget har jag sagt. Sen har jag informerat sambon om att denne kan inte förvänta sig att jag är som vanligt just nu, jag har blivit sänkt i veckor. Man måste få återhämta sig från "smällen".

Vi har levt mer än halva livet tillsammans.

Eftersom vi har en bra kommunikation oftast har vi inte gått på något rådgivning.

Nuläget är oftast varmt och bra mellan oss.

Frågan är hur jag ska släppa min oproportionerliga rädsla för att minsta bråk ska vara ett led i att han ska lämna mig.

Om ni försöker reparera så tänker jag att ni båda anstränger er för att göra fina saker mot varandra då och då. Och då tänker jag att det kanske hjälper att påminna sig om det fina eller den ansträngning han gjorde igår eller förrgår etc. Om du ser ansträngningarna från din man, försök att tänka på dem för att avdramatisera de mindre bagatellerna. Samt om han blir glad över dina ansträngningar, gör lite till. Alla blir glada över lite extra uppvaktning och gott humör. Hoppas det ordnar sig!

Anonym D:

Jag är ledsen för din skull! Jag hade samma upplevelse som du för ett par månader sen. Kram till dig!

Håller med dig om att tillit är viktig. Men det är oerhört svårt att känna det. Något väsentligt har ju ruckats ur sin bana och det förändrar ju förutsättningarna för att det ska finnas tillit.

Farsta2014: Det var ett fint, konkret råd. Jag ska tänka så! ????

Har han sagt att känslorna är tillbaka igen? Vad säger han själv? En kan ju aldrig vara helt säker på att ens partner aldrig kommer tappa känslor och vilja separera. Den som känner sig hundra säker är bara naiv. Så det är bara att lära sig leva med oron och hantera den tänker jag.

Farsta2014: Det skulle varit en smiley... Inte frågetecken.

Terapi: Han har varit mycket tydlig med att han vill fortsätta vårt förhållande och han visar kärlek gentemot mig. Ändå kan jag inte stänga av rädslan.

Kanske är det tid jag behöver? Kan tiden ge tillit när jag ser att han finns kvar hos mig?

Jag förstår att känslor inte kommer med garanti, inte min kärlek heller. Men jag vill inte lida på det här viset efter ett litet gnabb.

Lämna bort barnen o dra på minisemester?

Minisemester vore underbart.

Just do it!

Fint att du tror rådet kan hjälpa. Nu måste du bara påminna dig själv om att tänka på detta! Jag tror ni har fina chanser att fixa det hela, det verkar som att båda både vill och försöker så ni har det viktigaste som behövs för att det ska gå!

Se upp ts, när en man uttrycker att hans känslor börjat svalna finns det oftast en annan kvinna i kulisserna som väckt hans intresse.