Kan jag skaffa hund?

Om du har en större buffert för vetkostnader och har råd med hunddagis/dagmatte om du inte kan ha hunden med på jobbet så visst kan du skaffa hund. Du kan inte räkna med att få ha hund med i butik så du bör ha hundpassningen klar innan du skaffar valp. Är din mamma och bror så intresserade av hundar att dom vill och orkar ta din valp om nätterna med allt det innebär tex att inte få sova och behöva gå upp och ut med den?

Höjer ett varningens finger baserat på egen erfarenhet. Min man skaffade hund innan vi träffades, nu har vi hus och två små barn. Jag önskar att han aldrig skaffat hunden. Det är otroligt tidskrävande, man har ju knappt tid över utan hund. Eller plats i bil, med allt som ska med i form av vagn. Dåligt samvete också över att hunden inte får allt den behöver också.

Så om du tror att du inom hundens livstid kan tänkas bli förälder, fundera över en liten ras eller ingen alls.

Hej!

Det skulle vara lätt att ställa sig över för att jag är så mycket äldre och "vet så mycket mer", men jag betvivlar inte för en sekund att du är 21 år och vill mer än bara ha en designad vovve som matchar nyansen den nya handväskan. Ditt intresse för att ha hund låter absolut genuint.

Du skriver själv en del reflekterande kring att ha hund och att "bara" vara tjugoett. Det känns sunt för när man är så ung, om än vuxen, som du nu faktiskt är, vet man inte alltid vad som döljer sig bakom nästa hörn och du står ju faktiskt i början av..., ja, det mesta.

Strax efter att vovven har flyttat in och är ditt livs absoluta mest givna kärlek, råkar det en solig dag, händelsevis vara Mr Right som frågar Dig efter vilka bussar som stannar vid just den hållplats där bara ni två står utlämnade till varandra. och väntar.'

Han är verkligen allt en frisk dam i tjugoårsåldern kan önska sig..., problemet är bara att han är kraftigt pälsdjurallergisk. ...

Nu var jag inte helt bussig med ovanstående exempel, men detta är bara EN grej av så många som kan göra att din spelplan med Pluto snabbt kan förändras rejält.

Jag ber verkligen om ursäkt om du tycker att jag målar upp fan på väggen. Jag vill bara, som jag också ser att några andra inlägg också vill, sätta fingret på- och, flagga för, att en hund i allmänhet behöver långt mer tid och uppmärksamhet än vad många hundar får i det här landet, och i synnerhet(men under en begränsad tid av sitt liv) en valp när den kommer,

Är det bara så att det verkligen är hund du skall ha, vill jag att du skaffar dig en ras av det kön som du ger dig gott om tid att bestämma dig för. Kolla stamtavlor och försök att få träffa mamman som skall paras för din valp och köp din hund på en kennel(såvida du inte har en bra kontakt för en blandras) och, det som faktiskt borde vara bestämt genom lag; sätt upp dig på en valpkurs och följ upp med åtminstone en grundkurs i vardagslydnad. Det kommer du och vovven att tjäna mycket, mycket på, då din hund får chansen att fungera bättre i sociala sammanhang och kan bli en familjeindivid som kan vara med i fler sammanhang tillsammans med dig och de du tycker om.

Lycka till:)

P.S. Det finns säkert bra grabbar utan pälsdjursallergi:) D:S.

Hur bor du? Vi har en drever (familjehund och jakthund). Hon har en stor och fin hundgård där hon är på dagarna när vi jobbar :)

Min dotter, 21 år, är student sittandes i en mindre etta och hon ringde mig å frågade "Pappa, tror du jag kan skaffa katt?". Vi diskuterade lite fram å tebax och hon hade farhågor runt resor hem hit och när hon hade jobb på sommaren. Jag sade "Det löser sig automatiskt" - vilket det också gjorde. Hon köpte katt och hon o katten är som ler o långhalm. Utmärkt sällskap!

I ditt läge så verkar ju det lovande med stöd runt om dig och oftast hittar man lösningar när man kommit "närmare" problemet. Det är inget som är "stört omöjligt".

Personligt kanske jag inte skulle skaffat valp utan istället ett hund på typ 2 år..som är rumsren och "färdig" med valpstadiet. Vi köpte nyss en 2 årig kastrerad hanhund. Blandras Golden och vit herdehund. Hur lugn som helst och softar mest på dotterns säng. Mycket bra sällskap och träningsnöje för dottern. 

Kolla Facebook. Där finns det grupper som har omplaceringshundar. Där fick vi tag på vår hund. 1500kr. 

Så jag menar -  Go for it! 

Du vet bäst vad du mäktar med o inte. Har du kollat med andra hundvana vad de anser om att ta hand om en valp o fostra den? Syrran köpte en valp o visst är det skit o piss lite här o där o upp på nätterna men guuuu va söt den är. Det har tagit nåt halvår tror jag o nu börjar hunden trava på ute o göra ifrån sig.

Jag tror det är viktigt med rätt mentalitet. För egen del ville vi inte ha nån  krävande hund som Border Collie å sånt. Jag o dottern kollade efter "familjehund". Inte vallhund eller nåt sånt. 

Måste du skaffa en valp som lever i 14-15 år? Det kanske är bättre att skaffa en äldre omplaceringshund som första hund som kanske lever i 6-8 år istället, för du vet ju inte hur ditt liv kommer se ut i framtiden och om hund passar in då.

Nu bor du fortfarande hemma, har inget jobb etc. Ska man skaffa djur kanske det är bättre att ha allt sådant ordnat först och inte ser någon förändring de närmsta 20 åren (sen vet man ju såklart inte vad som kan hända oplanerat) så att man vet att hund alltid kommer platsa in i bilden.