Orkar snart ej längre

Vad är det hon vill då? Och varför rymmer hon? Trivs hon i skolan? Har hon vänner? Svårt när inte barnets egna vilja finns med. När man är 15 (och yngre också) är man så pass stor så man måste börja ta ansvar för sig själv och sina val.

Mina bästa tips.. Min äldsta har varit lite strulig också. Men jag har väntat ut vad det är han vill och sedan försökt stöda honom i det. Jag har minskat på konflikter och försökt att lyssna. I väder och vind har jag hämtat och skjutsat så att han ska förstå att jag alltid finns där. Jag har sett till att relationen har fungerat till min pojkes pappa.. även så har vi många gemensamma beslut. Jag har försökt allt för att få honom att känna sig älskad och alltid, även när han gjort mindre bra saker. Kramat honom och sagt att jag älskar honom. Så fort han gjort minsta lilla bra har jag överröst honom med beröm. Han har lite krasslig hälsa och jag har gjort allt i min makt för att få hans mående bättre.

Det är lättare om du får henne att förstå att ni står på samma sida. Hon verkar inte må så bra nu just. Hennes välmående kommer före prestation i skolan. När hon mår bättre kommer skolan och övrigt gå bättre sks du se! Lycka till!

Hon vill bara vara med sina kompisar. Hon mår dåligt o trivs ej i skolan. Vi ska påbörja en utredning till hösten men tiden dit är enorm. Mycket kan hända tills dess.

När vi väl fann henne idag så fick jag fram till slut att hon ej mår bra och det har jag redan förstått. Relationen till pappan är usel och hon hatar honom o hans nya o vill absolut ej dit för det mesta men när vi bråkar så är det ok.

Hon är jättesvårt att nå fram till o ibland när man väl tycker det o vi haft ett bra samtal o hon är överens med mig så går hon bara vägen ut genom dörren o så är vi på ruta noll igen.

Idag var jag så förtvivlad så skällde ut henne när hon kom hem men gick sedan tillbaka o pratade lugnt med henne o förklarade varför som så många gånger förr. För en halvtimme sen upptäckte jag att hon ännu en gång skurit upp hela armen.

Tycker samtidigt så synd om henne o vill bara att hon ska få hjälp nu för jag klarar inte detta själv men det får jag ej. Bara råd som att vara lugn o berömma o vara där för henne. O det gör jag men även jag är bara en människa samtidigt som 2 andra barn i familjen blir utsatta o glömda i denna situation.

Skulle bara vilja ha ordentlig hjälp nu innan hon gör något riktigt dumt.