Inte fattat att vi snart har två barn!

Det tog många, många år att få första barnet. Frånsett möjligen de första 2-3 åren blev ett enda levande barn vårt mål de resterande åren. Vi hade inte en tanke på att vi skulle kunna eller hinna få två barn. -16 fick vi äntligen barn och det är fortfarande svårt att fatta att vi har honom!   Att denna underbara, goa, fantastiska unge är vår!  
Och nu väntar jag andra precis när som helst och jag kan inte ta in det!  Vi hade ett embryo kvar och därmed en enda chans till syskon. Det inte bara tog sig utan vi fick även behålla barnet vilket förvånade oss oerhört! Jag fick nämligen m.f med alla syskon till detta embryo (det här barnet är inte genetiskt släkt med vårt första barn) så chocken var stor. Ett barn vi inte räknat med, inte längtat efter, inte planerat- och nu kommer h*n mycket snart!  Det är helt enkelt för stort och för ofattbart för att ta in. Jag- tvåbarnsmamma?! En omöjlig tanke trots att jag är synnerligen höggravid och känner barnet sparka.
Nu tror jag ju att det kommer gå jättebra ändå när barnet väl är fött. Vi fattade ju inte med första heller förrän han var född för det var ju ofattbart det med. Men det ger mig lite panik ändå för man kan ju tycka att det skulle gått in på 8 månader. Men så här omvälvande, stora, mirakulösa saker går inte ta in förrän de skett.
Har nån av er känt samma sak? Första barnet tog åratal och andra "bara kom"? Fick ni också lite panik på slutet när det började gå upp för er?