Är jag högkänslig, eller vad är detta?

På sistone har jag tre gånger befunnit mig i olika situationer där jag behövt trösta eller finnas där för en person som befinner sig i kris. Jag har på den vägen upptäckt att jag är helt oförmögen till detta... Om jag ställs inför en person som gråter och mår dåligt så är jag inte till någon nytta alls, för jag bryter ihop och börjar själv gråta av att befinna mig så nära den andra personens känslor. Jag är i övrigt en mycket logisk och praktisk person som kanske t.o.m tar avstånd från känslor, men i såna här situationer verkar jag vara väldigt känslig för vad andra känner och dras liksom med i deras känslostorm. Har lätt för att storgråta till filmer och tv-serier också. Kan det här vara ett tecken på högkänslighet? Eller handlar det om något annat? Jag har även en något traumatisk barndom bakom mig, kan det vara det som spökar när jag hamnar i situationer med starka känslor där jag inte har någon kontroll?