Hur lär man sig tycka om sitt liv i en bonusfamilj?

Förstår inte varför du, och andra som du (för ni verkar vara många), har valt att gå in i en relation med någon som redan har barn. Jag vet att jag aldrig skulle må bra eller vilja vara del av en "bonusfamilj"situation och VÄLJER DÄRFÖR BORT MÄN MED BARN rakt av. Bara så. Har du barn? Ok next. Det finns nämligen, tro det eller ej, män utan barn. Även män utan barn som du kan bli kär i och passar bra ihop med. Nu har du dock valt som du gjort och får leva med det, särskilt om du valt att skaffa barn med honom. Har ni inga gemensamma barn än så lämna, och gör det nu. Finns för övrigt inget hemligt trix som gör att du plötsligt kommer må bra i situationen, det kommer du antagligen aldrig göra för detta är uppenbart inte din grej alls.