Barnens pappa hatar mig och vägrar samarbete

Pappan är konstant arg (på mig), på gränsen till hat, och vägrar diskutera våra barns framtid.

Vi separerade för ca 3 år sedan. Vi har två barn tillsammans, som nu är mellan 3 och 8 år. Det verkar som att de har det bra när de är hos sin pappa, förutom att han säger saker till dem som att han kommer flytta tillbaka hem till oss, att min släkt är dålig för dem (familjemedlemmar som de älskar och avgudar), att han ska ta med sig barnen till sitt hemland  (som är ett BIG NO från min sida, eftersom det är en diktatur och exet har där alla möjligheter att behålla barnen i hemlandet utan att jag har något att säga om det). Barnens pass är numera spärrade.

Han kritiserar i princip allt jag gör och kör samtidigt bil olovligt och utan kuddar till barnen. Trots att jag naturligtvis så gott som förbjudit honom till det.

Han hatar min särbo sedan ett par år, trots att de aldrig pratat  (om man nu inte räknar med hot via mail till honom, om att göra upp som en karl... ja ni hör ju.)

Jag har bönat och bett om att vi ska vara vänner inför barnen, för deras skull. Men icke. Han är sån här säger han bara, och kommer alltid att vara sån. Han vägrar allt slags samarbete. Vi möttes ett par gånger på Familjerätten efter att han uppträtt våldsamt och hotfullt.

 Det slutade med att han skällde på sekreteraren och vägrade lyssna på denne, som i sin tur började svära och hotade med anmälan om han inte lugnade ner sig. Familjerätten sa till mig efteråt att det inte är någon mening med att försöka få till samarbete med någon som redan är så fientligt inställd.

Hur ska jag göra nu? Han vill uttryckligen inte samarbeta med vare sig mig eller Familjerätten. Vad återstår för mig att göra?