Hjälp! Min 4 åring....

Det finns en hel del som du kan pröva för att få detta beteende att minska. 

Jag rekommenderar verkligen boken "Barn som bråkar" av Bo Hejlskov Elvén. 

Några saker som du kan pröva är:

- se till att ge din son kvalitetstid med dig varje dag, så lite som 15 minuter kan göra skillnad. Under den tiden så kan du låta sonen leda dig i lek, och var noga med att stunden är positiv och att du fokuserar på ditt barns positiva sidor. Visa hur mycket du tycker om honom och att vara med honom. 

- Det kan också vara bra att ha vissa rutiner när du lägger dig vinn om att visa din son uppskattning (inte för något han gör utan för att du älskar honom så mycket). Extra viktigt är när ni möts igen efter en separation, tex på morgonen eller efter förskolan. Även sista stunden innan sömnen är en sån där viktig stund.

- Var noga med att se och uppmärksamma de beteenden som du vill se mer av. Tex, "vad härligt när du går här bredvid mig i affären och hjälper mig att handla, det gör mig så glad." "Vad fint att du plockade undan de där sakerna, det uppskattar jag mycket" osv. Små barn lär sig inte av att misslyckas, de lär sig av att lyckas. De måste kunna misslyckas hur mycket som helst, annars skulle de aldrig lära sig gå osv.

- När du vill få honom att göra något, se till att ni får en positiv kontakt först. (Connect before you direct). Saken är den att barn är biologiskt programmerade att göra tvärtemot, om de inte i stunden känner en stark kontakt med den som ger order och därmed har en vilja att vara till lags i stunden. (Detta för att inte vem som helst ska kunna föra iväg ett barn).

När du har fått ögonkontakt och ett leende och känner att ni fått fin kontakt, så kan du påminna honom om vad du önskar, på ett sätt som gör att han känner att du litar på honom. Tex "nu när vi är i affären så litar jag på att du stannar hos mig hela tiden. Det är jag säker på att du fixar fint, men säg till annars så kan vi hålla handen".

En lekfull approach funkar ofta bra. 

- om han får utbrott, blir arg eller ledsen, se till att du låter honom ha sina känslor och bekräftar dem. Alla känslor är ok att ha, ingen ska ta dem ifrån ett barn. Men alla känslouttryck är inte ok (tex att slå någon), då ska föräldrarna visa bättre sätt att visa sina känslor (tex att slå i en kudde, stampa i golvet eller liknande).

Postar även några jättebra artiklar, rekommenderar verkligen!

macnamara.ca/portfolio_category/counterwill/

www.ahaparenting.com/blog/youre_not_the_boss_of_me

www.ahaparenting.com/ask-the-doctor-1/4-5-year-old-doesn-t-follow-rules-at-the-dinner-table

Hoppas något av detta är till hjälp!

 

 

 

 

 

 

.. och några ord om 2-åringen.

Din son verkar inte kunna leka fint med 2-åringen just nu. Kanske blir det bättre efter någon/ några månader om du konsekvent följer råden ovan.

Men just nu behöver han hjälp. Tyvärr innebär det att någon vuxen måste vara med hela tiden när de leker. Hjälpa till att sätta ord på känslorna hos båda barnen. Coacha hur han ska göra, på ett positivt sätt och med ett tonfall som att det inte är något problem. 

"Nu blir det lite för hårdhänt för X, det där gillar hen inte, hen säger ifrån. Mjuka händer när du tar i X. Nu kommer jag stoppa dig, jag ser att du blir lite för uppspelt och X behöver lite lugnare lek."

Och var fysiskt ivägen så att han inte kommer åt att knuffa 2-åringen, men stoppa mjukt utan att addera någon extra kraft eller energi till situationen. 

Bra tips - han säger inte det till dig personligen, utan till din roll som auktoritetsfigur. Utifrån att du har makt och han inte. Det är bara att ignorera eller försöka sätta ord på det han känner, "du blev arg på mig för att att jag hindrade din lek?" "det måste vara jättejobbigt att känna så, att du inte älskar mig, det låter som du är väldigt arg, kan du berätta mer?"

Bra tips - han säger inte det till dig personligen, utan till din roll som auktoritetsfigur. Utifrån att du har makt och han inte. Det är bara att ignorera eller försöka sätta ord på det han känner, "du blev arg på mig för att att jag hindrade din lek?" "det måste vara jättejobbigt att känna så, att du inte älskar mig, det låter som du är väldigt arg, kan du berätta mer?"

Och jag kom på att den här föreläsningen finns på youtube, det var länge sedan jag såg den men som sagt är Bo Hejlskov Elvén jättebra när det gäller konflikthantering med barn.

Vad härligt att höra att det jag skrev kanske kommer till nytta, din kommentar värmer verkligen mitt hjärta!

Om tvillingarna bråkar med varandra så kan det vara värt att titta lite på dynamiken och om det finns syskonrivalitet mellan dem. Det gör det ofta mellan syskon eftersom barn vill ha så mycket av föräldrarnas kärlek och uppmärksamhet för sig själva som möjligt, det är en överlevnadsinstinkt. 

Några länkar som kan vara användbara i så fall:

www.janetlansbury.com/tag/siblings/

www.ahaparenting.com/parenting-tools/helping-siblings-get-along

Glöm inte att ta hand om dig själv, tillräckligt med sömn, bra mat regelbundet, avlastning, sänka kraven och stress, påfyllnad av energi som att träffa vänner, träna, lyssna på bra musik osv.

Kramar!