Hjälp! Känns hopplöst! Var ska man vända sig till?

Tack Undrande Sökare för ditt utförliga svar. Ja, det är väldigt frustrerande och det är nästan som en lotteri vilken läkare man stötar på - att det kan vara så olika. 

Jaha.. det är någonting jag inte har hört än. Kan det alltså finnas baciller även utan symtom överhuvudtaget och som kan framkalla missfall? Sista graviditeten hade jag hunnit med 2 vul då de ville ha mig under bevakning så vi kom så långt att man såg en fin hinnsäck och ett foster som verkar ha fäst sig fint. Men bara några dagar senare fick jag tyvärr mitt missfall. I mitt fall verkar tröskeln vara precis när hjärtat ska börja slå. Men det kanske ändå är bra att göra Mensblodtestet för att veta. 

Så även om de hittar baciller och man tar sin antibiotikakur ska man ändå ha en immunutredningen? Det vill säga att det ena kanske inte utesluta det andra?

Får jag fråga: har du gjort den här proceduren? Har det hjälpt dig/er? Tror att jag nog behöver lite solskenshistorier också för att få lite motivation. Just nu känns det som att orken inte riktigt finns men det är nog för att sista missfallet är så färskt.  

Tack ännu en gång för ditt svar Undrande sökare och för tipset om boken. Den kommer jag definitiv läsa. Och jag ska kika in i gruppen också.

Vi är i samma situation. Gjort 4 ivf med flera frys också...

Missfall flera st och fött ett barn i 6 1/2 månad som det var fel på.

Vi har tappat hoppet!

Vi är ofrivilligt barnlösa och det börjar att kännas att vi får ge upp och acceptera. Att acceptera är det svåraste. 7 år har vi försökt, varav 4 år med ivf.

Vi är så ledsna att inga ord finns mer.

Bara tårar, de tar aldrig slut. Ett långt lidande som aldrig tar slut.

Orkar inte med nåt längre tyvär.

Att vi som längtar- inte får barn.

Det hjälper inte att välja nån annan klinik när man är ofrilligt barnlös tyvär.

Vi är i samma situation. Gjort 4 ivf med flera frys också...

Missfall flera st och fött ett barn i 6 1/2 månad som det var fel på.

Vi har tappat hoppet!

Vi är ofrivilligt barnlösa och det börjar att kännas att vi får ge upp och acceptera. Att acceptera är det svåraste. 7 år har vi försökt, varav 4 år med ivf.

Vi är så ledsna att inga ord finns mer.

Bara tårar, de tar aldrig slut. Ett långt lidande som aldrig tar slut.

Orkar inte med nåt längre tyvär.

Att vi som längtar- inte får barn.

Det hjälper inte att välja nån annan klinik när man är ofrilligt barnlös tyvär.

Jag har följande situation:

 

Jag är gift och har en frisk dotter sedan december 2014. Vi har försökt att få ett syskon till dottern sedan länge och lyckats bli gravida men inte kunnat fullfölja en graviditet.

Första gången var november 2016 då graviditeten slutade i ett MA, därefter juni 2017, januari 2018 (förmodligen en kemisk graviditet) och nu juli 2018 då samtliga graviditeterna slutade i missfall mellan vecka  6 ? 7 (förutom januari 2018). Dvs att vi har fått 4 missfall i raken nu.

 

Jag har en pågående utredning på Akademiska gynmottagning men som för många andra par kan man inte hitta orsaken till de upprepade missfallen.  Dock kan jag inte heller ta det att det är bara slumpen som avgör att jag får missfall efter missfall ? någonting är ju fel. Men det är lite det gensvaret jag får av vården och man vill inte ge mig någon slags behandling heller. Nu väntar vi på kromosomavvikelseresultatet men man har sagt till oss redan nu att vi ska vara förberedda på att man kanske inte hittar något. Då är diagnosen: oförklarlig barnlöshet. 

Har nu senast träffat en läkare som har sett till att jag iaf kommer till nästa steg - till Reproduktionscentret som vill göra en livmoderspolning, men det blir först i september/oktober. Jag känner bara att tiden rinner iväg och vi är inte heller de yngsta längre - jag 37 och min man 39. 

 

Vi är frustrerade och med varje missfall och tiden som går känner vi mer och mer av det. Vi börjar tappa hoppet. Vi har bestämt oss att kolla utomlandsmöjligheter för att kunna få hjälp. Jag har läst en massa både här i forumet och på övriga nätet. Det jag har förstått så finns det följande ställen par från Sverige åker till för att få hjälp:

Aten: Dr. Dimitri Papanikolaou från Lifeclinic

Aten: Serum - mest för IVF (har jag förstått rätt?)

Riga: AvaClinic

Danmark

Jag har även kollat möjligheter i Wien då jag ursprungligen är därifrån och jag fortfarande har min familj där. Men då har jag fått prisuppgifter på 55.000 - 65.000 kr för att få hjälp. Saftiga pengar.. hade man vetat att man garanterad får sitt efterlängtade barn så skulle det absolut vara värt det men tyvärr finns det ju inga garantier. 

Snälla ge mig alla era erfarenheter och vad ni tycker skulle passa oss bäst utifrån vår problematik. Både med de jag räknat upp ovan eller om ni har andra kontakter och erfarenheter? 

Ursäkta för mitt långa inlägg men nu vill vi bara komma framåt och hoppas att ni där ute kan hjälpa oss med det... att någon dörr kanske öppnas.

Kramar till alla er därute som kämpar och Grattis till alla som har lyckats att bli gravida och fått barn!

 

Med hopp om svar, en desperat och frustrerad mamma med familjen

Hej allihopa!

Först vill jag be om ursäkt för inaktiviteten i min tråd. Helt enkelt så orkade jag inte längre läsa mer och behövde ta en paus och distans från allt.

Dock nu vill uppdatera hur det ser ut för vår del: Då jag ursprungligen är från Wien, Österrike besökte jag i samband med besök till min familj en specialistläkare inom gynekologi. Hon kollade på mina blodvärden och sa att det kan utesluta vissa saker men förklarade pedagogiskt vilka fler saker som skulle kunna vara orsaken. Fick ett rekommendationsbrev till svenska vården vad de ska undersöka här, bland annat göra kollar efter bakterier, samt jag fick tillskott för att förbereda kroppen för en ev. graviditet.

Man tog en odling och det visade sig att jag hade en bakteriell vaginos (obalans) och fick en antibiotikakur mot det. Samtidigt visade mitt cellprov avvikande resultat och jag behövde ta om det provet, men fick höra att det inte har något med mina missfall att göra. Det testet blev negativt.

I december hade jag tid hos en överläkare för att göra en hydrosonografi för att kolla om det kanske fanns några ärrbildningar efter mitt kejsarsnitt eller om det finns problem med äggledarnas passage mm. Dock tyckte överläkaren när han läste min journal att cellavvikelsen inte följdes upp ordentligt och att det bara kollades på HPV viruset som var negativ, men att det kan finnas cellförändringar av andra orsak och han ville kolla på det utförlig. Och det visade sig och fick konstaterat efter han tittade med mikroskop att jag har cellförändringar. Han tog 2 vävnadsprover och skickade till biopsin. Väntar fortfarande på svar. Hydrosonografin gick bra och inga hinder i livmodern.

Dock samma dag fick jag resultatet på kromosomavvikelseprovet som jag väntade på sen 1. juni. Den visade att jag är bärare av en balanserad translokation mellan kromosom 9 och 15 som ger ökad risk för missfall och kromosomavvikelser vid graviditet.

Nästa steg är att vi får komma till klinisk rådgivning och det kommer bli en diskussion om alternativ. Hoppas på att vi snart får tid!

Ursäkta för långt inlägg!

Hur går det för er alla?

jaha... jag har inte varit på något samtal än (väntar på det) men jag har förstås försökt att läsa mig fram vad som gäller när man får en sån diagnos. Det är många i Sverige som genomgår ivf med PGD, som tror jag är ungefär samma princip att ägg plockas ut och befruktas utanför och det görs en kromosomanalys. Är embryons kromosomer balanserade sätts den in igen om inte så kastas det. Och det finns i Göteborg och Stockholm. Så har jag förstått det men jag kanske har fel?

Tack för förklaringen! Förhoppningsvis får vi snart en tid på klinisk genetik och reproduktionscentret för rådgivning och diskussion om alternativ och får höra vad de har att säga just i vårt fall.  Det är då bra att ha den informationen med sig.

Tack Undrande Sökare! Vi fick precis veta att vi inte har rätt till alternativbehandlingar som IVF med PGD utan kostnader då vi redan har ett friskt gemensamt barn sedan tidigare. Det vill säga att vi behöver finansiera det privat som kostar ganska mycket. Jag kollar lite runt på alternativ. Har du några erfarenheter? Har du lite koll på kostnader och så? 

Hej allihopa!

Dock samma dag fick jag resultatet på kromosomavvikelseprovet som jag väntade på sen 1. juni. Den visade att jag är bärare av en balanserad translokation mellan kromosom 9 och 15 som ger ökad risk för missfall och kromosomavvikelser vid graviditet.

Nästa steg är att vi får komma till klinisk rådgivning och det kommer bli en diskussion om alternativ. Hoppas på att vi snart får tid!