Relationssex; förföra vs bli förförd. Några funderingar...

Har också lite liknande i min relation. Sex sker väl med ungefär samma frekvens som för er och det är uteslutande jag som initierar och förför och han som följer.

Jag skulle önska att han var den som förförde, åtminstone någon gång. Svårigheten i det är, när vi pratat om det, att han har lägre sexlust än mig. Han skulle nog kunna vänta med att ha sex varannan månad eller liknande. Han följer och blir kåt när jag hetsar upp honom. Men initierar jag inte är han nöjd med att bara mysa och ha det trevligt på andra vis.

Vill jag att han förför får jag hålla på mig och vänta ut honom. Då brukar det ske efter några veckor.

Om jag är missnöjd med något i vårt sex är det jag som ändrar på mig/ fysiskt visar för att att det ska provas något annat. Jag missnöjd- jag ändrar

Du missnöjd- du ändrar

Det är ju du som förför säger du. Varför går du då ner på henne och ger oralt som förspel ständigt och är sedan missnöjd på henne? Hur skulle hon kunna få ett vått kön att förföra dig med när det är din lust som initierar sexet, inte hennes?

För att få min partner att initiera oftare försöker jag hetsa upp honom i vardagen. Brukar ge trevliga resultat efter några timmar :)

Tack för feedbacken!

"Varför går du då ner på henne och ger oralt som förspel ständigt och är sedan missnöjd på henne? Hur skulle hon kunna få ett vått kön att förföra dig med när det är din lust som initierar sexet, inte hennes?"

-Jaha du, det var en bra fråga! Misstänker att det har blivit normalsituationen i vårt umgänge, då det verkar som att det är precis som du skriver; min drift tycks vara större än hennes, samtidigt som jag vill att det ska vara trevligt för henne. I mångt och mycket blir jag sexuellt attraherad av att min partner har lust och samtidigt visar det. Sex med en halvt ointresserad person initialt är för mig mycket oattraktivt. Det är  avtändande. Jag tar hellre hand om själv och mitt behov, än att få "pity sex". Och oftast, om jag undviker oralt sex så blir det fingrar, saliv och pill fram tills dess att hennes lust infinner sig... Återigen, jag har inga problem med förspel, snarare tvärtom. Det är superhärligt med förspel, men speciellt då när det inte är av nöd och hävd, för att hon ska bli kåt.

Emellanåt kan det kännas som om jag liksom inte är delaktig i hennes njutning. Det känns som om hon lite kopplar bort sig ifrån situation, med fokus på hennes njutning enkom. Lite som om det hade kunnat vara vem som helst som gjorde det... Jag vet att det låter som att jag vore en osäker typ med självsäkerhetsproblem. Det är inte riktigt problemet. Jag saknar lite jävlar-anamma i sänghalmen, ifrån hennes sida.

Sex känns förutsägbart och repetitivt.

"För att få min partner att initiera oftare försöker jag hetsa upp honom i vardagen. Brukar ge trevliga resultat efter några timmar :)"

Jag har gjort liknande (kanske tafatta) försök, men det har alltid fallit platt. Jag kanske inte är tillräckligt tålmodig... Oftast har svaret blivit: Är du kåt? Objektivt och rakt, utan det trevliga resultat du nämner. Jag blir direkt avtänd. Hade ju varit trevligare med ett svar som: "Mmmm.. Jag blir tänd när gör du så här"

Funderar ärligt på att varsla om en längre sexstrejk, för att vända på det nuvarande förhållandet till sex.

Och igen, tusen tack för din feedback och att du delade med dig av dina erfarenheter. 

Är kvinna, 44 och vi har en liknande situation. Jag tar aldrig initiativ till sex utan det är alltid mannen och han får också jobba lite för att jag ska bli upphetsad. Jag har inte lika stor lust som tidigare, innan barnen. Har mest sex för hans och relationens skull, inte för att jag egentligen är kåt (vilket jag ofta var förr). Ibland känns det som att alla i familjen bara vill använda min kropp. Ungarna är väldigt mammiga och vill bara att jag nattar dem (11 och 6 år) och mannen behöver sitt. Känns som att sex har blivit ännu en syssla som man ska sköta för att familjelivet ska funka, och den tanken gör mig avtänd och irriterad. Kan ibland önska att han hade mindre lust, men samtidigt är jag väldigt tacksam för att han driver på. Hade han inte gjort det så hade relationen blivit mycket sämre, för självklart behövs sex i en relation... så jag har även skuldkänslor för att jag inte tar initiativ så ofta och älskar honom för att han gör det, samtidigt som jag tycker att det är lite jobbigt när han gör det... så det är dubbla känslor. Tror att detta är ganska vanligt, många av mina väninnor har liknande i alla fall.

Jag har lite samma problem, det är alltid jag som tar initiativet till sex. Rent förnuftsmässigt så förstår jag varför han inte gör det men känslomässigt så gör det mig ändå ledsen att han aldrig förför mig. Han är uppvuxen med stränga föräldrar, sex var tabu och onani var totalt förbjudet. Det här sitter i hans huvud och gör att han inte klarar av att erkänna för sig själv att sex är rätt nice. Efter ett antal år tillsammans så börjar det bli bättre, jag nöter ner hans inre röster lite i taget, men ibland tänker jag att det hade varit enklare att skiljas och träffa någon annan.

Tipset med att hetsa upp i vardagen brukar funka för mig, inte så att han tar initiativ men så att han är lite upphetsad när vi väl kommer i säng på kvällen. Du skulle kunna hångla lite nu och då med henne och när hon frågar om du är låt så svarar du nej (och låter bli att ta åt dig). Låt sedan bli att ta initiativ på kvällen, och fortsätt hångla någon eller några gånger per dag så att hon börjar få sex på hjärnan. Till slut borde hon själv bli så frustrerad att hon släpar iväg dig till sängen.

Tack för att du delade dina tankar, Kvinna 44.

Det tycks vara en komplex fråga. Jag håller med om att sex är viktigt för att kunna hålla ihop i det långa loppet.

Jag kan definitivt känna empati för din situation. Det är tufft att vara arbetande mamma, sextörstande fru och samtidigt kämpa för att få vardagen att gå ihop med hem och barn. Kraven kanske nästan känns kvävande, vilket jag också kan känna emellanåt. Förmodligen på en mindre skala, än vad du gör, då jag inbillar mig att kvinnor (speciellt mammor med yngre barn) normalt drar en tyngre last i hemmet, än vad mannen normalt gör. 

Med det sagt, så måste jag ändå erkänna att jag har andra förväntningar på min relation. Utan sex och åtrå blir det i min mening snarare en bekväm ekonomisk uppgörelse, än ett kärleksförhållande. Jag har ett klart behov av att känna mig åtrådd och inte bara uppskattad.

Om jag ställer en kanske mer intim fråga: Kan du känna lust eller åtrå för andra, eller känner du lika inför alla parter? Är du helt enkelt trött på sex, eller är det kombination av en avtagande attraktion för din partner och samtidigt som du är less på sex?

En fundering jag har haft är om min partner har "tröttnat" på mig eller vårt sex? Jag har lite svårt att förstå min fru, eftersom det tycks vara så svårt att få till en konstruktiv dialog i ämnet.

Uppskattar din uppriktighet och att du tog dig tid att svara på mina funderingar. Tusen tack!

Trägen vinner! Jag blir inspirerad av att du inte har gett upp i första taget!

Jag kan bara hålla med om dina känslor vad gäller avsaknaden att inte bli förförd. Det är lite ledsamma känslor som infinner sig, när jag kontemplerar vårt sexliv.

Jag gillar dina förslag. Jag behöver nog bli mer sofistikerad i mina upphetsningsförsök och kanske inte vara så snarstucken. Jag skall ta fasta på dina råd!

Tack för dina tips!

Tyvärr (eller som tur är) har jag en lika tråkig inställning mot alla män... kan absolut tycka att enstaka män jag träffar i arbetet är sympatiska och attraktiva men är helt ointresserad av att flörta eller söka spänning vid sidan av. Vill mest vara ifred...i mitt arbete reser jag en del. Himmelriket är att ha ett hotellrum för mig själv en hel kväll och natt. Ligger naken i sängen utan att någon ser det som en invit och bara tittar på skräp-tv :). Tror inte att din fru har tröttnat på dig.

Förspel är väldigt viktigt för att båda parter ska bli riktigt upphetsade och kåta. Män kan bli redo mycket snabbare än kvinnor. Det är viktigt att man väntar in varandra!

Ett bra sätt är att kåta upp varandra är att under dagen bygga upp stämningen och de kåta känslorna! Det kan man t ex göra med sexiga och förföriska sms.

Sedan är det viktigt med att variera förspelet för att undvika att hamna i gamla hjulspår. Hångla mycket som förspel där ni kramas, kysser och smeker varandra. Gör det på olika platser! Det behöver inte alltid sluta med penetrerande sex!

Sedan är det viktigt att kunna prata om hur man känner! Det kan vara svårt ibland utan att den andre går i försvarsställning, blir sur eller irriterad. En bra strategi kan vara att man på ett neutralt och på ett icke anklagande sätt beskriver hur man upplever sexlivet och vad man saknar. Sedan kan man ställa frågan till sin partner om hur hen upplever och känner. Om det inte fungerar så bra att prata om det kan ett bra alternativ vara att man skriver ett mejl eller sms där man mer kan uttrycka sina funderingar. Det är viktigt att inte anklaga eller skuldbelägga den andra parten. Försök skapa en dialog. Då kan motparten i lugn och ro läsa och reflektera över det du skrivit och kan sedan ha en dialog.

Säkert många av oss som känner igen oss... Ett praktiskt tips: jag köpte spelet "Monogamy", vilket funkade bra på det sättet att vi emellanåt reserverade en kväll till att ha sex, som med spelet blev lite utdraget med nya inslag. En annan fördel var att spelet innehöll många närgångna frågor vilket gav ett naturligt tillfälle att tala om fantasier, upplevelser mm.

Jag har läst alla dina inlägg nu TS och har uppfattat att ni har sex minst två gånger i veckan och att även hon tar initiativ ibland... Men det duger inte.

Hon blir kåt av det DU gör med henne... Men det duger inte. Det duger inte heller att hon vill ha sex för att du ska bli tillfredställd.

Hon går in i sin njutning när du tillfredställer henne... Men det gillar du inte riktigt.

Vad tror du hon känner när du berättade vad du är missnöjd med? Varför tror du att hon inte är så som du skulle önska att hon var?

Vad tror du, egentligen, dina missnöjesdeklarationer leder till? Lite att fundera på...

Du skriver att du har högre drift och verkar tycka att det är en fördel att sex utgår i från en drift. Jag tycker personligen det är rätt trist. För mig är det mer värdefullt att kunna låta sexlust kunna växa fram gemensamt. Mycket mer härligt än när sex kommer från en (hög) drift. Ganska ointressant faktiskt. Vill bara ge ett perspektiv.