Inlägg från: Anonym (Önskar lust) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Önskar lust)

    Hur får man igång lusten igen?

    Vi har hamnat i obalans i relationen då min partner har större lust än jag har. Förr hade vi sex 3 ggr i veckan i snitt, numera blir det på sin höjd en gång i veckan (och då nästan alltid på hans initiativ). Det tär på relationen eftersom han blir så sexuellt frustrerad.

    Vi fick barn för snart ett år sen och jag ammar fortfarande delvis, kan det vara hormoner som ställer till det för mig?

    Har inget hormonellt p-medel i alla fall..

    Sen är det att jag inte trivs i min kropp heller. Har övervikt och känner mig osexig. Trots att mannen tycker om min kropp som den är känner jag mig själv hämmad av den. Det är dock sjukt svårt att gå ner i vikt..

    Mannen är också överviktig, men jag tror inte att det är något som stör min lust egentligen..?

    Hur kommer man igång igen, med att ha ett aktivt sexliv?

  • Svar på tråden Hur får man igång lusten igen?
  • Anonym (Önskar lust)
    Anonym (Barriärer) skrev 2018-07-28 23:50:23 följande:

    För min del var det emotionella barriärer, rädslor, gammalt bagage som behövde vädras, han behövde bekräfta att vi har kärlek, att det inte är specifikt "sex" att det är då så mycket större. Sen grät jag ut om svårigheter i mina rädslor att bli sårad och livet allt som allt och hur tufft det varit. Han mötte mig i allting och gav mig enormt bekräftelse i de bitar jag behövde, efter det har min kropp varit som besatt av hans, och jag är som kär på nytt.

    För mig är det alltså saker i mig som sätter upp hinder så att jag stöter ifrån det intima, det är obehagligt att vara intim när man inte är det emotionellt och själsligt, de alla tre hör ihop för mig.


    Tack för ditt svar, det påminner mig om höstens me too-kampanj. Den drog upp många minnen och känslor hos mig, som försvårade sexlivet ytterligare.

    Det är erfarenheter som min kille vet om, jag har berättat vad som har hänt när jag var barn/tonåring. Däremot har jag aldrig kunnat prata om de känslor som dessa erfarenheter väcker i mig. Kanske är det något jag skulle behöva dela med honom, alltså inte i detalj vad som hände, utan hur det har fått mig att må.

    När me too-kampanjen var som hetast diskuterade min kille ofta fallen som nämndes i media, och uppvisade en bild av att inte kunna förstå kvinnornas perspektiv. Det är bland annat en sak som ofta gjorde mig ledsen, samtidigt som jag inte ville ta upp det där och då eftersom det var andra människor närvarade.
  • Anonym (Önskar lust)
    New Dawn skrev 2018-07-29 01:50:53 följande:

    Jag tror det bästa är om ni kan försöka satsa på njutning. Någon typ av njutning, utan krav på sex. Försök att ni kan närma er, och njuta av, även erogena/intima kroppsdelar utan att det måste leda till sex...

    Tänk på att samlag inte måste vara det centrala.

    Sedan tror jag det är viktigt att du försöker se helheten. Är det annat som brister mellan er. Omtanke, förståelse, eller kanske tom kärlek?

    Onanerar du?


    Ibland kramas vi nakna utan att ha sex, men mannen blir bara otroligt frustrerad och på dåligt humör om man hetsar upp honom utan att han sen får utlopp för det.

    Vi har det överlag bra, men visst finns vardagströttheten som kommer när man har barn och hushåll att ta hand om.

    Jag onanerar sällan. Händer om jag har väldigt svårt att somna och behöver slappna av, men då handlar det om en snabb orgasm.
  • Anonym (Önskar lust)
    Anonym (Barriärer) skrev 2018-07-29 01:06:39 följande:

    De tycker jag du ska. Den detaljen påverkar dig djupt. Jag bär också sådana bagage och det gäller att tänka att våra män, de är inga tankeläsare de bor inte i våra kroppar som minns allt som kopplar vissa saker till hemska upplevelser från förr, det är vårt ansvar att lugnt berätta om det, så de kan förstå att vi har lätt för att skjuta ifrån det intima, om vi blir det minsta osäkra mycket mycket starkare än andra kvinnor som aldrig upplevt riktiga övergrepp eller våldtäkter.

    Jag tror metoo satt upp onödiga barriärer hos många kvinnor och gjort en extra på vakt / taggar utåt för minsta ord minsta rörelse ens partner av manligt kön tog.

    Jag tycker också att i relationer, två vuxna man och kvinna, är det naturligt att det är oskadligt om man tar fysiska initiativ / provar röra någonstans. Alltså att bara förstå att det är lika normalt som att man provar bjuda varandra på olika rätter eller se olika filmer, det är inte specifikt "trakasserier" om det är en respektfull relation. Det har det tagit mig ett bra tag att inse, och att man säger ja eller nej lika naturligt som nej jag äter inte Sushi. T.ex

    Avtrubbad hela "utsatt" för de män som verkligen utsätter kvinnor, de är respektlösa i personlighet och man ser det om man vet vad man tittar efter. Gå igenom i ditt huvud, hur beter han sig mot dig? Skäms han för dig? Kallar han dig elaka saker? Skrämmer han dig? Är han hotfullt? Agressiv? Vill han styra över dig? Eller är han en man som älskar dig, och i det ingår att han uppskattar att få ha din hudkontakt, närhet, sex, intimt. För isåfall, är det väldigt väldigt fint och det ska du vara rädd om.


    Min karl har autistiska drag vilket innebär att han kan ha svårt att känna empati och sätta sig in i andras känslor. I perioder när han mår dåligt kan hans humör gå ut över mig på så sätt att han kan säga elaka saker utan att tänka på att jag blir ledsen. Och i perioder när vi knappt har sex blir han på dåligt humör pga sin sexuella frustration, så det blir en ond cirkel.

    Antingen ställer jag lite motvilligt upp för att han ska må bättre, så att jag själv ska må bättre i vår relation. Men det framkallar samtidigt kluvna känslor hos mig, känslor av att tillåta någon utnyttja min kropp för sin egen njutning..

    Men om jag inte ger honom sex leder det istället till många gräl i vardagen som får oss båda att må dåligt.
Svar på tråden Hur får man igång lusten igen?