Synen har försämrats av att ha glasögon!

Det handlar om att när man har progressiva glasögon så ställer ögonen in sig. Det går inte på en kvart, det tar nån vecka. Därför skall man inte hålla på att ta på och av glasögonen hela tiden. Gör du det, så ska du nog ha vanliga glasögon. Så det är nog där problemet ligger. Du har inte fått sämre syn, dina ögon har bara ställt in sig progressivt seende med dina nya glasögon. Och de kan inte ställa in sig på några sekunder för att läsa en liten text.

Min optiker förklarade detta för mig efter att jag fått bildskärmsglasögon!

Innan glasögon behövde ögonmuskeln anstränga sig väldigt mycket hela tiden. Ögonmuskeln korrigerade synen så gott den kunde åt dig vilket inte är bra för ögat. Det är detta som kan ge huvudvärk, trötthet etc.
Ögonmuskeln vänjer sig ganska fort vid glasögon och kan därmed slappna av och vara normal. Nu när du upplever att du ser sämre är det för att ögonmuskeln inte alls har lust att anstränga sig onormalt utan glasögon, så som den behövde göra innan du korrigerade synen. Den slappar och väntar helt enkelt på att du ska ta på glasögonen igen. Vid vissa synfel är det bra att blanda med/utan glasögon men då hade din optiker högst troligt sagt det till dig.

Tack för era förklaringar. Så det är bara att inse att jag alltid behöver progressiva glasögon from nu för att inte överanstränga ögonen? Jag har inte jättedålig syn men visst ser jag bättre och skarpare med glasögon men jag klarade mig till 85% utan dom förut vilket jag inte gör längre efter att ha gått med dom i 6 veckor nu. Jag har inget stort synfel utan 2,50 på läs och ungefär 1 på avstånd tror jag.

Jag hade vanliga glasögon tills för ett par år sedan. Dvs jag fick sätta dom lite på nästippen när jag skulle läsa, annars funkade de bra. Så varför har du progressiva? Du har bara 2.5 i dioptrier - jag har 9.0 på båda ögonen. Och nu kände jag att jag behövde progressiva eftersom näsan inte riktigt räckte till :). Kanske vanliga glasögon skulle funka bättre för dig?

Jag har rymsprogressiva, vilket är toppen, nu slipper man ta av och på glasögonen hela tiden (jag har omkring 2,5)

Varför jag har progressiva? Jag vet inte helt säkert varför.

Problemet jag märkte innan jag fick dom var att det började bli svårt att läsa mini-text och se skarpt på nära håll.  På avstånd märkte jag inga problem alls. Gjorde syntest och fick 2,5 på läs och 1 (+ eller - framför?) på avstånd och fick då progressiva. Har astigmatism också.

När jag väl har glasögon så märker jag ju att jag ser bättre, skarpare och att saker ser större ut även på avstånd men visst klarar jag mig utan dom, tror jag.

Det är skönare att ha dom men jag blir ju något orolig när jag ser så dåligt utan dom nu och det gjorde jag inte förut. Kanske är det för tidigt att ha progressiva? Kanske borde jag vara utan dom och ha med mig läsglas att ta fram vid behov bara? Undrar vid vilka styrkor man brukar rekommendera att man _ska_ ha glasögon?Du har inte progressiva resten av tiden? Varför inte isf?

Det finns väl inte några rekommendatoiner om progressiva eller inte progressiva. Det är ju en smaksak och en trivselsmak för bäraren. Jag gillade mina vanliga glasögon. Jag är svårt närsynt. Men insåg att när jag behövde en längre nästipp för mina vanliga, när jag skulle läsa böcker/tidningar,  så var det dags för progressiva. Likaså vid datorn fick jag sätta fram de vanliga glasögonen på nästippen för att få skarpare text. 

Så det handlar om vad DU tror att du trivs bäst med. Men dina ögon blir INTE sämre!!

Jag har glasögonen numera nästan min hela vakna tid. Utom när jag springer eller kör bil. Det är tillfällen då jag inte har glasögon. Sedan byter jag till starkare när jag broderar eller annat pillrigt arbete.

Fast jag tänker att det kan anses vara "onödigt" vid vissa lägre styrkor? Jag vet inte var den gränsen går däremot. Jag gillar att se perfekt hela tiden men jag klarade mig ju utan dom till största delen av tiden innan vilket jag inte gör nu längre pga att jag inte kan läsa mindre text alls nu pga att jag har gått med dom hela sommaren. Det låter som att ditt synfel är större än mitt så jag förstår att du vill ha glasögon alltid. Har du progressiva hela tiden förutom när du ska se bra på nära håll? Jag läser fortfarande med läsglas om jag ska läsa länge för att det är mycket bekvämare än med progressiva.

Jag har åldetssynthet och ett brytningsfel som gör stt jag inte kan läsa på nära håll och att jag inte längre ser bra utan glasögon (jag kan inte längre kompensera för mitt brytningsfel längre).

Intressant läsning, jag upplever samma sak. Jag klarade mig också utan glasögon tidigare, hade lite ont i huvudet på sin höjd, men nu, utan glasögon.. jag blir sjuk, alltså behöver stanna hemma från jobb. osv. Kräks, blir snabbare trött, svårare att se på natten efter att ha haft mörkerseende tidigare som likt ett kattdjur ser jag nu inte vid t.ex bilkörning på natten är snart uteslutet nämnde optikern sist jag var där. Konstigt tycker jag det är! Men så efter lite forskning om det här så sitter problemet inte direkt i ögat, utan det är på andra ställen, örat som annars har med balansen att göra spelar roll och liknande som exempel bara! Jag ska sätta mig och läsa igenom alla kommentarer ni andra har skrivit här.. Tack.

Verkligen intressant

Vet inte om du skriver så med ironi i baktanke?
-
Annars så kan man också säga att det forskas alldeles för lite kring det här med synstadierna i livet.
-
Först är synen kass vid födsel, vi lyssnar nästan oss fram bara och är blinda också minns jag att jag läst. Rätt som det är så får vi supersyn ett par år senare, ungdoms åren.. och nu kan vi jävlar se allt i Ultraskarpt läge som värsta kikarsiktet på ett vapen, många år senare kommer då stadiet när vi börjar med huvudvärk o sån skit, läser man en bok i minsta lilla mörka rum "dunkelljus och sånt så är det helt meningslöst att ha försökt förstå nånting alls av det du läst, har ni aldrig hört folk skrika, "tänd ljuset jag ser inget!" Det skriker dom inte utan att det är helt sant, om man då är ungdom och andra sidan så ser man även om så ljuset är helt släckt, 15-20 år till.. Vi närmar oss kanske nu +40 års krisen sen satsar man allt man har på att så länge som det bara går säga, "nä jag vill inte ha brillor, jävla glasögonormar och första dagen efter optikerbesöket på jobbet kan upplevas som en mardröm.. "ska man behöva bli en sån och se ner på det som ett handikapp och att man vill inte vara ett 4-eye, så kommer domedagen när man tar sig till optikern och dom tittar på en och säger med lite chockad min efter undersökningen "Vafan människa du ser inte ett förbannat skit, hur länge har du haft det så här?" Varför har du inte kommit hit tidigare? Och dom frågar om man har haft ont i huvudet, och man stoppar undan treo-röret i fickan samtidigt som man får frågan. Ett på år till sen kommer grå starr på ögat, läsglasögon eller progressiva glasögon med förstoring som likt ett stjärnteleskop och apropå läsglasögon, plötsligt står man där med 5 par glasögon.. så man sätter ett band om dem och hänger dom runt halsen, hallå! Du ser till att ha ett par på toaletten och ett par vid nattduksbordet och ett par i bilen och ett par i handväska eller fickan med dig när du lämnar huset och ett hos barnen som du ska hälsa på eller hos föräldrarna om dom fortfarande är i livet. Du ska aldrig vara utan dina glasögon och reserv par  som sagt lite överallt. För att slutligen övergå snabbt till ännu sämre syn igen som likt ett helt liv tidigare och man orkar till sist inte ta på sig brillorna längre och bara låter de ligga vid nattduksbordet hela dagen, man gissar sig fram igen med hörseln och känner sig när man stakar sig fram i korridorerna på hemmet. -Lite så här om just glasögon. Det här skit intressant "Hm.

Vet inte om du skriver så med ironi i baktanke?
-
Annars så kan man också säga att det forskas alldeles för lite kring det här med synstadierna i livet.
-
Först är synen kass vid födsel, vi lyssnar nästan oss fram bara och är blinda också minns jag att jag läst. Rätt som det är så får vi supersyn ett par år senare, ungdoms åren.. och nu kan vi jävlar se allt i Ultraskarpt läge som värsta kikarsiktet på ett vapen, många år senare kommer då stadiet när vi börjar med huvudvärk o sån skit, läser man en bok i minsta lilla mörka rum "dunkelljus och sånt så är det helt meningslöst att ha försökt förstå nånting alls av det du läst, har ni aldrig hört folk skrika, "tänd ljuset jag ser inget!" Det skriker dom inte utan att det är helt sant, om man då är ungdom och andra sidan så ser man även om så ljuset är helt släckt, 15-20 år till.. Vi närmar oss kanske nu +40 års krisen sen satsar man allt man har på att så länge som det bara går säga, "nä jag vill inte ha brillor, jävla glasögonormar och första dagen efter optikerbesöket på jobbet kan upplevas som en mardröm.. "ska man behöva bli en sån och se ner på det som ett handikapp och att man vill inte vara ett 4-eye, så kommer domedagen när man tar sig till optikern och dom tittar på en och säger med lite chockad min efter undersökningen "Vafan människa du ser inte ett förbannat skit, hur länge har du haft det så här?" Varför har du inte kommit hit tidigare? Och dom frågar om man har haft ont i huvudet, och man stoppar undan treo-röret i fickan samtidigt som man får frågan. Ett på år till sen kommer grå starr på ögat, läsglasögon eller progressiva glasögon med förstoring som likt ett stjärnteleskop och apropå läsglasögon, plötsligt står man där med 5 par glasögon.. så man sätter ett band om dem och hänger dom runt halsen, hallå! Du ser till att ha ett par på toaletten och ett par vid nattduksbordet och ett par i bilen och ett par i handväska eller fickan med dig när du lämnar huset och ett hos barnen som du ska hälsa på eller hos föräldrarna om dom fortfarande är i livet. Du ska aldrig vara utan dina glasögon och reserv par  som sagt lite överallt. För att slutligen övergå snabbt till ännu sämre syn igen som likt ett helt liv tidigare och man orkar till sist inte ta på sig brillorna längre och bara låter de ligga vid nattduksbordet hela dagen, man gissar sig fram igen med hörseln och känner sig när man stakar sig fram i korridorerna på hemmet. -Lite så här om just glasögon. Det här skit intressant "Hm.

Ja! Ögonen vänjer sig. Finns de som "tränar" ögonen istället och säger att det funkar.

Jag gjorde syntest som 12-åring och fick då veta att jag behöver glasögon. Tyckte de var jobbiga och ancände dem inte. Bu som 37-åring har jag jättebra syn enligt optikern. Aldrig haft glasögon...

Lycka till att träna när du får ålderssynthet.

Att synen varierar under uppväxten är inte ovanligt, sonen behövde hjälp av glasögon under några år men.hade perfekt syn vid mönstringen.

Intressanta svar.

Så hur har ni andra gjort när ni var i min situation? Jag är alltså på gränsen till att behöva bära med mig läsglasögon på stan. På långt håll märker jag med progressiva att jag ser bättre också förstås men det är inget som stör utan glasögon tillskillnad från närseendet.

Ska jag fortsätta med progressiva och låta synen "bli sämre" utan glasögon för att ögonen "latar sig" eller ska jag gå utan progressiva och på så vis tvinga ögonen att se bättre genom att behöva anstränga sig?

Hur har ni andra gjort? Jag lär inte vara den första i den här situationen när man är i gränslandet för att behöva glasögon hela tiden.

De är bara att på med brillorna på heltid. Hjärn(smärtan) aka. huvudvärk kan annars komma till att bli ev. problem snart om inget annat, kanske. Du kommer inte ångra dig.. Vänta inte som jag gjorde, det var ju nära ögonoperationer och skit när det vart som värst, inget roligt kan jag säga dig. Lycka till. 

Du har säkert rätt så det är väl bara att vänja sig vid glasögon.