• dolffina

    Min man vägrar att skiljas

    Hej,

    Har nu efter 11 år av olycka bestämt mig för att skiljas från min man. Han har inte tagit det på ett bra och civilt sätt. Vi har en snart 6 årig son. Jag har tillfälligt flyttat ut hos mina förälrar för att slipa konflikter där hemma. Han har använt olika ursäkter för att inte ha vår son med honom så att min son är med mig sen jag lämnade huset. Min son ska börja skolan om några veckor. Min man har börjat använda honom som ursäkt för att få mig att komma tillbaka. Han säger att det är bäst att vi väntar med att jag flytar hemmifrån till efter några månader från att min son har börjat skola för mins sons bästa.

    Jag vet att skilsmässan för sig kommer att vara hård på sonen. Mamman i mig vill inte skada min son och minska skadan så mycket det går. Å andra sida är jag rädd att han använder det som ursäkt så att kommer tillbaka och då kommer han att få mig att stanna eller om det blir konflikter hemma. En annan sak jag tänker på att om vi gå efter hans förslag att vi gå tillbaka hem och leva ett bra liv framför vår son och sen skiljas kanske skadar sonen och förvirar honom

    Vad tycker ni är bäst. Ska jag gå tillbaka och vänta några månader till tills sonen har kommit igång med skolan och sånt eller ska jag lämna redan nu innanhan börjar skolan?

    Om min man vägrar att gå på att jag flyter ut för gått och vill inte berätta för sonen vad ska jag göra? Hur ska jag berätta och när?

  • Svar på tråden Min man vägrar att skiljas
  • Anonym (Elsa)

    Gå absolut inte tillbaka. Sätt ned foten. Få in skilsmässopappren bums.

    Bekanta till mig velade fram och tillbaka, flyttade isär och ihop igen och drog in dottern i sin konflikt och sin separation, dottern var då 9 år. Hon mår fortfarande skitdåligt, problem i skolan och hon går hos BUP.

    Nu två år senare har de äntligen fått ordning på växelvis boende. Men dottern har verkligen farit illa av att föräldrarna använt henne som murbräcka i sin konflikt.

  • Anonym (A)
    Anonym (Elsa) skrev 2018-08-04 12:05:48 följande:
    Gå absolut inte tillbaka. Sätt ned foten. Få in skilsmässopappren bums.

    Bekanta till mig velade fram och tillbaka, flyttade isär och ihop igen och drog in dottern i sin konflikt och sin separation, dottern var då 9 år. Hon mår fortfarande skitdåligt, problem i skolan och hon går hos BUP.

    Nu två år senare har de äntligen fått ordning på växelvis boende. Men dottern har verkligen farit illa av att föräldrarna använt henne som murbräcka i sin konflikt.
    Instämmer till fullo, sätt ner foten.
  • Fjäril kär

    Sonen kan börja skolan oavsett vart du bor, huvudsaken är att han har hyfsat avstånd till skolan.

    Det finns alltså ingen som helst orsak till att bo hemma.

  • Akira Öken

    Håller med personerna som skrivit ovan. På vilket sätt skulle det bli enklare för er (du skriver din?) son genom att ni drar ut på det? Mitt tips är att genast ta tag i det praktiska som till exempel leta efter nytt boende.


  • Anonym (.)

    Jag tror TS i frågeställningen syftar på att det blir en STOR omställning för sonen att börja skolan, i första klass, och att det nu krockar med flytt och skilsmässa. Kanske detta pappan syftar på också, men om det är av uppriktig omtanke om sonen eller bara ett manipulativt drag från hans sida vet bara TS och hennes man. I detta fallet känns det som det sistnämnda tyvärr, och nu när du TS redan flyttat ut tillfälligt så tycker jag att du ska fullfölja. Risken är annars att han får mer möjligheter till att hitta på fler manipulativa utfall, och använder sonen som en bricka i det spelet. Var bara mycket försiktiga gentemot sonen nu när han får många förändringar i sitt liv på en och samma gång. Prata mycket med honom, på hans villkor, och ta all urkraft du kan hitta inombords till att vara en stadig och trygg klippa i hans liv just nu. Gör allt du kan för att låta makens reaktioner rinna av dig likt vattnet på en gås, håll honom artigt kort.

    Styrkekram.

  • dolffina

    Stort tack allihopa för er stöd och tips. Ja tyvärr som många av er tror så tror jag också att pappans förslag är bara för att dra på det hela. Han har inte träffat eller omgått med vår son sen jag flytande ut mer än en halvtimme totalt. Han bara säger att han bryr sig om vår son men handlingar vissar att han baba tänker på sig själv.

    Jag försöker och ska fortsätta försöka en lung och trygg mamma för sonen och ska försöka hjälpa honom att kommer över detta upplevelse så gått det går ????. Jag har tur att jag har stöd från min familj. Jag har nu bestämt mig att inte gå tillbaka och försöka vara stark ?

    Tack alla igen. Det uppskattas mycket och många stora kramar till er

Svar på tråden Min man vägrar att skiljas