Orolig!

Hade absolut inga symptom över huvud taget under hela min graviditet. Inga ömma bröst, inget ryggont, illamående eller molande värk. Var fit for fight hela vägen in i kaklet men till motsats till vad alla trodde var det helt fruktansvärt. Fysiskt var jag i topp, men psykiskt var det värre, jah gick hela tiden runt med en oro för missfall. Inte blev det bättre när alla sa att man hade tur, att ?det måste vara härligt att njuta av graviditeten!? Osv. En del blev också rätt provocerade av att jag inte hade ont. Så, hang in there! Kanske blir det värre, kanske inte. Jag förstår i alla fall din oro.

Man är orolig. Det är fullt förståligt. För två år sedan var det jag som googlade sönder missfallsrisker och uteblivande symptom, men här sitter jag på golvet och blir slagen i ansiktet av en brödkavel som min ettåring lyckats få tag på :) oron kom tillsammans med plusset på stickan, och jag har insett att den aldrig kommer försvinna, den bara ändrar form.