Jag håller med ett par andra här, att om man känner att man måste dölja det för sin partner så är det otrohet. Själv så har jag en flört med en person på jobbet, än så länge har jag inte träffat honom på tu man hand men det handlar bara om att det inte funnits tillfälle. Redan efter ca tio sms med flörten så kände jag att min man skulle bli sårad om han läste konversationen, och där började det kännas som att jag var otrogen.
Håller helt och hållet med om det här. Döljer man något för sin partner så tycker jag också att otroheten har börjat även om det ?bara? är några sms. För mig skulle det inte kännas bra om min partner inte kunde vara öppen med sina sms, snaps, messenger eller vad det nu må vara. Och skulle jag själv hamna i den situationen att jag kände att jag måste dölja något för min partner så hade jag nog tänkt till och avslutat flirten eller min relation, förmodligen hade jag avslutat flirten eftersom min nuvarande relation med fru och barn är den jag vill ha. Skulle någon börja flirta med mig så skulle jag berätta det för min fru så att hon får reda på vad som händer. Jag tror och hoppas att min fru skulle göra detsamma mot mig.
Vill du såra din man? Älskar du inte honom längre eller är det bara spänning och bekräftelse du söker med din fling? Skulle det vara ok om din man gjorde likadant?
Ser ut som du har svaret... Du älskar inte honom längre utan vill helst att det ska ta slut. Ett sätt att göra slut på är ju faktiskt genom att vara otrogen.... även om det är elakt som bara den. Söker du efter någon annan eller bara en väg ut ur ditt förhållande? Detta nog vad du behöver fundera på....
Då är min fråga, varför har ni så lite sex? Kanske finns något där att jobba på från båda håll givetvis. Fast det kanske ni redan har gjort.
Hon skrev ju det "han är som en bror för mig". Då känns det incestuöst och fel, och han är inte attraktiv alls för henne längre. Hon älskar honom och kan kanske förmå sig till sympatisex ibland men gnistan och den egna lusten till honom i det sammanhanget är död.
Hennes gubbe vill säkerligen ligga med henne bra mycket mer än vad han gör, men då han märker att hon bara ställer upp för hans skull de få gångerna det sker så vill han inte besvära henne mer än när han är väldigt sexuellt frustrerad och känner att han verkligen "måste".
Då är kuf rågan varför han inte har lust. Jag har själv varit i ungefär samma situation med min fru när barnen var mindre, då hade min fru inte särskilt mycket lust och jag hade inte lika mycket lust heller men betydligt mer än henne. Värst var det nog då vi hade sex 7 eller 8 ggr på ett år. Självklart var jag frustrerad och känslorna för henne svalnade, vi blev mer som kompisar eller syskon men otrohet var inget alternativ för mig. Det blev ett bra gäng med handtrallor under den perioden. Vi pratade med varandra och började faktiskt att ?dejta? varandra igen. Första gången var på hotell utan barn, numer dejtar vi varandra hemma, barnen är med och vi lagar middagar ihop etc. detta har hjälpt oss och vi har nu inte bara mer sex utan även bättre sex och starkare känslor för varandra än vad vi tidigare haft. Men då var ingen av oss som gav upp utan vi jobbade på det men det började med att jag tog upp det till diskussion. Visst min fru var inte direkt mottaglig för diskussionen i början men jag fortsatte att försiktigt ta upp det och det har hjälpt oss iaf. Hade det inte hjälpt så hade alternativet varit skilsmässa innan jag hade tänkt på att träffa någon ny.