Virja skrev 2018-08-12 16:12:18 följande:
Hej Victoria! Är det här ditt första missfall och är du född -88? Om de parametrarna stämmer så tänker jag att det på inget sätt är uteslutet att du har goda möjligheter att få barn tillsammans med din partner trots missfall och trots att graviditeten dröjt. Samtidigt kan jag på alla sätt möjliga förstå smärtan och frustrationen i situationen, efter att ha genomlevt väldigt många missfall själv. Jag tror dock min bakgrund är väldigt annorlunda och jag är troligen bra mycket äldre än du. Jag känner till väldigt många som fått barn (på naturlig väg) efter fler missfall än ett, trots viss svårighet att bli gravida. Har du pratat med din gynläkare? Hur förhåller man sig till fertilitetsutredning? Personligen tänker jag att det inte alltid är så hjälpsamt med de där ägglossningstesterna, eller i alla fall så avrådde min läkare mig strikt att styras av dem utan istället gå på lust (utan att säga att det passar alla). En ringa tröst kanske i alla fall är att du inte gjort någonting (!) fel själv för att orsaka det, utan din kropp har valt bort ett embryo som inte skulle ha klarat sig över tid. Teorier finns vad avser upprepade missfall, men du tillhör inte den kategorin efter ett ringa missfall (som är väldigt vanligt att få). Var uppmärksam om du börjar slå på dig själv för att du stressat, druckit en kopp kaffe för mycket, hoppat studsmatta, tränat för hårt, varit för glad/ledsen/arg/nyfiken, ätit fel grejer... osvosv... Och var varsam med att härbärgera emot andras "kloka råd" kring hur du själv ska "göra" för att behålla graviditeterna. Tjejer blir gravida i tid och otid under tungt drogmissbruk, i krigssituationer med extrem stress och i gräsligt dåliga relationer... mm... Det är smärtsamt att förhålla sig till Naturen och att den står över teori och tankar, men jag försöker se det som att den vill oss väl. Du fick inte ett missfall för att du aldrig ska få barn, utan kanske just för att barnet du ska ha ska kunna bli möjligt?
Jo, jag är född 88 och det är mitt första missfall.
Utredning, tänkte vi ta och kolla upp efter sommaren men fick veta att jag var i gravid i juli. Så det var ju ren lycka.
Sen säger min gynekolog att de inte kan göra någonting så länge jag väger det jag gör, jag väger 86 kg till 162 cm och försöker gå ner i vikt men inte lätt när man har problem med sköldkörtel.
För mig med ägglossningstester har det hjälpt att hålla koll med tanke på att mensen strulade innan, så det det är väl jag som vill känna att det funkar som det ska.
Tack för dina ord, det hjälpte. Jag kämpar vidare såklart men det är tungt just nu.