Inlägg från: Anonym (Minna) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Minna)

    Hon vill inte träffa min son

    Min exman har träffat en ny kvinna som inte är barnkär. Hon har sagt att hon aldrig skulle bo med honom och barnen om de alltid var där. Men hon ?står ut? när det nu är varannan vecka. Som jag förstått det passar hon på att jobba mycket under deras veckor. Hon är inte dum mot barnen eller så. Kan köpa fina saker till barnen etc. Men de lider av det. Barn är fenomenala på att känna av sånt som ligger under ytan. Det är mycket regler där för att hon så benhårt ?behöver? ha det på sitt sätt. Det märks på dem att de inte kan slappna av hos sin pappa. Visa hela registret av känslor och vara trygga att de är älskade hur de än är. Det är hjärtskärande att se. Pappans relation blir också successivt sämre. Det är till mig och min sambo de kommer med förtroenden och viktiga saker i deras liv. Sedan ber de ibland mig framföra saker till sin pappa. Han verkar inte riktigt inse vad han mister. Han ser mest till att hon inte är elak eller så, och det är hon som sagt inte. Självklart skulle de inte kräva av sin pappa att han väljer bort henne. Barn är lojala. De tänker mer på föräldrarna.

    Mitt råd är att välja bort denna kvinna. Du riskerar en sämre relation till din son. För livet.

    Det finns så många fina människor att bli kär i. Men son-pappa är något alldeles särskilt. Din särbo blir kanske också lyckligare om hon träffar någon som passar bättre med vad hon söker.

    Varmt lycka till.

  • Anonym (Minna)
    jrockyracoon skrev 2018-08-15 08:35:35 följande:

    Man kompromissar inte med barnens behov.

    Jag tycker att man kan tänka lite såhär.

    1. Man ska helst se till att man inte separerar efter att man skaffat barn. Jag tycker inte att det ligger i barnens bästa att föra en relation till den punkt när man behöver separera. Måste man, så måste man, men då har man egentligen redan klantat sig, och det bör man veta. Man borde ha gjort en bättre analys av vilken person man skaffat barn med, och om det var hållbart långsiktigt. Det är givetvis svårt att se hur man matchar så långt framåt, men jag tror tyvärr att många inte ens gör en objektiv analys innan de skaffar barn!

    2. Om man nu har tvingats separera, behöver man vara oerhört mån om sina barns väl och ve i fortsättningen. Det betyder:
    a) Inte introducera nya partners för barnen innan relationen utvecklas så mycket att man vet att det är en stabil och relativt hållbar relation.
    b) Den nya partnern behöver köpa hela konceptet. Om inte den nya partnern trivs med barnet/barnen är det adjöss.
    c) Man ska vara försiktig med att flytta ihop med någon, om man inte är väldigt säker på att relationen ska bli bestående. OBS: man har ju redan påtvingat barnen en separation, att göra om samma sak en gång till är förstås väldigt skadligt för dem!


    Verkligen trist att skuldbelägga människor för deras livsöden på det här sättet. Att säga att man klantat sig för att man genomgår en skilsmässa. Har du aldrig varit med om att livet tagit andra vägar oavsett vad du från början drömde om? Det är inte möjligt att göra en hållbarhetsanalys av en människa och dess utveckling på samma sätt som när man konstruerar en bro.  Jag uppfattar det som att du har en sorgligt platt inställning till livet och människors sårbarhet. 


    jag är uppvuxen med en missbrukande förälder och om det finns något jag önskar mitt barnjag är det en separation så att jag sluppit den misär vi hade. Men på den tiden och i de kretsar vi fanns var det verkligen inte accepterat. Tack vare inställningen från sådana som du. Jag skuldbelägger på inget sett min älskade mamma för att hon skaffade barn med en person som sedan utvecklade ett missbruk. Hon hade aldrig kunnat förutse sin framtid.

Svar på tråden Hon vill inte träffa min son