Hej!har börjat med insättning av paroxetin efter ett utsättning försök som inte gick så bra.Har ätit detta i 18 år nu.Försökte minska /utsätta i sommar men det gick då inte alls.Har sådana insättninsbesvär och undrar om det är någon mer som känner igen det?hade 20mg och minskade till 10 på 6 veckor
Det följer ju ganska exakt det både jag och TS (panikfrun) kände och beskrev. Hur det blev kroppsligt senare i processen tex.
Det du känner heter "paradoxal ångest" på fackspråk, och det är bra! Det betyder att din kropp svarar på behandlingen. Folk som inte känner något alls när de börjar ta medicinen har oftast inte lika bra resultat till slut. Så grattis, det här är bra och exakt enligt planen!
Seretonin överför alla sorters nervimpulser mellan nerver i kroppen. När det blir för lågt börjar kroppen strunta i "mindre viktiga" nervsignaler i hjärnan så som beskriver ovan.
När du nu börjar justera dina nivåer med medicin så höjs de _i hela kroppen_, även nervsignaler som går till musklerna. Därför känner sig kroppen konstig när nivåerna ändras, det tar tid att anpassa sig till. Men nu vet du som sagt att nivåerna seretonin i din kropp håller på att justeras, och det är som sagt gjorda nyheter!
Anledningen till att det släpper på kvällen är hormonell, man har andra hormoner på morgonen. Jag kunde ibland se hur tiden för vändningen kom 1-2 timmar tidigare och tidigare varje dag när det var sista veckan kvar. (Sen när de fyra veckorna gått så gick det några veckor till, då mådde jag aldrig riktigt dåligt men också sällan väldigt bra. Så kom aldrig vändningen. Men det mattades också ut, tills det blev helt bra.)
Det följer ju ganska exakt det både jag och TS (panikfrun) kände och beskrev. Hur det blev kroppsligt senare i processen tex.
Det du känner heter "paradoxal ångest" på fackspråk, och det är bra! Det betyder att din kropp svarar på behandlingen. Folk som inte känner något alls när de börjar ta medicinen har oftast inte lika bra resultat till slut. Så grattis, det här är bra och exakt enligt planen!
Seretonin överför alla sorters nervimpulser mellan nerver i kroppen. När det blir för lågt börjar kroppen strunta i "mindre viktiga" nervsignaler i hjärnan så som beskriver ovan.
När du nu börjar justera dina nivåer med medicin så höjs de _i hela kroppen_, även nervsignaler som går till musklerna. Därför känner sig kroppen konstig när nivåerna ändras, det tar tid att anpassa sig till. Men nu vet du som sagt att nivåerna seretonin i din kropp håller på att justeras, och det är som sagt gjorda nyheter!
Anledningen till att det släpper på kvällen är hormonell, man har andra hormoner på morgonen. Jag kunde ibland se hur tiden för vändningen kom 1-2 timmar tidigare och tidigare varje dag när det var sista veckan kvar. (Sen när de fyra veckorna gått så gick det några veckor till, då mådde jag aldrig riktigt dåligt men också sällan väldigt bra. Så kom aldrig vändningen. Men det mattades också ut, tills det blev helt bra.)
Jag är försiktigt optimistisk, var på jobb 6 timmar idag, så jag är väll på väg tillbaka.
Jag minns den här känslan från i somras, jag vill inte tänka att jag mår lite bättre, för då är det som om jag nöjer mig med att må så här bara för att jag inte har ångest. Kan ni känna igen det? Jag går liksom och känner efter hela tiden.
Angående sexlust, jag provade flera varianter innan jag hittade en som fungerade. Och vad jag minns så var det inga "insättningssymptom" arla när man bytte från en till en annan typ. Det är väl tyvärr en av de vanligaste biverkningarna, men det finns ett gäng att pröva om jag förstått rätt.
...Nu är det lite bättre, och framförallt när jag fick mirtazapin att ta till natten. Mirtazapin är ett annat antidepressivt medel som gör dig mojsig och sådär härligt lullig en timme efter intag. Har en vän som fick det tillsammans med insättning av ssri, läkaren hade sagt att de kan ta bort de negativa biverkningarna av ssri som ökad ångest bla.
Det finns flera olika sorters "för-stunden"-ångestlindrande som man kan få som hjälp i samband med insättning. Jag fick till slut oxascand, typ liknande som valium och rohypnol... Inte så bra i långa loppet, men kan hjälpa till under insättningen för att ge hjärnan lite vila... Det finns andra lite snällare varianter också, gamla allergimediciner som man blir trött av. Kan vara bra att känna till och diskutera med sin läkare om det behövs.
Jag är försiktigt optimistisk, var på jobb 6 timmar idag, så jag är väll på väg tillbaka.
Jag minns den här känslan från i somras, jag vill inte tänka att jag mår lite bättre, för då är det som om jag nöjer mig med att må så här bara för att jag inte har ångest. Kan ni känna igen det? Jag går liksom och känner efter hela tiden.
Angående sexlust, jag provade flera varianter innan jag hittade en som fungerade. Och vad jag minns så var det inga "insättningssymptom" arla när man bytte från en till en annan typ. Det är väl tyvärr en av de vanligaste biverkningarna, men det finns ett gäng att pröva om jag förstått rätt.
Ja jag har lergigan som jag tar vid behov. Men märker att jag börjar få någon sorts tolerans mot dom, de är inte lika lugnande längre.
Jag fick också oxascand att ta vid behov under insättningen men klarade mig utan dom, jag grät mig igenom insättningen, skrek och grät och ringde psykakuten om vartannat som i princip sa att allt var normalt, och allt skulle bli bättre, vilket det gjorde efter två veckor. Jag blev livrädd för ocascand och alla annan medicin som kan göra en beroende och ge ännu mer ångest och abstinens. Hemska tanke!
Hur länge räknar man att man är under insättning egentligen?
Jag menar alltså att det gör mig fundersam om medicinen kommer att hjälpa i mitt fall.
Hoppas det!
Jag blev livrädd för ocascand och alla annan medicin som kan göra en beroende och ge ännu mer ångest och abstinens. Hemska tanke!
Hur länge räknar man att man är under insättning egentligen?
Det Andreax beskriver, alltså att tyngre insättningssymptom innebär ett kvitto på att man ksn vänta sig god effekt på sikt, gör mig lite fundersam.
