Ni med en innekatt!!! (Sibirisk katt)

Hej! Jag och min sambo har också en sibir och utifrån mina erfarenheter med vår katt (dom är ju egna individer men utifrån beskrivningen är vår väldigt rastypisk) så passar sibirier inte så bra som ensamma innekatter.

Vår tycker det är jättejobbigt att vara själv en hel dag och punktmarkerar oss om båda varit borta en hel dag och visar tydligt frustration och understimulering.

Nu är min sambo student och är sällan borta så länge om dagarna så det underlättar mycket. Dock behöver vi för att kisse ska må bra ta ut honom på långa koppelpromenader. Ofta en timme på dagen och någon halvtimme på kvällen.

Vi har planer på att flytta till hus på landet/skogen när sambon pluggat klart och då ska han få bli mer utekatt och gå lös själv. Det är så tydligt att han behöver det.

Ärligt, ska ni bo kvar där katten måste bli innekatt och ni inte kan köpa 2 hade jag rekommenderat er att inte köpa en sibirisk katt, utan hellre en lugn ras som älskar att vara soffliggare. Nu förstår jag att det inte går pga allergi, så jag hade nog avvaktat med katt tills ni har råd att köpa 2, eller bor så den kan gå lös eller där ni kan bygga en kattgård.

Annars kommer du gå med konstant dåligt samvete för katten. Men det är bara min upplevelse och hur min katt funkar, andra sibbeägare kanske har andra erfarenheter.

Hej! Tack för svar.

Vi har också plan på att längre fram flytta lite mer till landsbygden och då kanske ha kattgård eller få gå fritt.

Hade helst velat ha en ragdoll, birma, brittiskt korthår eller något liknande. Men sambon reagerade så mycket på just ragdoll så tror inte de andra heller är någon idé. :(

Vad kommer de sig att ni skaffa sibbe? Också för allergi?

Hade tänkt gå ut med katten osv. Men kanske inte så mycket som ni gör :)

Vi har två bröder huskatt/maincoon blandras. Vi bor i en tre på tredje våningen mitt i stan så dem kan inte gå ut. Båda får panik av selen så ingen möjlighet att rasta heller. Vi tog dem när dem var 4 månader (välgörenhet) så det var försent att lära dem gå i koppel eller så har dem inte psyke för det eller så gjorde jag fel. Om du skaffar innekatt så lär den gå ut i koppel tidigt och långsamt med stort tålamod. När dem var små så var dem sjukt understimulerade trots evigt busande och fixande dem dem efter jobbet/skolan. Jag är också student och är ändå hemma mycket i perioder. Det var massor jobb för mig. Numer så sover dem hela dagarna tills vi kommer hem och busar mest på nätterna. Alltså är det sjukt mycket jobb med dem dem första två åren. Mycket tårar, ilska och slit och en hel del fundering över att dem skulle må bättre av att få bo på landet. Nu är dem ändå del av familjen och mycket lugnare. Vi tänker också flytta ut på landet. Katter har dock fortfarande mycket av det vilda i sig. Det är dyrt och man blir sjukt bunden. Vi var på vår första resa nu i somras och då tog min mamma hand om dem två veckor. Det är mycket begärt av vem som helst. Ställ dig följande frågor: är det värt pengarna? Våra kostar ca 7500/katt/år. Visst vi har den dyraste försäkringen och maten. Vi har dock två katter med PICA så försäkringen behövs och dem äter inte vanlig mat. Den ena katten började inte växa förrens vi började ge honom fin mjukmat. Han hade alltså svultit sig själv. Har du någon som kan kattsitta? Minst en vecka per år vill ju dem flesta åka bort. Första åren kan man inte åka bort ens en helg utan att någon bor där när man är borta då kattungar äter både det ena och andra. Är det värt tiden? Första åren är det ca 2h/dag som går åt att leka om resa kattlåda osv. Om ni ändå ska flytta ut på landet så vänta tills dess. Då kan ni kanske tom köpa en annan ras då katterna spenderar mycket tid utomhus och inte belastar allergin lika mycke. Ett alternativ kan vara att köpa en katt från katthem. Då vet man redan personligheten och kan välja en som passar livsstilen. Dessutom slipper ni på så vis dem jobbiga småkattstiden då man är så himla låst.

Jag har två Devon rex och där är det tydligt att de stimulerar varandra även fast de inte är bästa kompisar. Men eftersom jag inte ville ha jämnåriga katter utan nått år emellan planerade jag att ha den första som ensam katt några år. Det funkade 1 år sen såg man tydlig understimulans trotts klickerträning och masa lek. Så blev en till.

Ni kan ju testa med 1 men vara beredd att kunna köpa 1 till. Sibirisk katt ska ju vara det allergivänligaste men rexarna kan också funka. Tror de kan vara nån 1000 billigare men inte mycket.

Så bästa är att vänta och spara ihop till en till katt. Katter kostar i löpande kostnader så lägger ni undan det borde du kunna köpa två katter om 1 år eller så.

Tack för alla svar verkligen!

Jag tror tyvärr att vi kanske flyttar om 3-5 år. Och jag vill verkligen ha en nu. Sambon är så allergisk mot vanliga katter så går inte även om katten är ute tyvärr.

Har vart på katthem men funkar inte för sambon. Kollat på mycket omplaceringskatter som är sibbar men många avråder det som första katt, kan ju va något problematiskt eftersom de ska omplaceras??. Annars någon som vet någon som behöver omplaceras nära Värmland? Hör av er isåfall :D

Förstår att det är mycket jobb i början. Och med min ångest och stress kanske det blir extremt tufft i början. Men tänker att den kommer hjälpa mig må bättre och få en annan syn på livet, bli lugnare också.

Har sommarstuga på landet och tänker ta med katten hit varje gång vi är här. Så två katter känns ?klumpigare? att färdas med samt att ha hemma i lägenheten, även gå runt med här på landet. Blir ju dyrare också som sagt. Men känns inte som att bara för man vill ha katt måste man inte köpa två?

Om du mår dåligt så bör du definitivt avstå från ungkatter. När vi skaffade våra så var jag sjukskriven. Min pappa hade dött. Tänkte som dig, att dem skulle hjälpa. Dem blev dock ännu mer stimmiga dem dagar jag mådde dåligt. Det var inte bra för mig och inte för dem heller. Nu mår jag bra men katterna mår fortfarande dåligt av starka känslor t.ex. Om vi bråkar eller diskuterar högljutt. Vad jag fått beskrivet av sibbar så är dem väldigt lika våra två. Jag ångrar inte våra två små vänner i livet men jag hade aldrig i livet gjort om det. Dem är verkligen milsvid skillnad mellan dessa två pojkar och mina tidigare huskatter (som var snälla och klarade vara innekatter utan problem). Du kan ju givetvis ha tur och få en lugn katt men du kan ju också ha otur och inte få det. Vad gör du då?

Vi köpte sibirisk pga sambons allergi ja. Nu har han dock ingen allergi kvar efter 3 år med en sibir, han verkar ha blivit sensibiliserad av den. Så nu tål hand både hund och bondkatt. :) alltså, det är ju verkligen en jättehärlig ras som vill vara med hela tiden, men man ska veta att det även är mycket jobb!

Jag har en sibbe här brevid mig just nu. Hon hade aldrig varit lycklig som en ensamkatt med de tiderna du beskriver. Helt ärligt skulle hon antagligen helst bo på min axel dygnet runt... Hon är konstant kelig och söker verkligen ens uppmärksamhet mycket mer än mina två andra (bondkatter) gör.

Just att gå ut och gå verkar hon dock inte ha något större problem med, vi gör det ibland och hon gillar det. Men det är inget krav för henne.

Hon är även väldigt kelig och uppmärksamhetssökande mot de andra två katterna, lite mer än vad de kanske skulle önska ibland...

Jag hade garanterat satsat på en fullvuxen sibbe för omplacering. Min första var en omplacering och det var absolut inga problem, omplacering måste inte betyda beteendeproblem, ägaren kan även gått bort osv. Med en vuxen katt vet du vad du får och sibbar är generellt väldigt lika min lilla tjej (även om hon är lite extrem). Därför heller inte lämpade som ensamkatter rent generellt.

Med en vuxen katt kan ni dessutom enklare testa om sambon tål den eller ej och välja en med mindre uppmärksamhetsbehov.

Alla katter är olika, med en vuxen vet ni vad ni får och att hen kommer trivas i er familj, med en unge kan det vara ni som måste omplacera den i framtiden...

Lycka till!

Jag förstår.

Ja det är just det. Vad gör jag då? Vet faktiskt inte :(

[quote=78996246][quote-nick]Anonym (Har en sibbe) skrev 2018-08-25 17:24:24 följande:[/quote-nick]

Vi köpte sibirisk pga sambons allergi ja. Nu har han dock ingen allergi kvar efter 3 år med en sibir, han verkar ha blivit sensibiliserad av den. Så nu tål hand både hund och bondkatt. :) alltså, det är ju verkligen en jättehärlig ras som vill vara med hela tiden, men man ska veta att det även är mycket jobb!

[/

Nämen! Vad kul för er! Ja, de verkar jättegoa. Men somsagt mycket jobb :/