Doftljuset skrev 2019-10-20 00:49:02 följande:
Hej,
Hur har det gått för alla? Gjorde mitt första ivf försök och 1 timme innan återföringen på dag 5 ringde dom. Alla hade slutat dela sig. Detta var 2 veckor sen förtvivlan tar bara stadigare grepp om mig. Läkarna verkade helt chockade och jag kan inte släpp tanken på att det är fel på mina ägg. Vet inte vad jag vilö, knske tröst i denna pågående mardröm. Kram
Hej du!
Tråkigt att höra att de inte delade sig. Jag vet känslan när de ringer precis innan planerad insättning, väldigt tufft :(
Vårt första försök var det jag beskrev här i trådstarten. Andra försöket var i mars och då hände tyvärr exakt samma sak. Det var värsta stunden hittills i denna 4-åriga resa. Då kände jag; det är kört, det här kommer inte gå med mina ägg, det blir äggdonation. Anledningen till att jag tänkte så var för att de sa att vid problem med celldelningen de första dagarna beror det ofta på äggkvalitén.
Det var tufft för oss och vi valde att vänta lite till nästa försök. Jag ville också förändra min livsstil lite och se om jag kunde få bättre äggkvalié på något sätt.
Vi gjorde tredje försöket nu förra månaden, och då fick vi ut ännu fler ägg än de första två gångerna, 18 stycken, och det slutade upp vad som verkade vara bättre äggkvalitét (äntligen). Men också så var ju sannolikt högre för några bra ägg eftersom vi fick så många.
Jag fick min första återföring av en tvådagars-embryo, det var då fyrcelligt med lite fragmentering, embryologen sa att det såg jättefint ut. De vågade väl inte vänta längre p.g.a. vår historia och satte därför in tidigt eftersom "livmodern är den bästa miljön". Tyvärr blev det ingen graviditet av det.
Till vår glädje fick vi dock två embryon som vidareutvecklats till blastocyster denna gång - för första gången! Dessa är nu i frysen och vi ska göra återföring nästa månad. Jag känner ändå förhoppning, mina blastocyster kan väl vara lika bra som vems som helst annars?! En blastocyst är ju en blastocyst menar jag..
Jag har grubblat på detta så mycket, kära vän. Jag tror inte det är kört för oss - dig och mig. Jag kände att min kropp var ur balans tidigare - detta är bara mina egna spekulationer - men jag valde att gå på p-piller mellan mars och september. Detta var för att min endometrios skulle lugna sig, både för klimatet i livmodern men också för att jag skulle slippa den fruktansvärda mensvärken som jag var tvungen att knapra starka mediciner för. Min läkare säger dock att endometriosen endast påverkar buken utanför livmodern.
Jag googlade på hur man kan förbättra äggkvalitén, allt från bloggar till internationella vetenskapliga studier. Jag vet inte, det var ingen entydig information, men jag blev iallafall såld på att äta Q-10. Så jag köpte det på apoteket och har tagit ett piller om dagen sedan mars. Inte vet jag om detta gjort skillnad. Vet en studie där de tog typ motsvarande 10 piller om dagen två månader innan och det förbättrade typ kvalitén tror jag.
Jag har även tagit Omega3, D-vitamin, "kvinna" multivitamin samt folsyra varje dag under denna period. Jag har tränat, ätit bra och inte druckit alkohol - visst är det rättvist att vi ofrivilligt barnlösa ska behöva leva så j*vla perfekt för att försöka öka chanserna? Man vet ju inte ens om det gör skillnad.
Jag testade även akupunktur en gång, men vet du, det var inget för mig. Tyckte det var obehagligt och han som gjorde den snackade massa bullshit om min hälsa och infertilitet haha. Han körde verkligen gissningsleken o jag fick inget förtroende alls. Sen var man typ naken där inne när han skulle hålla på med nålarna o jag kände mig bara sjukt obekväm då nålar sattes både vid mina bröst samt nedanför troslinjen, nej aldrig mer kände jag.
Jag har som sagt endometrios samt PCOS, och jag har googlat mig till att båda dessa kan försämra äggkvalité. Ingen jättetydlig bevisning dock, så det är oklart ändå. Har du något av dessa? Vet de någon anledning till era svårigheter att få barn? Våran var oförklarlig först men tror de ändrat statusen till "Kvinnlig infertilitet". Vi kämpar på!!!
