• Wed 17 Jul 2019 21:31
    225487 visningar
    3525 svar
    3525
    225487

    Vi som blivit gravida efter IVF

    Hej alla

    Har nyligen plussat och bör vara i v7. Har missfall i bagaget så känner oro för ytterligare missfall. I v 4-6 var min mage väldigt trög, spänd och gasig. Upplever att detta har upphört nu- kan det bero på att jag slutat med Lutinus eller finns det någon annan förklaring?

    Har fortfarande ömma bröst, illamående till och från samt trött. Får vänta lite extra länge på ultraljud pga sommarstängt, längtar och hoppas att det ser bra ut så oron kan lägga sig lite.

  • Thu 18 Jul 2019 07:59
    Fröken Rabarber skrev 2019-07-17 21:51:11 följande:

    Grattis till plusset! Just magtrögheten vet jag inte om det är sammankopplat med lutinus, jag har varit rätt trög de flesta veckorna. Skulle varit lugn eftersom du har så mycket andra symtom, det är när symptomen ger sig för tidigt som man kan börja oroa sig på riktigt för missfall. Hoppas du får se ditt pickande lilla hjärta om ett par veckor. <3


    Tack för svar! Ja jag borde försöka känna mig lugn är ju ändå inget jag kan göra än vänta och hoppas. Förra gången hann vi se ett hjärta & allt såg bra ut. Var ett uteblivet missfall så hade symtom långt efter att fostret slutat leva.. Vågar inte riktigt vara glad innan UL.

    Ha en fin sommar!
  • Thu 18 Jul 2019 08:00
    Etta skrev 2019-07-17 22:04:02 följande:

    Grattis!! Tycker också det låter som du har många symtom, så inget att oroa sig för! Jag upplevde att många symtom kom och gick de första veckorna. Segt med sommarstängningen!


    Tack, skönt att höra att symtomen kan komma och gå! Får försöka njuta av sommaren och räkna ned till vul.
  • Tue 23 Jul 2019 17:03
    Akira Öken skrev 2019-07-22 19:23:41 följande:

    Grattis! Hur mår du och när är ultraljudet? Förstår verkligen att det är svårt att slappna av innan ni fått bekräftat att det är en normal graviditet.


    Jag mår okej - är hungrigare än vanligt, diffust illamående & trött. Tyckte dock jag mådde mer illa förra gången när det inte gick vägen. VUl om 2 veckor, så nervös att det inte ska se ut som det ska..!

    Hur går det för dig?
  • Wed 24 Jul 2019 10:16
    Akira Öken skrev 2019-07-23 19:02:40 följande:

    Två veckor kan vara så oroligt länge och samtidigt så kort.

    Jag mår väl ok, men har en del krämpor. Imorgon går jag in i vecka 37. Det känns konstigt och diffust att det nu är så nära! Idag har jag skrivit ett förlossningsbrev och vi håller på att packa en BB-väska. 


    ?

    Ja just nu känns 2 veckor som lång tid (är i V8 nu så är ett tag sedan jag plussade). Har en konstig känsla av att jag ?tror/ låtsas vara gravid? men att de inte kommer se något på vul. Nervöst.

    Galet att vara i v37 och skriva förlossningsbrev. Är du nervös inför förlossningen?
  • Wed 31 Jul 2019 08:36
    Akira Öken skrev 2019-07-25 16:48:46 följande:

    Tror alla i tråden kan känna igen oss i den där nervositeten innan man fått se hjärtat slå. En och en halv dag mindre väntam nu än när du skrev det igår! :)

    Helt galet! Idag var vi på näst sista bokade besöket på mödravården. Bara en sån sak! Jag är inte nervös, mer förväntansfull. Blev dock lite nervös idag när det visade sig att sf-måttet avviker från kurvan, så nu ska vi på tillväxtultraljud och kolla om det verkar bli en stor bebis.


    Har du fått svar ännu på om det verkar vara en stor bebis? O vad är definitionen/kriterierna på att vara stor?
  • Fri 2 Aug 2019 21:30
    Akira Öken skrev 2019-08-01 17:41:45 följande:

    Nope, först imorgon ska vi till fostermedicin på ultraljud. Just nu känns det mest spännande. Men jag vet att jag kommer att vara nervös imorgon och förmodligen kommer jag att gråta under undersökningen. Vi har ju inte sett bebisen sen rutinultraljudet i vecka 19 och trodde inte vi skulle få se honom innan han föddes. Vet inte riktigt vad som räknas som stor. Och jag har förstått det som att man ändå inte gör något särskilt om så skulle visa sig vara fallet. Om den är jättestor kanske man blir igångsatt, men tror det är mer undantag (spekulerar jag).


    Okej, lycka till imorgon jag håller tummarna att det går bra!
  • Sun 4 Aug 2019 22:36
    Akira Öken skrev 2019-08-04 16:59:37 följande:

    Tack! Det gick bra! Men lite läskigt att bebisen verkar bli rätt stor. Enligt deras beräkningar vägde den 3,7 redan i fredags. Tycker den kan komma ut nu och inte växa mer.


    Skönt att det gick bra!
  • Mon 9 Sep 2019 20:01

    Skriver här då jag vill ventilera men samtidigt känner mig lite dum som känner som jag gör. Tänker att det kanske ändå finns någon här i tråden som kan relatera. Jag är gravid via ivf (hurra!). Men mitt huvud hänger inte riktigt med på något vis. Fick nyligen reda på att ett annat par i min närhet är gravida på mer eller mindre första försöket och min första känsla var att jag blev arg. Inte på dem såklart men på att det är så JÄVLA orättvist. Att vi har behövt kämpa, genomgå utredning, hundra läkarbesök och missfall. I mitt huvud är jag fortfarande ofrivilligt barnlös i ivf-processen på något vis. Jag tror inte att jag har lyckats ställa om till att jag faktiskt är gravid.

    Är det någon som känner igen sig? Går det över? Det är ju inte den reaktionen eller de känslorna man vill få när någon berättar att de väntar barn.

  • Wed 11 Sep 2019 13:32
    Ellencassandra skrev 2019-09-11 12:26:54 följande:

    Känner igen det väl :) när min bästa kompis berätta att hon va gravid var min första tanke: nää fyfan vad orättvist, inte igen. Fastän jag själv var gravid i v 20 typ. Man e så van vid dessa tankar att det e svårt å koppla bort det. Förstår hur du känner å det tog ganska lång tid innan jag verkligen fattade att jag var gravid.

    Grattis förresten :)


    Tack, skönt att höra att man inte är ensam att ha lite konstiga tankar! Är du gravid nu eller har du fått din bebis?
  • Wed 11 Sep 2019 18:13
    Etta skrev 2019-09-11 16:47:11 följande:

    Jag känner absolut igen mig! Tog lång tid för mig att släppa de där känslorna i första graviditeten. Vi hade också efter att först ha betraktats som ?oförklarligt barnlösa? vid insättningen av embryot som blev vår dotter fått svar på att vi nog aldrig skulle kunna få barn på naturligt vis utan behöva använda icsi. Så även om jag blev gravid och lyckan i det var jag sorgsen över beskedet att vi inte kunde få barn på naturligt sätt. Men från kanske mitten av graviditeten tänkte jag allt mindre på det och mot slutet inte alls! Sen kom alla känslor tillbaka när vi höll på med syskonförsök och inte lyckades och alla runtomkring fick två och tre barn på första försöket (som det kändes.) Nu är jag i slutet av min andra graviditet och fick nyss reda på att min bästa vän är gravid med sitt andra barn på kort tid, kände enbart glädje och det var sååå skönt! Hade verkligen inte gjort det för ett år sen. Så ja, det går över! :)


    Skönt att höra att man inte är ensam + att de känslorna kan gå över. Grattis till andra graviditeten!
  • Thu 12 Sep 2019 13:52
    Ellencassandra skrev 2019-09-11 21:18:10 följande:

    Min lilla tjej blev 3 månader idag :)

    Nä det e inga konstiga tankar! Kramar


    Åh vad mysigt, grattis! Ser så fram emot att få en egen liten!
Svar på tråden Vi som blivit gravida efter IVF