Vi som blivit gravida efter IVF

Fick ett VUL via fertilitetsenheten :) Ska dit i v 8!! :D :D

Jag är chockad, glad och ledsen på samma gång. Igår gjorde vi RUL, allt såg bra ut och vi bestämde att vi skulle göra det officiellt då. Jag skrev ett långt inlägg på facebook om hela resan hit, med både missfall och flera IVF försök, och avslutade med en bild från ultraljudet. Vilken respons jag har fått! Det är så många som har hört av sig till mig på PM och berättat att de gått igenom något liknande, och att de är så tacksamma för att jag delade vår historia. Både människor jag känner och människor jag aldrig haft kontakt med förut.  Mitt inlägg har börjat delas  och spridas både bland mina vänner, men också bland människor jag inte känner alls. Jag är så glad att det sprids eftersom det talas så lite om hur svår vägen till ett efterlängtat barn kan vara. Och jag är så glad över responsen jag har fått och alla fina kommentarer om hur det ger även de som fortfarande kämpar med att få ett plus, ett hopp. Men jag är också så ledsen över hur otroligt många det visade sig vara som gått  eller går igenom samma sak. Som jag inte hade en aning om. Det är verkligen vanligare än vad man tror. 

Hur har ni gjort? Har ni berättat för omgivningen vad ni gått igenom? Varför/varför inte? Jag önskar att jag hade gjort det tidigare, nu blev det inte förrän vi vet att det verkar gå vägen den här gången. Folk kallar mig modig som vågar berätta vår historia, men jag känner mig feg som inte sagt något förrän nu...

Ja!!!!! Men tror du det är möjligt att använda ett annat gruppnamn än just ivf i namnet på gruppen? Typ kärleksbarn eller så? Nog för att alla barn är kärleksbarn men vi har ju fått kämpa extra mycket. Är lite nervös för att namnet ska ses ändå... Jag har varit relativt öppen om ivf men maken har inte berättat för någon, inte ens familjen...

Men väldigt gärna en grupp.

Gruppen behöver ju inte heta något med ivf eller barn. Går ju att ta ett helt annat namn så som, "tålamod, tvättråd och träningstips". Eller "utmanande tidsplanering". Eller helt enkelt "och vad händer nu?"

Även om gruppen är hemlig så kan man vilja vara mer hemlig iaf

Hej!

Jag är helt ny här. Och väldigt ?ny?-gravid. Testade positivt idag, RD 10. Väldigt tidigt. Men har aldrig kommit såhär långt innan.

Jag vill bara lyfta lite tankar jag har. Hur har ni lyckats sluta testa er? Jag kan lixom inte låta bli, bara för att säkerställa att strecket förblir detsamma eller starkare. Och sen är jag livrädd att jag ska se blod i trosan varje gång jag går på toaletten. Har redan väldigt mycket växtvärk och det gör mig nog extra nojig då jag känner väldigt mycket även när jag ska få min mens. Eller jag har mycket känningar i stort sätt hela cykeln, men speciellt inför mens och ägglossning.

Min fråga är: när slutade ni att testa er och när började det skjunka in att ni faktiskt var gravida och slutade ha hjärtat i halsgropen vid varje toalettbesök?

Tack för dina ord! :) det gör att jag känner mig mindre knäpp. Haha!

Och grattis till din graviditet! Så jävla häftigt att detta faktiskt fungerar och det händer oss efter att ha fått kämpa i med och motvind!

Jag ska hålla ut! Detta ska bara gå.. :)

Hejhej, funderar över det här med träning under graviditeten. Under IVF varken orkade jag eller riktigt vågade före äggplock, och har tagit det rätt lugnt nu första veckorna av graviditeten med. Men nu är jag sugen på att komma igång så jag går så stark som möjligt genom graviditet och förlossning. Hur har ni andra gjort? Vad har ni tränat? Vågar inte riktigt springa då jag inte är en van löpare, och hitintills undvikit all studsig jympa. Jag har börjat gå en Mamma mage-kurs som är för att stärka bålen och bäckenbotten, rekommenderas ofta efter förlossningen, men tänkte det inte skada att förebygga. :)