Tyst partner

Hej!

Ny härinne.

Jag träffade min pojkvän för 4 månader sedan. Allt är verkligen toppen och jag är jättekär! Men upplever att han är oerhört ovan vid diskussioner i förhållandet. Han gick ur ett långt förhållande (7 år) för 1,5 år sedan. De har 2 barn på 3 och 5. Barnen avgudar mej och jag älskar dem! Jag har större barn. Jag har levt som singel i 4 år innan jag träffade min nuvarande. Vi bor med 11 mil emellan oss.

Vi har haft våra diskussioner emellanåt. Saker som stör mej tar jag upp med honom. Bland annat att han följde ett par bikinitjejer på instagram. Han har svårt att diskutera verkar det som och vill att allt ska vara på topp hela tiden. Säger att han levt med ett svartsjukt ex och att han inte vill ha det så igen. Hur som. Instagram-grejen är löst och allt är frid och fröjd. Trodde jag. Med tanke på avståndet så ses vi inte mer än varje eller varannan helg. Detta tyckte jag var superjobbigt till en början men börjar acceptera det mer och mer. Min pojkvän är en oerhört varm människa. Generös och bra på alla sätt jag kan komma på. Utom just när han ser ett "problem". Då blir han knäpptyst. Jag har tyckt att vår relation varit toppen sista månaden utan några diskussioner alls. Han däremot säger att det "alltid är något". Vi sågs i helgen som var. Allt var toppen. Upplevde att han kanske inte var riktigt lika kåt som vanligt och vi hade sex längre än vi brukar. Detta behöver givetvis inte betyda någonting. På lördagkvällen somnar jag på soffan till en film. Jag vaknar helt urvaken och säger bara att jag går och lägger mej i sängen och sover. Han uttrycker besvikelse att jag går och lägger mej så tidigt. Men jag går ändå och lägger mej. Tyvärr. Kl 5 på morgonen efter vaknar jag och hämtar in min pojkvän till sängen. Han säger ingenting utan kommer och lägger sej och allt är bra. Allt är även bra resten av helgen men när han åkt hem skriver han att jag är det bästa som hänt honom osv men att det va synd att jag somnade. Jag påtalade då att han är det bästa som hänt mej med men att han ju somnat ifrån mej också. Kanske dock inte gått och lagt sej i sängen ensam... det blev ingen diskussion utan allt var bra efter det. Men dagen efter är han ovanligt tyst. Även dag två. Jag försöker vara trevlig skriva mkt med honom. (Blir mest sms då vi jobbar osv. Vi brukar ringa en gång per dag och prata ibland uppåt 4 timmar men dessa dagar ringer han inte. Iofs inte jag heller. Jag vet att han fått hem sina barn och att han hade en del på agendan så lät honom vara) men märker att allt inte står rätt till via sms så jag ifrågasätter om allt är bra emellan oss 4 dagar efter att vi skiljdes åt. Det dröjer hela dagen innan han skriver att de har mkt på jobbet och det är stressigt där pga sjuka kollegor men att han även tänkt på oss och att det inte alltid är så rolig stämning mellan oss. Då undrar jag givetvis vad som hänt då jag tyckte det var en månad sen vi tjafsade. Då skrev han bara "jag tycker det är något varje gång" (varje gång vi ses)

Jag ringde honom och skrev även och frågade vad som var fel utan svar. Han ignorerar mej helt. Jag skrev att jag vill prata och att han ska ringa. Nu är det 24 timmar sen jag skrev det. Han har tydligen som vana att bli heeelt tyst när han tjafsar med någon. Sist detta hände va han tyst 3 dygn innan jag kunde börja lirka med honom

Då kom det fram att han gjorde likadant mot sitt ex. Jag fick honom att lova att aldrig bli såhär tyst mot mej igen men nu 3 veckor senare är vi där igen. Ovissheten är sjukt jobbig. Att han stänger mej ute. Att va tyst löser knappast några problem. Jag vet inte om han vill göra slut. Känner gör att provocera honom för att ens få avar från honom. Det gjorde jag förra gången han var tyst. Men nu känns han mer ostabil och mer åt "göra slut hållet" så jag vågar inte. Ska jag bemöta hans tysthet med tysthet? Tips tack!!

AnnaZL

Äldre 15 Sep 17:19

#1

Det verkar jättejobbigt, vill du verkligen fortsätta i ett förhållande med någon som tycker att det "är ngt vare gång" de få gånger ni ses och sedan straffar dig i flera dar med utfrysning och sedan låter dig lirka och fixa allt?
Om det du beskrev, att du somnade i soffan (inget som jag själv skulle se som ett problem överhuvudtaget), verkligen är en anledning för honom att bete sig på det viset är det ju som att gå på äggskal hela tiden. Det låter som om han vill att varje liten rörelse du gör skall vara exakt som han vill ha den, men han vägrar kommunicera sina förväntningar och straffar dig om du inte kan läsa hans tankar.
Blir helt utmattad bara av att läsa om det.

Anonym (pppp)

Äldre 15 Sep 18:48

#2

Jag skulle inte acceptera att ha det så där.

I vår relation bestämde vi att man måste kunna prata om allt. Min man var inte alls van vid det, han var van vid att det bli konflikter när man tog upp saker. När jag sa att jag är van vid att man alltid kan säga vad man vill, att man vet att man älskar varann och att grunden inte skakas av att man kanske är oense om något, men kan prata om det, så blev han lite förvånad men insåg vad som var bra med det och så har vi haft det sen dess. Det är så skönt!

Anonym (Anonym (ts))

Äldre 16 Sep 07:48

#3

AnnaZL skrev 2018-09-15 17:19:01 följande:

Det verkar jättejobbigt, vill du verkligen fortsätta i ett förhållande med någon som tycker att det "är ngt vare gång" de få gånger ni ses och sedan straffar dig i flera dar med utfrysning och sedan låter dig lirka och fixa allt?

Om det du beskrev, att du somnade i soffan (inget som jag själv skulle se som ett problem överhuvudtaget), verkligen är en anledning för honom att bete sig på det viset är det ju som att gå på äggskal hela tiden. Det låter som om han vill att varje liten rörelse du gör skall vara exakt som han vill ha den, men han vägrar kommunicera sina förväntningar och straffar dig om du inte kan läsa hans tankar.

Blir helt utmattad bara av att läsa om det.

Tack för ditt svar. Betyder verkligen massor att få råd och tips och någon annans ögon på situationen utifrån.

Nej jag fick ett sms igår där han skrev;

"Känner väl mest att det jämt, varje gång ända sen vi började ses att det har varit tjafs varenda gång, något litet, du har sovit uppe hos din katt, eller som de gånger jag vart hos dig så har du smällt igen dörren och lagt dig, nu sist så vände du ryggen till i soffan och somnade. Därför jag funderat om vi ska fortsätta osv och känner att så vill jag inte ha det mera.

Därför jag känner vi inte borde fortsätta för det kommer inte bli bättre."

Upplever att han tar upp gammalt. På ett sätt förstår jag honom. Det att jag gick och somnade hos min katt handlade om att jag gick på p-plåster. Jag tappade helt kontrollen över mitt humör och blev sur tidig kväll och gick och la mej. Blev lättstött och bara kände mej väldigt off. Detta var tidigt i somras bara veckor in i relationen. Han bad mej sluta med plåstren och mitt humör försvann. Tkr det är avhjälpt och inget att ta upp nu.

Att jag smällde igen dörren minns jag faktiskt inte vad det handlade om, men han får det att låta som det var flera ggr. Det var en. Men det var väldigt tidigt i förhållandet också. Funderar på om det var den perioden jag använde p-plåstrena också. Det här är så gammalt så förstår inte varför sånt kommer nu. Vi har pratat om det och löst det sedan länge.

Och nu sist kikade vi en film jag inte va supersugen att se. Jag vände därför ryggen mot tvn och somnade då det varit en intensiv dag.

Mitt svar är att nej jag vill inte leva så. Har väl insett att jag kan älska honom utan att kunna vara tillsammans med honom. Vi fungerar inte alls på samma sätt vid "konflikter". Tycker att han letar problem och funderar på om det är så att känslorna svalnat och det är lätt att leta fel eller om han bara är rädd. Både han och jag "letar fel" för att inte bli sårade. Jag har kommit ur den fasen och känner mej trygg i honom nu dock. Han är en väldigt bra kille i övrigt men känner att han förändrats lite sista tiden. Det kan va allt från ekonomin eller att exet är knäpp till att det faktiskt är så att han inte är kär längre.

Jag blev rätt överraskad av hans sms igår då han sagt sen start att han är livrädd för att bli lämnad. (Hans ex lämnade honom för en ny man)

Mitt svar på hans sms blev;

"Ja att gå från "det känns så rätt med dej" till "jag tycker inte vi ska fortsätta" på 4 dagar är ju en helomvändning men det är bra, då hinner jag avboka hotellet jag satt o bokade åt oss när du var här i helgen."

Jag har inte ens bokat något hotell men har pratat om att göra det då vi äntligen bytt så vi fått barnlediga helger tillsammans. Jag vet inte varför jag skrev det med hotell men blev väl nån försvarsgrej.

Anonym (Anonym (ts))

Äldre 16 Sep 07:58

#4

Anonym (pppp) skrev 2018-09-15 18:48:16 följande:

Jag skulle inte acceptera att ha det så där.

I vår relation bestämde vi att man måste kunna prata om allt. Min man var inte alls van vid det, han var van vid att det bli konflikter när man tog upp saker. När jag sa att jag är van vid att man alltid kan säga vad man vill, att man vet att man älskar varann och att grunden inte skakas av att man kanske är oense om något, men kan prata om det, så blev han lite förvånad men insåg vad som var bra med det och så har vi haft det sen dess. Det är så skönt!

Tack för din syn på det hela!

Jag tog upp detta med honom senast han var tyst i 3 dygn att han inte får göra så igen. Visst han var inte helt tyst denna gången men oerhört kall men svarade ändå på mina sms, dock väldigt kort. Att inte kunna prata med sin partner om allt är ju döden. Att jag om jag stör mej på något ska hålla det inom mej så han inte ska bli tyst eller kall.

Enligt hans mor har han fryst ut sina syskon på samma sätt och pratar inte med dem om de tjafsar. Och som sagt gjorde han så med sitt ex. Hur stod hon ut i så många år?!!

Men som jag svarade på det tidigare inlägget så skrev han i stort sett och gjorde slut igår. Jag gick in och tog bort allt med honom på facebook och instagram och ändrade min relationsstatus till singel. Dels för att sätta ned foten. Dels för att jag blev så sårad. Jag känner inte att jag gjort något fel och förtjänar inte att han tar upp gammal skit som va för flera månader sedan. Att han "letar fel" är oerhört enerverande. Allt kan inte alltid vara på topp och istället för att frysa ut och vara kall kan man reda ut problemen. Försökt få honom att förstå det. Han brukar lyssna och ta åt sej. På det sättet tycker jag så mkt om honom men jag vägrar krusa honom i detta läget. Jag vet inte om det är det han vill?

Tyst partner

INNEHÅLL