Inlägg från: Anonym (Anonym (ts)) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Anonym (ts))

    Tyst partner

    AnnaZL skrev 2018-09-15 17:19:01 följande:

    Det verkar  jättejobbigt, vill du verkligen fortsätta i ett förhållande med någon som tycker att det "är ngt vare gång" de få gånger ni ses och sedan straffar dig i flera dar med utfrysning och sedan låter dig lirka och fixa allt?

    Om det du beskrev, att du somnade i soffan (inget som jag själv skulle se som ett problem överhuvudtaget), verkligen är en anledning för honom att bete sig på det viset är det ju som att gå på äggskal hela tiden. Det låter som om han vill att varje liten rörelse du gör skall vara exakt som han vill ha den, men han vägrar kommunicera sina förväntningar och straffar dig om du inte kan läsa hans tankar. 

    Blir helt utmattad bara av att läsa om det.


    Tack för ditt svar. Betyder verkligen massor att få råd och tips och någon annans ögon på situationen utifrån.

    Nej jag fick ett sms igår där han skrev;

    "Känner väl mest att det jämt, varje gång ända sen vi började ses att det har varit tjafs varenda gång, något litet, du har sovit uppe hos din katt, eller som de gånger jag vart hos dig så har du smällt igen dörren och lagt dig, nu sist så vände du ryggen till i soffan och somnade. Därför jag funderat om vi ska fortsätta osv och känner att så vill jag inte ha det mera.

    Därför jag känner vi inte borde fortsätta för det kommer inte bli bättre."

    Upplever att han tar upp gammalt. På ett sätt förstår jag honom. Det att jag gick och somnade hos min katt handlade om att jag gick på p-plåster. Jag tappade helt kontrollen över mitt humör och blev sur tidig kväll och gick och la mej. Blev lättstött och bara kände mej väldigt off. Detta var tidigt i somras bara veckor in i relationen. Han bad mej sluta med plåstren och mitt humör försvann. Tkr det är avhjälpt och inget att ta upp nu.

    Att jag smällde igen dörren minns jag faktiskt inte vad det handlade om, men han får det att låta som det var flera ggr. Det var en. Men det var väldigt tidigt i förhållandet också. Funderar på om det var den perioden jag använde p-plåstrena också. Det här är så gammalt så förstår inte varför sånt kommer nu. Vi har pratat om det och löst det sedan länge.

    Och nu sist kikade vi en film jag inte va supersugen att se. Jag vände därför ryggen mot tvn och somnade då det varit en intensiv dag.

    Mitt svar är att nej jag vill inte leva så. Har väl insett att jag kan älska honom utan att kunna vara tillsammans med honom. Vi fungerar inte alls på samma sätt vid "konflikter". Tycker att han letar problem och funderar på om det är så att känslorna svalnat och det är lätt att leta fel eller om han bara är rädd. Både han och jag "letar fel" för att inte bli sårade. Jag har kommit ur den fasen och känner mej trygg i honom nu dock. Han är en väldigt bra kille i övrigt men känner att han förändrats lite sista tiden. Det kan va allt från ekonomin eller att exet är knäpp till att det faktiskt är så att han inte är kär längre.

    Jag blev rätt överraskad av hans sms igår då han sagt sen start att han är livrädd för att bli lämnad. (Hans ex lämnade honom för en ny man)

    Mitt svar på hans sms blev;

    "Ja att gå från "det känns så rätt med dej" till "jag tycker inte vi ska fortsätta" på 4 dagar är ju en helomvändning men det är bra, då hinner jag avboka hotellet jag satt o bokade åt oss när du var här i helgen."

    Jag har inte ens bokat något hotell men har pratat om att göra det då vi äntligen bytt så vi fått barnlediga helger tillsammans. Jag vet inte varför jag skrev det med hotell men blev väl nån försvarsgrej.
  • Anonym (Anonym (ts))
    Anonym (pppp) skrev 2018-09-15 18:48:16 följande:

    Jag skulle inte acceptera att ha det så där.

    I vår relation bestämde vi att man måste kunna prata om allt. Min man var inte alls van vid det, han var van vid att det bli konflikter när man tog upp saker. När jag sa att jag är van vid att man alltid kan säga vad man vill, att man vet att man älskar varann och att grunden inte skakas av att man kanske är oense om något, men kan prata om det, så blev han lite förvånad men insåg vad som var bra med det och så har vi haft det sen dess. Det är så skönt!


    Tack för din syn på det hela!

    Jag tog upp detta med honom senast han var tyst i 3 dygn att han inte får göra så igen. Visst han var inte helt tyst denna gången men oerhört kall men svarade ändå på mina sms, dock väldigt kort. Att inte kunna prata med sin partner om allt är ju döden. Att jag om jag stör mej på något ska hålla det inom mej så han inte ska bli tyst eller kall.

    Enligt hans mor har han fryst ut sina syskon på samma sätt och pratar inte med dem om de tjafsar. Och som sagt gjorde han så med sitt ex. Hur stod hon ut i så många år?!!

    Men som jag svarade på det tidigare inlägget så skrev han i stort sett och gjorde slut igår. Jag gick in och tog bort allt med honom på facebook och instagram och ändrade min relationsstatus till singel. Dels för att sätta ned foten. Dels för att jag blev så sårad. Jag känner inte att jag gjort något fel och förtjänar inte att han tar upp gammal skit som va för flera månader sedan. Att han "letar fel" är oerhört enerverande. Allt kan inte alltid vara på topp och istället för att frysa ut och vara kall kan man reda ut problemen. Försökt få honom att förstå det. Han brukar lyssna och ta åt sej. På det sättet tycker jag så mkt om honom men jag vägrar krusa honom i detta läget. Jag vet inte om det är det han vill?
Svar på tråden Tyst partner