Tyst partner
Det verkar jättejobbigt, vill du verkligen fortsätta i ett förhållande med någon som tycker att det "är ngt vare gång" de få gånger ni ses och sedan straffar dig i flera dar med utfrysning och sedan låter dig lirka och fixa allt?
Om det du beskrev, att du somnade i soffan (inget som jag själv skulle se som ett problem överhuvudtaget), verkligen är en anledning för honom att bete sig på det viset är det ju som att gå på äggskal hela tiden. Det låter som om han vill att varje liten rörelse du gör skall vara exakt som han vill ha den, men han vägrar kommunicera sina förväntningar och straffar dig om du inte kan läsa hans tankar.
Blir helt utmattad bara av att läsa om det.
Nej jag fick ett sms igår där han skrev;
"Känner väl mest att det jämt, varje gång ända sen vi började ses att det har varit tjafs varenda gång, något litet, du har sovit uppe hos din katt, eller som de gånger jag vart hos dig så har du smällt igen dörren och lagt dig, nu sist så vände du ryggen till i soffan och somnade. Därför jag funderat om vi ska fortsätta osv och känner att så vill jag inte ha det mera.
Därför jag känner vi inte borde fortsätta för det kommer inte bli bättre."
Upplever att han tar upp gammalt. På ett sätt förstår jag honom. Det att jag gick och somnade hos min katt handlade om att jag gick på p-plåster. Jag tappade helt kontrollen över mitt humör och blev sur tidig kväll och gick och la mej. Blev lättstött och bara kände mej väldigt off. Detta var tidigt i somras bara veckor in i relationen. Han bad mej sluta med plåstren och mitt humör försvann. Tkr det är avhjälpt och inget att ta upp nu.
Att jag smällde igen dörren minns jag faktiskt inte vad det handlade om, men han får det att låta som det var flera ggr. Det var en. Men det var väldigt tidigt i förhållandet också. Funderar på om det var den perioden jag använde p-plåstrena också. Det här är så gammalt så förstår inte varför sånt kommer nu. Vi har pratat om det och löst det sedan länge.
Och nu sist kikade vi en film jag inte va supersugen att se. Jag vände därför ryggen mot tvn och somnade då det varit en intensiv dag.
Mitt svar är att nej jag vill inte leva så. Har väl insett att jag kan älska honom utan att kunna vara tillsammans med honom. Vi fungerar inte alls på samma sätt vid "konflikter". Tycker att han letar problem och funderar på om det är så att känslorna svalnat och det är lätt att leta fel eller om han bara är rädd. Både han och jag "letar fel" för att inte bli sårade. Jag har kommit ur den fasen och känner mej trygg i honom nu dock. Han är en väldigt bra kille i övrigt men känner att han förändrats lite sista tiden. Det kan va allt från ekonomin eller att exet är knäpp till att det faktiskt är så att han inte är kär längre.
Jag blev rätt överraskad av hans sms igår då han sagt sen start att han är livrädd för att bli lämnad. (Hans ex lämnade honom för en ny man)
Mitt svar på hans sms blev;
"Ja att gå från "det känns så rätt med dej" till "jag tycker inte vi ska fortsätta" på 4 dagar är ju en helomvändning men det är bra, då hinner jag avboka hotellet jag satt o bokade åt oss när du var här i helgen."
Jag har inte ens bokat något hotell men har pratat om att göra det då vi äntligen bytt så vi fått barnlediga helger tillsammans. Jag vet inte varför jag skrev det med hotell men blev väl nån försvarsgrej.