Lutherska oket? Hur mår ni?
Du verkar ha en ganska bestämd uppfattning om "moral" och "lutheranska ok" så att upplysa dig är nog bortkastad tid. Du får helt enkelt konstatera att det finns många som inte gillar svek och lögner
Inlägg från: Anonym (man)
|
-
-
Ja det är väl det bra att folk säger ifrån när någon beter sig som ett as?Anonym (Moralens väktare) skrev 2018-09-24 16:31:50 följande:
Ja det förstår jag, vad jag inte förstår är vitsen med att försöka fostra sin omgivning?
Eller tycker du hellre att alla ska låtsas som ingenting?
Hur ska folk då förstå att de beter sig illa åt om alla bara accepterar deras beteende utan kritik? -
Bra poäng där!Anonym (Ka) skrev 2018-09-24 16:53:03 följande:Tja.. det är ju ett öppet forum där vem som helst får skriva, och just vad det gäller otrohet tror jag många har både upplevelser och åsikter om.
Jag tror att om en tråd skulle öppnas där ts skriver..."Jag har fått tag på min bäste kompis kontokort, och panerar att ta ut alla hans pengar" skulle få ungefär samma utseende.
Men hur tycker du själv att en otrohetstråd skall se ut?
Skippa "moralen" och låta hejarklacken få fritt spelrum?
Det är lustigt det där med selektiv moral. Tydligen gäller den i alla sammanhang utom just otrohet, Man får inte blåsa sin polare på pengar, då är det befogat med kritik men helt ok att lura frugan, då ska ingen säga ett pip.
Än lustigare blir det när man tänker på att alla dessa moralresistenta personer själva förmodligen vill bli bemötta moraliskt av sin omgivining och umgås förmodligen helst med folk med moral som de kan lita på. Då är moral något jättebra... men när den är i vägen för att göra som man vill utan att få skit för det, nä då är moral skitdåligt...
-
Jag tror snarare att 90% av HELA befolkningen är mot otrohet inklusive de som är otrogna själva. Men att vissa av dem tycker att de har rätt att göra saker mot sin partner som de själva absolut inte skulle acceptera OCH vill dessutom slippa få kritik för det. Det vi pratar om är alltså ofattbar egoism där man vill kunna svika, luras, ljuga, såra och förnedra hur man vill och slippa stå till svars för det utan enbart få medhåll och förståelse.Mongoliet skrev 2018-09-24 21:14:43 följande:
Är det inte så att kanske 90 % av Familjelivs skribenter är antingen ensamstående mammor, gravida mammor eller mammor med nyfödda. Alla kvinnor ca 30-40 år som hatar alla som inte mår lika dåligt som de själva? Övriga 10 % roar sig här med lite funderingar.
Hur du får att kritik och ifrågasättande av andras svek och lögner och beteende som är sårande och förnedrande för de drabbade är detsamma som att "må dåligt" och att bejakande och acceptans av samma beteende är detsamma som att vara frisk och lite smartare är en gåta för mig. Snacka om baklänges logik. -
1) Att kritisera andra människors handlingar är inte detsamma som att försöka övertyga personen att sluta. Jag tror få som kritiserar otrohet är så naiva att de tror att de någonsin kommer få en person med så skilda moraliska värderingar att tänka om. Anledningen till kritiken är helt enkelt att man tycker det är väldigt fel att svika, ljuga, såra och förnedra sin partner och att man säger vad man tycker om det.Sinnligkvinnlig skrev 2018-09-24 21:00:25 följande:
Jag tycker din fråga är helt relevant och undrar detsamma. Vad får de hätska kommentarsskrivarna att tro att någon som fattat ett beslut att vara otrogen kommer bry sig om vad en okänd människa anser om det? En människa som desutom inte har en aning om bakgrunden till beslutet. Att moralpoliserna dessutom ofta häver ur sig hårda och elaka omdömmen i sin pompösa iver att uppfostra andra vuxna människor gör det hela än mer obegripligt. Oftast sker det även när TS uttryckligen ber att få diskutera ämnet sansat och utan osakliga påhopp.
2) Vilken bakgrund personen har till sina handlingar gör varken till eller från, handlingen i sig blir lika fel oavsett. Ditt argument är lika irrationellt som att påstå att bara för att man anser sig ha en bra anledning så är det helt ok att spöa upp andra människor.
3) Att otrohetsförespråkarna tycker all slags kritik eller ifrågasättande är detsamma som "hårda och elaka omdömen och pompös iver att uppfostra andra" är inte förvånande eftersom människor som gör eller gjort omoraliska saker sällan vill få kritik för det. Medhåll och ryggdunk känns ju alltid bättre än kritik och ifrågasättande.
4) Som sagt, folk vill sällan ha kritik, enbart medhåll och förståelse. Men riktigt så enkelt kommer man inte undan. Gör man saker som sårar och förnedrar andra människor så får man helt enkelt stå ut med kritik och ifrågasättande. Framför allt när man skriver i ÖPPNA trådar där var och en har rätt att skriva vad de tycker om saker. Klarar man inte av att ta kritik ska man kanske låta bli att skriva i ÖPPNA trådar, eller ännu bättre låta bli att göra dumma saker mot andra människor...... -
Var det det bästa argument du kunde åstadkomma?Sinnligkvinnlig skrev 2018-10-06 22:21:52 följande:
Suck!
-
Exakt, men vi som samhälle har också bestämt att man får tycka vafan man vill om andras handlingar OCH säga det öppet om man vill. I sverige stenar vi inte otrogna vi kritiserar dem och avslöjar dem istället (om vi kan och vill) och det har vi som du så snällt påpekar all rätt till i en demokrati. För det är väl inte olagligt att kritisera och asvlöja otrogna människor, eller hur?Anonym (Moralens väktare) skrev 2018-10-13 07:55:32 följande:Måhända, men vi som samhälle har bestämt att just den av dig beskrivna handlingen är olaglig, otrohet är det inte. Finns länder där man stenar otrogna, men vi svenskar valde en annan väg. Men det är en parantes, jag undrar varför man känner sig tvungen att predika den rätta läran. Om folk har problem med tvåsamhet så är det plötsligt fritt fram att leka både domare och bödel. Fritt fram för pöbel- och mobbarmentalitet.
Sen har du som vanligt missuppfattat kritiken helt, det är INTE flersamhet som kritiseras, ingen här har några som helst problem med att folk knullar till höger och väster precis som de vill SÅ LÄNGE de inte lurar sin partner. Det som kritiseras är fegheten och falskheten i att inte kunna stå för vilket slags förhållande man vill ha inför sin partner.
Om man inte gillar tvåsamhet så ska man inte ge sig in i ett monogamt förhållande. Om man ändrar sig på vägen så är det bra att säga det till sin partner så personen också kan välja. Men är man är så feg och falsk att man låter sin partner tro att man lever monogamt men lever loppan bakom personens rygg så förstjänar man all kritik man får och mer däretill för då är man en ynkrygg som hellre sviker och ljuger än står för den man är inför sin partner. -
Vad finns det att ta in? Att det skulle vara ok att svika och ljuga?Sinnligkvinnlig skrev 2018-10-13 11:13:30 följande:Tror inte det är så stor idé att diskutera vidare med dig som är inte är beredd att ta in andra åsikter än dina egna.
-
Ja det finns folk som ogillar pollyamori men det är få, de allra flesta har inget emot att folk lever som de vill så länge de inte sårar eller skadar andra människor. Och det är något de flesta som lever pollyamorös tydligen också håller med om eftersom de flesta av dem också ogillar otrohet. Faktum är att nästan alla ogillar otrohet, till och med de som är otrogna själva om det skulle vändas mot dem.Anonym (Moralens väktare) skrev 2018-10-13 22:05:57 följande:Jag uttryckte mig klumpigt där, tvåsamhetsbegreppet användes vårdslöst. Jag förstår att polygami är lite mer ok, även om det är friskt med påhopp även i de trådarna. Rent generellt så är det rätt mycket påhopp i de flesta trådar.
Nej det är såklart inte förbjudet att kritisera människor i en demokrati, sen är ju svenskar fega av naturen så vi trivs bäst med att göra det bakom bildskärmen.
Så svaret på min fråga är då alltså att eftersom den otrogne är en lägre moraliskt stående person så har man rätt att spy hur mycket galla man vill om man är en moraliskt högstående person. Antar att ditt leverne då varit fläckfritt och att du aldrig sårat eller gjort något som gjort en annan människa ledsen? Eller är det ok så länge det inte just är otrohet. Och om du har gjort det, förtjänar du också tillmälen, näthat och vad som erbjuds dem som felar?
En undersökning som gjordes av yougov visade att otrogna människor är procentuellt sett MER svartsjuka än de som inte är otrogna. Så bevisligen verkar dessa personer tycka att det är ok att göra något mot sin partner som de själva alldrig skulle acceptera.
Så att dra in pollyamori i debatter om otrohet är ganska dumt eftersom alla som är otrogna inte alls är polly utan rätt många vill bara kunna göra lite som de vill men inte tillåta sin partner samma frihet (egoism helt enkelt) och dels verkar de flesta som lever som polly (på riktigt) också ogilla otrohet. Otrohet och pollyamori har ingenting med varandra att göra.
Svaret på din fråga är ganska enkel, ägnar man sig åt att såra och fördendra andra människor som en otrohet faktiskt gör, ägnar man sig åt att svika, ljuga och missbruka andra människors förtroende så förtjänar man kritik vare sig man gillar det eller inte. Och JA om jag beter mig som ett svin mot andra så förtjänar jag kritik jag med.
Sen kan man absolut förstå att människor som beter sig som svin mot andra väldigt gärna skulle vilja slippa kritik och kunna göra precis som de vill utan något som helst motstånd. Men så kommer det förhoppningsvis aldrig bli annat än i deras drömmar. -
Men varför blandar du in pollyamori i diskussioner om otrohet öht?Anonym (Moralens väktare) skrev 2018-10-13 22:44:47 följande:Tydlighet är en dygd tydligen. Jag menade då alltså INTE polygama människors förehavanden.
Det är ju inte att folk har sex med andra än sin partner som kritiseras utan att folk gör det bakom ryggen på sin partner och ljuger. Vad är det som är så fel med att kritisera det?
Tycker du det är rätt att ljuga för människor som litar på dig?Tycker du det är rätt att ligga med andra men inte ge sin partner samma frihet eller inte ge sin partner en chans att själv välja?
Tycker du det är rätt att ge sin in i ett exklusivt förhållande om man inte har för avsikt att respektera exklusiviteten?
Om du inte tycker det, vad är då problemet? -
Min högstående moral är ganska enkel, den går ut på att vara ärlig mot sig själv och andraAnonym (Frugan) skrev 2018-10-16 09:05:36 följande:
Tillåt mig att komplicera världsbilden med min egen situation. Lyckligt gift sedan 20+ år med familj. Älskar min man och vill leva med honom. För sju år sedan blev han impotent och vill inte längre ha sex, i någon form. Jag föreslog att vi skulle ha ett öppet förhållande vilket han säger blankt nej till eftersom han, precis som du anser att förhållanden är just exklusiva och ska så vara, oberoende av vad som händer i livet. Allt annat är otänkbart.
Så, med din ?högstående moral? blir mina två alternativ att antingen lämna mannen jag fortfarande älskar, låta barnen vandra mellan två boenden med allt vad det innebär för deras barndom och ragga upp någon som vill ha sex. Eller leva i celibat för resten av mitt liv.
Jag valde ett tredje alternativ, otrohet. Jag väljer att hålla ihop familjen men som 45-åring kan jag inte tänka mig att aldrig mer ha sex. Min upplevelse är att sexlusten ökar efter småbarnsåren, inte minskar.
Att min man inte kan/vill ger inte mig ett frikort att vara otrogen, det är precis samma som för alla andra. Men jag vänder mig mot er svartvita och fördömande världsbild. Här på FL spys det ständigt galla över otrogna svin och jag saknar en icke-dömande, ärlig diskussion som är mindre polariserad.
Så min högstående moraliska lösning på ditt dilemma skulle varit att säga åt din partner att det är åt helvete fel att förvänta sig att du ska leva utan sex för att han inte kan få upp den och att du därför tänker ha sex med någon annan och så får han själv välja om han vill acceptera det eller dra. Då har du uppfyll två väldigt enkla kriterier för min högstående moral och det är 1. Vara ärlig och 2 ge personen en chans att själv välja.
Varför fanns inte ärlighet med i din ekvation?
Som namnet antyder så innebär polarisering TVÅ poler och min erfarenhet är att otrogna människor bidrar till trådarnas polarisering i precis lika hög utsträckning som kritikerna när man inte acceptera någon som helst ifrågasättande eller kritik och överreagerar starkt på allt som inte är rent medhåll och acceptans. Precis allt som ens antyder att man inte tycker det är ok bemöt med anklagelser om fördömande och moralism.
Om man vill ha en bra ton, förståelse och öppenhet i trådar så kan det ju vara bra om man själv lever upp till samma krav som man ställer på andra? -
Enkelt, det är för att man känner empati för de som drabbas av personens handlingar. Byt ut ordet otrohet mot "spöa upp någon" och fundera över om det verkligen är så konstigt att folk engarerar sig och skriver långa utlägg om hur illa det är att spöa upp andra människor.Anonym (Moralens väktare) skrev 2018-10-16 16:56:24 följande:Återigen så blandar man ihop vad som vi som samhälle bestämt via lagar är tillåtet och inte. Mord har vi bestämt är olagligt, slå sin fru är också olagligt (i Sverige) och stena folk på grund av otrohet är också olagligt. Otrohet däremot är lagligt, moraliskt förkastligt kanhända (jag har varken sagt att det är det eller inte även om en del kommentatorer är så ivriga att predika rätta läran att de inte ens orkar läsa min frågeställning utan bara tar för givet att jag är för otrohet) men inte olagligt. Näthets och mobbning är å andra sidan, om inte annat, på gränsen till olagligt. Min fråga var, hur orkar man engagera sig så i medmänniskors (kanske) omoraliska handlingar att man skriver sida upp och sida ner i ämnet. Det finns så många andra saker som skulle kunna behöva såpass mycket mer energi, miljöförstöring och medmänniskor som inte reagerar på öppna våldshandlingar på stan är bara två exempel. Hur orkar man engagera sig så mycket i otrogna på Familjeliv, det var min fråga.
Och nej, hela vårt samhälle bygger inte på principen att vi automatiskt ogillar när folk går utanför de gränser vi själva lever efter. Jag klär mig inte i kvinnokläder, där går en av mina gränser, fast jag har full respekt för att vissa män väljer detta. Jag har inte sex med män, där går en annan gräns, fast det ger mig inte automatiskt rätt att uttrycka ogillande för att andra män gör det. Vidare är jag inte otrogen, ja du kanske ser min tankebana där.
Kanske är det där problemet ligger, att du (trotts dina tafatta försök att lite halvt förneka det) inte har samma inställning till otrohet som många andra har. Det som för dig är en mindre förseelse är för andra något jävligt fult. Då är det kanske inte så konstigt att du kommer tycka alla andra överreagerar, det är ju för dig inget att hetsa upp sig över, medan det för andra är klart större.
Och så är du där igen med att skylla på samhället. Ge mig något exempel på något samhälle i världen där man accepterar och bejakar svek och lögner? Det kan du inte eller hur? Däremot finns det många samhällen där man accepterar olikheter i sexualitet och förhållanden. Så åter igen. kritiken mot otrohet har ingenting med människors olikheter att göra eller att det sticker ut från normen, Den verkliga anledningen till kritiken är att otrohet innebär att man sviker, ljuger och utnyttjar andra människors förtroende och riskerar att såra och förnedra andra människor djupt.
Din liknelse med homosexualitet faller ganska platt för att vara bög innebär inte att du sviker, ljuger för och utnyttjar en annan människas förtroende som du gör om du är otrogen. Det ena är en sexuellt läggning som man föds med, det andra är ett medvetet val som innebär lidande för andra människor.
Börjar det klarna nu? -
Håller faktiskt med dig i det mesta du skriver och jag kan inte påstå att jag klandrar dig för din otrohet eftersom din man inte varit speciellt samarbetsvillig och ställt orimliga krav.Anonym (Frugan) skrev 2018-10-17 08:21:15 följande:
Ärlighet fanns med. Svaret var detsamma. Nej. I vågskålen finns barn. Så det blev min lösning. Jag söker inte med medhåll. Jag vänder mot mot sättet att ösa ur sig fula ord till den som valt en annan väg. Och vill diskutera otrohet ur ett bredare, inte svartvitt perspektiv vilket inte är detsamma som att kräva medhåll och acceptans. Långa äktenskap är svårt och tål att diskuteras på ett vuxet sätt.
Men jag håller inte med om att pajkastningen alltid påbörjas av kritikerna. Jag tycker den startas minst lika ofta av folk som inte tål någon slags kritik och enbart förväntar sig medhåll och förståelse. I vissa trådar sitter folk och skryter om vilka fantastiska ligg de får vid sidan av och så fort någon ens frågar om de tänkt på sin partner så haglar svaren om moralkärringar, dömande, etc. Är inte det precis lika kategoriskt?
Sen tycker jag du utgår lite väl mycket från just din egen situation. All otrohet beror ju inte på just era problem. Minst lika många är det bara för att de kände för det eller blev förälskade eller kåta på någon annan. -
Graden av hätskhet kanske beror på vilket ämne man diskuterar och från vilken sida man ser det från. Otrohet är ju redan från början ett känsligt ämne och jag tror att det är betydligt lättare att ha en kall förhållningssätt till det om man är den som är / varit otrogen än om man är någon som drabbats av det.Anonym (Frugan) skrev 2018-10-17 14:39:54 följande:Pajkastningen pågår absolut från alla håll men jag förvånas av hätskheten just runt otrohet. Såklart har alla sina personliga anledningar till att göra ett sådant val och det tycker jag är intressant. Mekanismerna bakom och svårigheten att leva livslångt tillsamman genom alla skeden i livet. Jag tänker att vi genom att prata med varandra hjälper till att skapa klarhet i sina egna funderingar.
Den som är otrogen är ju oftast inte den som drabbas av en kris när det avslöjas det är den drabbade. Så det är kanske ganska naturligt att det är de som någon gång drabbats som kommer reagera starkast på det.
Den kris som man drabbas av som bedragen liknar till stor del andra slags kriser som tex människor som blivit våldtagna eller misshandlade.
lattattlara.com/klinisk-psykologi/kriser/
Och jag tror faktiskt det finns ganska mycket oförståelse för detta bland de som är otrogna, iaf de som inte blivit avslöjade. Vilket kanske inte är så konstigt, har man inte upplevt konsekvenserna av en otrohet så kan man ju inte veta vad det innebär. Jag tror till exempel att människor som varit otrogna och blivit avslöjade och själva fått erfara vilka konsekvenser det fått för alla inblandade är klart mindre benägna att göra om det än de som kommit undan med det.
Kort sagt, den som inte fått erfara konsekvenserna av en otrohet kommer kanske ha lättare att tycka att det där är väl inget att hetsa upp sig så mycket för...visst är det kanske inte är så bra moraliskt sett, men så jäkla illa är det väl inte? Den som själv varit med om hur ont en otrohet gör, varit totalt utslagen, sett familjer gå i kras, ledsna barn, etc... kommer undra hur fan man ens kan tänka sig utsätta någon för något sådant.
Om vi för sakens skull sätter det ett annat sammanhang. Säg att du blivit utsatt för ett övergrepp. Du hamnar i kris och mår väldigt dåligt en tid. Sen går du in på ett forum där andra människor sitter och diskuterar samma övergrepp du blev utsatt för, pratar om hur skönt det kändes, hur fantastisk det var...hur skulle du reagera?
Och ponera att du frågar personerna om de inte tänker på hur de drabbade kommer känna sig och får till svars att du är en moraliserande surkärring som bara dömer.... hur skulle du reagera?
-
Det är inte sexet som är problemet mend otrohet det är sveket och lögnerna som är problemet. Om folk har sex med andra MED sin partners medgivande har jag sällan sett bli någon större uppståndelse över. Däremot uppstår det kritik när folk väljer att ha sex med andra UTAN sin partners medgivande eftersom det då innebär att man sviker sin partner , ljuger och missbrukar sin partners förtroende samt inte ger sin partner någon chans att förhålla sig till det och göra egna val.Anonym (Frugan) skrev 2018-10-17 17:55:58 följande:Jsg håller med dig i att så känns det nog för många vars partner är otrogen och däri ligger svar pä känsligheten runt detta. Smärtsamt och sant. Men om jag får utmana så funderar jag på varför just sex är exklusivt och så enormt känsligt att dela med fler? Är det en kulturell konstruktion/idé som i grunden handlar att vara säker pä att man är far till barnen? För vad handlar sex om - om inte att njuta tillsamman och ge kärlek? Vad har det igentligen med exklusivitet att göra?
Ang kultur så tror jag inte det skiljer så mycket mellan kulturer vad gäller svek och lögner. Jag har aldrig sett någon kultur där man bejakar svek och lögner och det tror jag är ganska naturligt och inbyggt i oss alla, vem vill ha något slags förhållande (ens som vänner) med personer man inte litar på? Däremot finns det stora kulturella skillnader vad gäller sex med andra. I vissa kulturer är det mer eller mindre norm att man får ha fler fruar eller män, i väst är monogami norm men öppenheten för alternativa relationsformer blivit mer och mer accepterat med tiden. Idag är det nog inte så många som höjer ögonbrynen för öppna förhållanden till exempel även om man kanske inte själv vill leva så. Den allmänna inställningen till det verkar vara mer "alla kan väl leva som de vill så länge alla är med på det och ingen kommer till skada"
Jo, sex är väl till för att njuta vare sig man är i ett förhållande eller singel, men är man i ett exklusivt förhållande så har man ju gått med på att vara exklusiv, dvs enbart ha sex med sin partner och att ha sex med någon annan innebär då att man bryter mot det man kommit överens om och då handlar det ju inte enbart om sex utan även om vilka gränser man satt i förhållandet.Och gränserna borde man väl rimligtvis sätta tillsammans? -
Ja underförstått, men båda fattar nog vad det handlar om. Att sen påstå att det var ok att ligga med andra för att man inte diskuterat alla detaljer är bara en dålig ursäkt.Anonym (Frugan) skrev 2018-10-17 22:00:26 följande:Jo men exklusiviteten är ofta underförstådd och odiskuterad. Den tas förgivet när man gifter sig/har långa förhållanden. Tror det är få som sätter sig ner och verkligen vrider och vänder på alternativen. Andra sätt att tänka och leva. När det händer har det gått lång tid inom givna ramat och sveket känns väldigt stort när den ena tycker annorlunda. Jag tror inte att en överenskommelse alltid är gjord och framförallt händer livet. Man växer och förändras över tid.
Det spelar ingen roll om förhållandet är långt eller kort samma regler gäller tills BÅDA kommit överens om något annat, precis som alla andra överenskommelser i livet. Om du lånar något av en kompis så är den inte helt plötsligt din för att det gått lång tid, den är din när din kompis säger det.
En överenskommelse behöver inte gälla hela livet ut, den kan förändras om BÅDA vill det.
Ja man kan växa och förändras men det betyder inte att man har rätt att gå bakom ryggen på sin partner. Att utvecklas betyder inte per automatik ok att ljuga och luras. Gillar man inte sin deal så förhandlar man fram en ny, Men poängen är fortfarande att det är något BÅDA måste vara med på. -
Ja, men så fungerar väl alla avtal? Att det måste förhandlas fram? Om alla alltid var överens skulle det väl inte behövas en förhandling? Ibland är man överens och då är det lätt, men ibland är man inte det och då blir det svårt.Anonym (Frugan) skrev 2018-10-18 09:01:38 följande:I den bästa av världar kanske man kan sätta sig ner och omförhandla en underförstådd deal som man aldrig tidigare diskuterat och landa i lyckligt samförstånd. Det hade varit fantastiskt! Men efter försök på den fronten insåg jag att det alternativet aldrig skulle bli accepterat. Men nu lämnar jag denna diskussion som landar i att vi helt enkelt tycker olika - tack Anonym (man) för intressanta tankar!
Det har att göra med att vi är olika, tänker olika och vill ibland olika, ibland kan man komma överens och ibland inte. Personligen tycker jag att man iaf borde försöka komma överens: Alternativet är att alla gör som de vill och struntar i alla andra och det bäddar för ett ganska egoistiskt samhälle. -
Givetvis är det inte ok att förvänta sig att den andra ska leva utan sex för att den ene inte vill eller kan. Men det finns en ganska stor skillnad mellan det och otrohet och det är just ärlighet. Man kan tycka vad man vill om det han gör, men det går inte att förneka att han är ärlig med det och säger vad han vill öppet vilket ger henne en chans att förhålla sig till det och göra sina egna val,valen kan vara mellan pest eller kolera men det är ändå val. Det finns väl inget som säger att valen eller färhandlingen måste vara lätta? Och det finns heller inget som säger att gå bakom ryggen helt plötsligt blir ok för att alternativen är jobbigare?Anonym (----) skrev 2018-10-20 06:48:44 följande:Är det inte även underförstått att drt i ett förhållande ingår regelbundet sex som är tillfredställande för båda parter? Är det då okej att ena parten bryter den överenskommelse utan att omförhandla avtalet?
Otrohet däremot sker bakom ryggen på den andra och själva syftet med det är att personen inte ska kunna göra ett val, så man kan få det man vill och behålla sin familj, annars hade man ju gjort det öppet. Här finns det ingen möjlighet för den andre att förhålla sig till det och välja
Om båda springer omkring och gör lite som de vill bakom ryggen på varandra när man inte kan komma överens om något även i andra sammanhang, vad är då poöngen med att ha ett förhållande öht? Vem vill leva med någon som säger "jag kommer vara ärlig med dig så länge vi är överens, men om du inte vill som jag kommer jag gå bakom din rygg istället". -
Njae, visst blir det många ggr som du säger, men det det är ändå något som man vet om och har en möjlighet att förhålla sig till det och göra ett val. Villket man inte har när den andra gör saker i smyg som man inte vet om. Det går väl inte att likställa något man vet om med något man inte vet om?Anonym (----) skrev 2018-10-20 15:40:23 följande:De allra flesta är oärliga med sitt bristande intresse för sex! Om partnern lyfter frågan så sopas problemet undrr mattan och det skylls på trötthet och det utlovas bättring med mer sex. Sen händer det ingenting. Lite på samma sätt som när ena partnern tröttnar på att den andra inte gör sin del av hushållsarbetet. Så kom inte och påstå att den som tröttnat på sex kör med ärlig kommunikation!
Jag har inte sagt att precis alla kör med ärlig kommunikation jag har sagt att hennes man var ärlig med vad han tyckte. Självklart fel att kräva att hon ska leva utan sex, men han sa ändå vad han tyckte öppet och det är väl ärligt?