Inlägg från: Anonym (Fia) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Fia)

    Trakasserade av skolan

    Jag svarade i din förra tråd. Minns inte vad jag kallade mig då och orkar inte leta.
    Jag har iaf erfarenhet av att få ett barn placerat i en resursskola.
    Vilket innebar att mitt barn lärde sig både knapra piller och röka hasch.

    Jag återkommer i denna tråd, ikväll har jag inte ork till det.

    Vill bara säga att det till slut blev bra för min son. Men gudarna ska veta att det tog tid. Han blev placerad, för att han rökte hasch. Något han inte gjorde innan den "fantastiska" resursskolan... 

    Jag säger bara, kämpa emot!

    Din son är ännu liten, min var tonåring.

  • Anonym (Fia)
    Anonym (?) skrev 2018-10-12 17:02:43 följande:
    Håller med, kämpa emot!
    Ja, det är ju tvunget.

    Min son har ingen diagnos. Han är utredd, skolan tjatade om det i flera år innan jag tänkte att... ok, gör det då. Och resultatet blev det jag redan visste. Han har ingen diagnos.

    Resursskola... den enda "resurs" min son fick var en lektion i hasch- och cannabisanvändande. 

    Idag är min son en väl fungerande vuxen och vi pratar ibland om skoltiden. Hur han blev behandlad. Han säger att han troligen inte kommer skaffa egna barn. För han vet hur fel det kan bli.
    Och det tycker jag är jävligt sorgligt.

    Tack för det.
  • Anonym (Fia)
    OJA77 skrev 2018-10-13 12:06:07 följande:
    Ja visst men det kan du inte enbart göra utifrån en titel på en trådstart på familjeliv??! Detta är en väldigt känslig fråga för mig och att bli ifrågasatt konstant utan nåt konstruktivt inlägg gör att jag har taggarna utåt. Du verkar tro hur jag har betett mig mot skolan, hur min son är  utifrån egna dåliga erfarenheter. Att du dessutom vräker ur dig saker om mig och hur du tror att jag har betett mig utifrån trådstarten gör inte saken bättre!!

    Min son har inget vuxenstöd i skolan. I klassen finns en elevassistent men den personen är inte där för min son utan för hela klassen. Det är fler i klassen som behöver extra stöttning samt att det har varit stora problem i klassen som inte haft med min son att göra. Specialpedagogen är fastanställd av skolan. Utifrån detta så anser inte jag i alla fall att det är befogat att ständig kontakta oss och fråga om han fått ny skola och när han ska flytta. Det är ju knappast så att vi avser att hemlighålla sådan information. Som rektor borde man också vara medveten om att det finns en kö att ta hänsyn till där min son inte är prioriterad utifrån närhetsprincipen eller har syskonförtur. Ärligt talat min prioritet och ansvar ligger hos mina barn. Andra föräldrar får kämpa för sina barn. Jag tänker inte offra mitt barn och sätta honom i en skola där både vi föräldrar och enhetschefen för denna skolan med specialklasser anser att det är fel. Inga andra barn drabbas av min sons tillkortakommanden. Visst skolor måste prioritera men skolor har möjlighet att söka en fasligt massa bidrag för att säkerställa att alla barn har möjlighet att nå sina kunskapsmål och få det stöd de behöver för att klara sin skolgång, står i skollagen!!

    Självklart känner sonen på sig att nåt är fel. Hur tror du det kommer bli om jag tvingas skicka honom till en skola som jag tror är helt fel för honom??? Hur ska jag stå upp för och backa upp ett beslut som jag anser är helt fel? Är det då inte bättre att min son känner att jag stöttar och är oense med skolan för att jag kämpar för hans rättigheter och för att han ska få det så bra som möjligt?? 

    Har aldrig nämnt nåt om förskolan men däremot om förskoleklass, alltså nollan, som man går i skolmiljö. Den klass-sammansättningen var så dålig att skolan var tvungna att splittra klassen inför åk 1 för att få nån ordning på det och ändå blev det inte det.

    När han upplever att det är för stökigt i klassen så går han ut och sitter i hallen eller trapphuset. Förra terminen vägrade han komma in efter rasterna pga att det var för mycket bråk. Denna terminen har hans närvaro varit betydligt bättre.

    Ja han har några kompisar som han brukar leka med och en bästa kompis men klassen och skolan består ju inte enbart av dessa barn!!? De han blir retad och slagen av går tyvärr också i hans klass och är INTE hans kompisar. Även vissa äldre barn har gett sig på honom ibland. Du har onekligen missuppfattat hela min trådstart. Jag är helt färdig med den här skolan. Jag vill INTE att han ska gå kvar här. Tyvärr kan jag omöjligt påverka köerna till andra skolor, hade jag kunnat det hade han inte gått kvar i denna skola en sekund till. Det som skapar paniken hos oss föräldrar är att skolan beslutat flytt till annan skola med specialklasser. Detta beslut är överklagat av oss men enligt lag kan skolan ändå tvinga fram en sådan flytt innan överklagandet är klart, utan förälderns medgivande och innan vi fått annan skola. Förstår du nu varför jag som förälder är väldigt stressad över läget?? Förstår du nu att jag känner en form av hot hänga över mitt huvud och att jag får ännu mer stresspåslag när jag får mail hela tiden om frågan om vi hittat annan skola....när som helst kan de säga att de inte vill vänta och tvinga fram en flytt som jag anser skulle vara förödande för mitt barns självkänsla, välbefinnande, trygghet och självförtroende...speciellt nu när han har börjat visa på en hel del framsteg!!!
    Jag antar att du har kontakt med soc redan. Du kan be dem om hjälp till förtur till andra skolor.
    Vi fick den hjälpen men tyvärr så ändrade sig pappan och det blev inget av. Tyvärr.
    Sedan när resursskolan kom på tal var han minsann med på tåget.

    Min åsikt är att skolan, och då speciellt rektorn, gjorde det enkelt för sig själva och faktiskt helt ärligt struntade i följderna.

    Att bunta ihop alla barn/ungdomar  med problem GER problem. Större problem än innan. Med skillnaden att lärarna där är väl medvetna om att det inte kommer fungera ändå.

    När ungdomarna röker på under rasterna, det måste de känna på lukten. Jag känner igen den doften på långt håll. Men nej, de blundade helt uppenbart. Att det knaprades piller så till den grad att mitt barn nästan blev galen på kuppen. Min 14-åring vågade till sist inte ens sova själv på sitt rum! Tills knaprandet upphörde. Närvaron i skolan? Vilken närvaro?

    Nej, resursskolor är rena förvaringsplatsen. En förvaring utan något som helst ansvar. Kanske inte alla, men denna specifika iaf.
  • Anonym (Fia)
    OJA77 skrev 2018-10-13 12:31:38 följande:
    Får jag fråga vad det var som gjorde att rektorn dels ville att ni skulle göra en utredning och dels att din son tvingades till en resursskola? Vad var det som enligt rektorn inte fungerade?

    Fruktansvärt sorgligt att höra din historia. Skolan tänker sällan på konsekvenserna av sina beslut. Rektorn sa till oss att om det blir en flytt (innan beslutet var taget) så kommer det bli en stor omställning och det kommer bli väldigt jobbigt under en period. Ja inget som de kommer märka av eller bry sig om för det är inte de som kommer behöva ta konsekvenserna av beslutet!
    Min son har med sig traumatiska upplevelser från barndomen som påverkat honom. I skolan hade han många gånger svårt att koncentrera sig men när han väl kunde det så gick det väldigt bra.
    Han var i skolan, han närvarade på lektioner. Störde ingen men fick inte så mycket gjort. Förutom på idrottslektionerna. 

    På rasterna hände det ibland saker. Många såg upp till honom, nästan som en slags idol... fråga mig inte varför. Detta gjorde att vissa fick agg till honom och det hände att det blev bråk. En gång kom han hem med fläskläpp... då blev jag redigt förbannad och ringde rektorn. Men nej, det hade visst hänt efter skolan så det sket han bokstavligt talat i.
    De ungarna (invandrarbarn) kom undan med det mesta har jag förstått i efterhand.

    Rektorn fick då för sig att han skulle ha ADHD. Jag visste att han inte hade det. Och det blev resultatet från BUP också.

    Resursskolan... var rektorns enkla väg ur "problemet" som eg inte var något jätteproblem.
    Jag kommer aldrig förlåta honom. Som jag ser det bär han ansvar för allt som hände sen. Att mitt barn fick flytta till familjehem till sist.
    Jag kan helt ärligt säga att jag känner ett hat mot honom.
    Jag skulle inte hjälpa honom om han stod med punktering mitt i urskogen i hällregn...

    På senare år har han läst upp betygen och hans mattelärare konstaterade att han är särbegåvad. 
    Samma sak med engelskan, särbegåvning i hög klass.

    Idag har han skaffat sig en utbildning och det går bra för honom. Jag är ändå lycklig över att det gick bra till sist. För många gör det inte det när de hamnat så snett.
  • Anonym (Fia)
    OJA77 skrev 2018-10-13 12:28:08 följande:
    Nej vi har inte kontakt med någon myndighet alls så vi kan inte få hjälp från nåt håll just nu!

    Jag håller helt och hållet med dig. Att göra så som de gjort i ditt fall och försöker nu i mitt fall är att skapa ett ännu större problem. Jag hade kunnat överväga att han delvis kunde få stöd i en specialklass viss tid av skoldagen om dessa klasser hade funnits i samma skola så att en flytt inte hade behövts. Så som det skulle vara nu skulle min son buntas ihop med barn med bra mycket större problem som han i längden skulle bli påverkad av då skolan är isolerad från kontakten med andra "vanliga" barn.

    Usch det låter fruktansvärt det du säger!!! Får ångest bara av att tänka på att detta kan bli vad som kommer gälla för mitt barn!!
    Jag kan inte rekommendera dig att kontakta soc om inte redan skolan gjort det.
    Men sanna mina ord, det kommer de att göra.
    Anmälningsplikten du vet.

    Men hur som helst, soc kan hjälpa till med förtur.
Svar på tråden Trakasserade av skolan