Inlägg från: EnAnonumius |Visa alla inlägg
  • EnAnonumius

    Bonusbarn efter förlossning?

    Det jag tycker är märkligt med denna typ av trådar där "bonusfamiljer" få nytt barn så är det samma mönster, när kvinnan får barn.

    Det är alltid mannens barn som skall "skuffas undan".
    Man ser aldrig kvinnor som kommer in i relationen, med eget barn, att fråga om det är okey att hennes äldsta barn är hos pappan några extra dagar efter förlossning.

    Är det så illa än i dag att pappan inte räknas som fullvärdig förälder och har rättigheter i ett förhållanden om han har barn sedan tidigare?

    Har man som kvinna valt att bli ihop med en man som har barn sedan tidigare förhållande så anser ju jag att kvinnan få stå för konsekvenserna av sitt val och mannens barn skall komma som vanligt då barnet har aldrig bett  att hennes föräldrar skall skiljas, och pappan skaffa sig en "ny kvinna" i sitt liv.


    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • EnAnonumius
    Anonym (Bimbi) skrev 2018-10-11 19:01:30 följande:
    Tillhör hans familj ja. Men nu är det ts jag tänker på och hans tidigare barn är inte hennes familj. Inte om hon inte känner så själv Det går liksom inte att tvinga fram.
    Ja och mannens familj består av "den nya kvinnan", hans biologiska dotter och nu den nya bebisen.

    Jag anser att TS  saknar vetorätt över mannen, och när han skall få lov att ha sin dotter hemma bara för att hon fött deras gemensamma barn.

    TS gick in med öppna ögon i förhållandet och hon visste att mannen hade en dotter sedan tidigare, TS valde ändå att skaffa barn med honom. Hon får vackert begripa och förstå att hon får ta konsekvenserna med av sitt handlande.
    11-åringen blir barnets halvsyskon också, alltså har 11-åringen BIOLOGISKA band med bebisen.

    Om nu inte TS ville ha någon "bonusbarn" närvarande när hon skaffar bebis, så hade TS två val.

    1 Inte skaffat barn med en man som har sitt barn aktivt stadigt hos sig, antingen varje helg eller varannan vecka eller hur nu schemat är upplagt. Och levt utan barn.

    2 OM nu barn är viktigt för TS, så kunde hon välja att bli ihop med en barnlös man i stället.


  • EnAnonumius

    Det är smaklöst hur många (inte alla självklart, men många) kvinnor anser att mannens barn är något man kan peta bort efter sitt egna självupptagna välbehag.


    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • EnAnonumius
    Whitehorse1979 skrev 2018-10-11 18:24:35 följande:
    Och den mannen är fan en bra man som står upp för sitt barn och inte bara kastar henne åt sidan p.g.a en styvmor från Askungen
    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • EnAnonumius
    Anonym (Också bonusbarn) skrev 2018-10-11 20:37:03 följande:
    Har också bonusbarn, som var 7 och 14 när vår son föddes. Vi kom hem från BB efter 3 dagar, och då var bonusbarnen egentligen hos sin mamma, men kom till oss på kvällen för att träffa lillebror. Vi hade avsagt oss besök från HELA släkten på BB.

    För oss var det självklart att de skulle komma och träffa sin bror. Har svårt att se vad som skulle vara så oerhört jobbigt? En 11 åring är ju intedirekt störande. Hade du TS resonerat samma om det var ditt biobarn det handlade om? Att det barnen skulle vara hos sin pappa en tid så ni fick lugn och ro?
    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • EnAnonumius
    Anonym (Bimbi) skrev 2018-10-11 20:38:39 följande:
    Han vill det ja. Men det är ts som föder, ammar och måste skapa närhet.
    Att ens jämföra att ett tidigare barn absolut MÅSTE komma när ts är nyförlöst, kontra att ts får lite lugn och ro?
    Anser DU att man skall sparkat ut ett helsyskon med??
    Skickat det till far-/morföräldrarna under tiden "mamma måste skapa närhet"? 

    Eller hur mycket självupptagen anser du att kvinnor skall få lov att vara på syskonet och pappans bekostnad, bara för att de inte råkar vara ett biobarn?


    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • EnAnonumius
    Anonym (lea) skrev 2018-10-11 21:01:51 följande:
    Hur var det nu med dig då? Du hade bonusbarn och fick ditt första barn med en man som hade ett barn sen tidigare, var det så?
    Här tog argumenten helt slut ser jag.
    Jag har inte skrivit ett jota om mina familjeförhållanden. Så vad är det du vill nå med dina  spekulativa frågor som baseras på absolut total NOLL fakta?
    Om du inte kan hålla isär i vem som skriver vad i tråden så kan du sätta som direkt krav på dig själv att trycka på "visa endast" under nicken på folk du skall kommentera innan så slipper du att göra bort dig själv helt och hållet.

    Har TS skaffat barn med en man som har barn, sedan tidigare, så får TS stå sitt kast och vackert acceptera att pappan vill ha sitt barn på de dagar han och mamman har kommit överens om att deras dotter skall vara hos pappan.

    Det är bara självupptagna kvinnor som kräver att pappan skall ge upp sitt barns dagar med honom, bara för att hon skall "knyta an" med deras gemensamma barn.

    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • EnAnonumius
    Anonym (Arbetar på BUP) skrev 2018-10-11 21:27:17 följande:
    Pappan reagerar helt rätt. Självklart ska 11-åringen inte behöva höra att hon inte är välkommen på sina pappadagar bara för att halvsyskonet precis har kommit hem. Det är elakt mot henne att utestänga henne och risken är dessutom att det slår tillbaka på bonusmamman framöver. Extremt viktigt för syskon- och föräldrarelationen att storasyskonet får vara med och välkomna till världen. Tillräckligt sårbart för henne ändå att dela pappa med nya familjen.
    Detta inlägg borde "Anonym(lea) och "Anonym (Bimbi)" läsa väldigt noggrant och kanske lära sig att det är direkt fel uppmana kvinnor att vara självupptagna och att det skall vara okey att sparka på bonusbarn när det passar "den nya kvinnan" att göra det.
    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • EnAnonumius
    Anonym (snart) skrev 2018-10-11 21:21:18 följande:
    Det var du som började prata om vem dom var familj och inte. Alla barn i en familj ska tas om hand, man utesluter inte några som inte passar.
    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • EnAnonumius
    Anonym (lea) skrev 2018-10-12 06:27:30 följande:
    Inte i den här tråden, nej, men du brukar dyka upp i liknande trådar med din inskränkta inställning med en önskan om att hacka ned på andra kvinnor som lever i situationer du inte ens har sett på vykort. 
    Men vet du, du har ändå fel om min "familjesituation".

    Sedan resten så kan du lägga ned och kasta sten i glashus och hålla dig till topic, i stället för att fabulera om andra deltagares privatliv, som du aldrig sett på vykort, som du har börjat göra i denna tråden.
  • EnAnonumius
    Anonym (Bimbi) skrev 2018-10-12 05:22:26 följande:
    Nej, är det ett helsyskon så är mamman inte förstagångsföderska.

    Dottern i detta fall bor mest hos sin mamma oavsett så det handlar inte om någon stackars utkastad unge direkt.

    Tycker du att umgängesdagar i ristade i sten? Att absolut inget kan göra att man kan ändra någon gång?
    No Shit Sherlock.. Skulle inte kvinna vara förstföderska om det rörde sig om kvinnas egna äldsta barn och/eller ett helsyskon (till blivande bebisen) som är kvinnas ? Drömmer
    Varför skall det vara helt okey att särbehandla barnet bara för att det är enbart _mannens _ biologiska barn inte kvinnas barn, bara för att kvinna är förstföderska?
    Du skall inte förneka att det handlar om särbehandling av mannens barn ni som anser att, ungen skall inte vara där, på pappans och dotterns tid ihop.

    Nej jag har aldrig hävdat att ungen är utkastad. Det här inte hit om ungen bor "mestadels" hos mamman. Pappan har rätt att få lov att ha sin dotter hos sig när det passar honom och hans dotter. Nu har ju han och mamman arbeta fram en överenskommelse om att dottern skall vara hos honom. Kan inte TS finna sig i att mannen anser att hans dotter är viktig för honom, lika viktig för honom som den nya bebisen blir, så hade TS kunnat skaffa barn med en barnlös man. Svårare än så är det inte.

    Jag har aldrig hävdat att umgänge är ristad i sten. Jag har pratat om att pappan skall ha samma rättigheter med sitt barn i familjen, som kvinna har. För pappan är det hans dotter, TS, och den blivande bebisen som blir HANS familj.
    Han vill inte särbehandla sitt äldsta barn bara för att han och TS skaffar barn ihop och neka sin dotter att komma när det dags för 11-åringen att vara hos honom.
    Heder åt pappan som står upp för sin dotter och anser att dottern är en mycket viktig del i HANS familj, som TS och den blivande bebisen.  Jag hoppas att han orkar att forsätta att stå upp för sin dotter in för TS.
     


    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • EnAnonumius
    Anonym (Också bonusbarn) skrev 2018-10-12 08:56:56 följande:
    Vi kom hem från BB på måndagen, de kom på måndagen efter skolan, och åkte tillbaka till sin mamma på onsdagen, och sen hem till oss igen på fredagen som var den vanliga bytesdagen.

    Så måndag-onsdag var egentligen ordinarie mammadagar, men vi ville alla att de skulle komma till oss för att träffa lillebror. Om vi kommit hem på fredagen istället hade de givetvis varit hos oss en vecka, som vanligt. Ser ingen anledning att skuffa bort mina bonusbarn. Skulle inte göra det varken för att jag själv inte vill, för barnens skull, och makens.
    Du är en hedervärd kvinna och bonusmamma. {#emotions_dlg.flower}


    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • EnAnonumius
    Limajo skrev 2018-10-13 10:39:52 följande:
    Oj... Så otroligt sorgligt att läsa om. Tala om att ha en A-familj och en B-familj under samma tak.
    Reagerade på exakt samma sätt. Det är tydligen helt okey att peta bort makens barn bara för att det är bonusar.
    Trist att barnen har en sådan mes till far som inte står upp för dem.
  • EnAnonumius
    Anonym (Jag) skrev 2018-10-13 10:31:35 följande:
    Förstår hur du känner. I mitt fall så är sambon mycket förstående och lyssna på mina behov fullt ut.
    Sonen föddes på måndagen, vi kom hem på onsdagen... Det var egentligen hans helg med sina tvp barn dagarna därpå. Men han förstod att jag behövde få smälta allt, komma hem och bara vara vi (jag, sambon, bebis och mina två barn sen tidigare) ett par dagar. Mina barn bor hos oss på heltid så dom behövde också en mjukstart. Jag hade dessutom ont i fogarna, mjölkstockning och världens humörsvängningar.. Så för oss tog det över en vecka innan hans barn fick komma över.
    Jag ser inga fel i det och man ska inte stressa! Även om dom också är syskon och hans barn, så kommer tiden för det barnet också! Mår du inte bra eller behöver tiden bara ni... Så får han acceptera de! Det är inte han som gått igenom en förlossning och behöver landa, läka och smälta allt. Hade min sambo inte lyssnat på mina behov först och främst hade jag åkt raka vägen hem till en familjemedlem.
    När jag läser detta inlägget så ser jag detta..

    En kvinna som hyllar sin man och tycker han är en fin bra man som prioriterar hans bonusbarn (Anonym (Jag)'s tidigare barn), och deras gemensamma bebis, och går med på att hans barn inte skall ha samma rätt att få träffa den nya bebisen samtidigt med Anonym (Jag)'s tidigare barn, och går med på fjärma bort hans tidigare barn.

    Sedan så kan man ju UNDRA om Anonym (Jag) hade gått med om mannen hade ställt samma krav på att Anonym (Jag)'s barn skulle vara hos deras pappa under den första tiden om Anonym (Jag) hade visat samma förstålse till pappan.


    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • EnAnonumius
    Anonym (Bimbi) skrev 2018-10-13 13:58:53 följande:
    Du har inte tänkt på att alla inte ser "makens barn" som en bonus?
    Skulle själv säga "malusbarn".

    Sen kan man vara hygglig mot dem även om man inte direkt längtar ihjäl sig när de inte är på plats.
    Jag hade iaf tur att ha en vettig karl som far till det nya barnet när det kom till detta.
    Jaha OCH? Det KALLAS för bonusbarn, i dag i modern tid. Har du problem med detta så får du stå för det själv.
    Jag kan ju använda mig av den mycket gammalmodiga termen som jag växte upp med, >styvbarn< om det passar dig bättre, om du nu vill sjunka så lågt som att ägna dig åt hårklyverier, om ordval, i stället för att bemöta i sak.  Drömmer

    Jag skiter högaktningsfullt i om kvinna gillar mannens barn eller inte. Hon har valt medvetet att vara ihop med en man med barn, då får hon vackert ta konsekvenserna av sitt val och acceptera att hans barn har rätt att vara där när han skall ha barnet, och ja även om hon skaffar barn med honom, så får hon acceptera styvbarnets rättigheter till att få lov att vara hos pappan när det är styvbarnets pappadagar.

    Ja jag antar att du tycker din karl är en vettig karl som anser att det skall vara 100% okey att alienera sitt tidigare barn, och strunta i hans tidigare barn bara för att "ni fick barn ihop", så du fick din vilja igenom.
    En karl är ju alltid "vettig, resonabel och förstående", när en kvinna får sin vilja igenom och får som hon vill och samtidig slippa och ta hänsyn till andra.  

    Eller som Limajo så klockrent uttryckte det, jag citera hens ord från inlägg #166:

    "Tala om att ha en A-familj och en B-familj under samma tak."
    (slut citat)

    Som jag skrev tidigare, har man valt att skaffa barn ihop med en man som har barn sedan tidigare så får man vackert inse att det barnet har rättigheter och har rätten att få lov att vara hos sin pappa på styvbarnets pappa dagar.

    P.S
    Hoppas att du är nöjd nu när jag använde mig av det gammalmodiga uttrycket styvbarn i stället för det moderna uttrycket bonusbarn.

    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • EnAnonumius
    Limajo skrev 2018-10-13 16:40:42 följande:
    De skulle inte tagit vägen någonstans, precis som att mannens barn inte skulle ha tvingats bort. Alla barn har rätt till sitt hem, sina föräldrar och sina syskon. Köper man inte det ska man inte bilda bonusfamiljer, än mindre skaffa barn som konkurrerar ut de som redan finns i familjen.

    Att en höggravid kvinna full av hormoner får för sig att hon inte klarar av sina bonusbarn efter förlossningen är illa men än värre är att pappan går med på det och alienerar sina äldre barn för att tillgodose hennes nycker. Det är inget annat än riktigt uselt föräldraskap. Jag skulle inte respektera en sådan man, än mindre vilja ha honom som far till mina barn.
    Jag delar din åsikt helt här.


    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • EnAnonumius
    Anonym (snart) skrev 2018-10-13 16:09:39 följande:
    Ut på gården med mslusbarnen bara! De är ju inte mannens barn, varför skulle han behöva ha dem hemma när han får ett nytt barn?
    Klockrent.. Absolut klockrent skrivet.
    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • EnAnonumius
    Anonym (Bimbi) skrev 2018-10-13 14:16:43 följande:
    Fast nu var det ju så att hennes två barn sedan innan bodde hos dem på heltid.
    Vart menar du att de skulle tagit vägen?
    Ja och?

    Enligt dig så är ju mannens barn bara "malusbarn".
    Det hör inte hit om de bor där på heltid eller inte.

    Det är rimligt att utgå från att hennes tidigare barn blir mulusbarn till mannen. Svårt att begripa den lilla enkla ekvationen? Drömmer

    Då anser ju jag att mannen skall kräva, samma rättigheter, som den gravida kvinnan, att hon alienerar hennes två tidigare barn, som hon har med sitt ex, när bebisen kommer och skickar ut dem också, så HAN får landa med med deras nya bebis tillsammans med henne. Om inte TS kan skicka dem till deras pappa så får hon väl skicka dem till en annan släkting.


    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • EnAnonumius
    Anonym (Bimbi) skrev 2018-10-13 15:32:11 följande:
    Vadå kallas? Många säger fortfarande styvbarn. Iaf där jag bor och det gör jag också. Det där med malus var en markering om du inte förstod det så förklarar jag det för dig nu. Glad

    Du skiter det det ja, men jag gör det inte. Detta är ett diskussionsforum och där uttrycker man sina åsikter. Inte andras. Eller hur? 

    Du tycker så mycket, tror du att dina åsikter är någon form av lag eller? Drömmer
    Anonym (Bimbi) skrev 2018-10-13 15:32:11 följande:
    Vadå kallas? Många säger fortfarande styvbarn. Iaf där jag bor och det gör jag också. Det där med malus var en markering om du inte förstod det så förklarar jag det för dig nu. Glad
    Men så gulligt av dig att fortsätta att ägna dig åt hårklyverier. Argumenten kring sak tagit slut för dig så du väljer att ägna dig att spekulera om personen bakom datorn i stället?
    Anonym (Bimbi) skrev 2018-10-13 15:32:11 följande:
    Vadå kallas? Många säger fortfarande styvbarn. Iaf där jag bor och det gör jag också. Det där med malus var en markering om du inte förstod det så förklarar jag det för dig nu. Glad

    Du skiter det det ja, men jag gör det inte. Detta är ett diskussionsforum och där uttrycker man sina åsikter. Inte andras. Eller hur? 
    Har aldrig hävdat detta att andra inte får lov att uttrycka sina åsikter. Nästa direkta lögn du skall komma med när du håller på?
    Anonym (Bimbi) skrev 2018-10-13 15:32:11 följande:
    Du tycker så mycket, tror du att dina åsikter är någon form av lag eller? Drömmer
    Japp jag gör det sedu.
    Du tycker ju så mycket med. Jag har samma rätt att tycka som du har du, Det är bara för dig att gilla läget. Men din spekulation om att jag tycker att mina åsikter är en lag har du direkt fel i. Jag har aldrig trott/hävdat det.
    Skall du komma med fler direkta lögner om mig? Du har ju bevisat att du inte klarar av att bemöta sak.


    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • EnAnonumius
    Anonym (lea) skrev 2018-10-28 19:27:31 följande:

    Berätta gärna mer om din pappa som valde den där käringen! Självklart förväntar du dig att få sympatier av några få korta meningar! Du och din pappa! Du och din son !
    Sen då! Hur var det i samhället när din pappa och mamma skiljde er? Den där käringen, vad gjorde hon egentligen? Och vad avstod din mamma och pappa ifrån att göra? Självklart är det lättare att tycka illa om den "där kärringen" än att se vad din mamma och pappa gjorde, respektive inte gjorde.
    "Hur hade du gjort om det var ert gemensamma barn". Ja du, vet du, den insikten drabbar de flesta, förr eller senare, vi får barn, vi får ett barn till, vi löser det "problemet". Men det här med att få barn för första gången är alltid något helt annat. Hoppas att du också får uppleva det. Jag önskar med hela mitt hjärta att du får uppleva hur det är att få barn för första gången! Och att du till dess har valt att lösa upp dina knutar kring att din ena förälder "valde bort dig" (vilket hen säkert inte alls menade att göra). Prata med någon. Det är aldrig för sent att skaffa sig en lycklig barndom. 


    Så gulligt av dig att försöka släta över en bitch och en rövslickares handlingar med den löjliga brasklappen "vilken hen säkert inte alls menade att göra".  Kräks
    Samtidigt som du sparkar hårt på skribenten med att ta föregivet att "han förväntar sig att få sympatier".  Drömmer

    Jag hoppas innerligt att det tar slut mellan dig och din sambo (make).
    Och att du får uppleva att se ditt biologiska barn bli bortvald från den nya familjen din (ex-sambo)skaffat och tofflar för den nya så hårt och slickar hennes röv så du får ta hand om ett barn som känner sig hatad av sin pappa.
    Den nya kvinna skall då kräkas ut dig på lunchen i stället och du kan vackert lära dig att var ensamstånde förälder med en ex-sambo som väljer att ignorera ert gemensamma barn till förmån för den nya barnet och hans nya kvinna i livet. Demon


Svar på tråden Bonusbarn efter förlossning?