Tösen01

Äldre 29 Nov 14:09

906 svar

Försöker bli gravid med 1a barnet

Jag hoppar in här! Är 29 år och gift, jag och min man har precis börjat. Slutade med ppiller för ca 4 veckor sedan. Fick mens direkt, men då ingen riktig då det var för att jag slutade med ppiller. Dock har vi försökt sen dess. Ingen koll på äl, jag skulle inte klara av stressen av att kolla hela tiden, så försöker ett tag utan och se om det går. Jag var /är naiv och tänkte att det går fort, men så är ju inte ofta fallet. Vet ej om man får äl efter fejk mens? Har ingen koll på min cykel. I det stora hela låter jag blåst, men förstår inte allt det här. Min man är läkare och är lugn, "det kan ta tid men det brukar gå tillslut". Vi hade sex 14 dagar i rad efter mensen, och nu nästan varje dag. Känns som att mensen är påväg, dock har jag mycket flytningar, vilket jag inte känner igen innan mens? Men det kanske är så det ska va? Har ingen aning. Tror inte det går på förta försöket, men man hoppas ju alltid. Det kanske vore konstigt annars! Hur ska man tänka om äl om man inte tempar eller testar? Alla kroppar är ju olika, men det kanske finns en riktlinje man kan gå efter? Min man säger bara "14 dagar från mensen första dag"

Tösen01

Äldre 29 Nov 14:17

#604

Tessi1 skrev 2018-11-28 12:34:37 följande:

Jag har BIM nästa helg ca 7/8 dec. Nu går jag ju bara och hoppas på att få ett plus..

grejen är att jag ska till London imorgon med tjejkompisar. Lite shopping och lite fest . Är det för tidigt att ta ett test? Visst är det för tidigt? Känner ju ingenting så blev säkert inte gravid heller :/

Skulle ju inte kännas så bra att dricka om det är positivt även om det inte påverkas. Denna väntan alltså.. lika jobbig varje gång...

Det är ingen fara att dricka så tidigt i graviditeten. Det kanske inte är lämpligt att supa ner sig totalt, men lite alkohol är ingen fara. I ett sådant tidigt stadie så är det bara en aktiv celldelning på en smal nivå, att alkoholens effekter inte spelar in i den processen. Det finns många som skrämmer upp varandra, men det är ingen fara. Diskuterade detta med min man (som är medicinare) ang alkohol och om jag ska sluta dricka, men han tyckte inte det behövdes. Det finns ingen forskning som visar att alkohol skulle påverka celldelningen så kort tid in i en graviditet. Självklart ska man inte dricka om man väl plussat, men att avhålla sig från allt innan är bara att sätta press och skapa oro. Det finns kanske andra som säger annat, men då skulle det vara intressant att ta fram studier som visar det. Man får göra som man vill, men att leva som om man vore gravid innan man blir gravid, kan göra mer skada än nytta, främst då för mamman. =)

Tösen01

Äldre 29 Nov 18:35

#607

oshark skrev 2018-11-29 17:25:34 följande:

Om du har mycket flytningar kan det vara ÄL på g. Jag slutade med p-piller i augusti. Fick min första ÄL efter 27 dagar.

Om du inte tempar eller testar får du försöka känna efter om du får ÄL-värk. Du kan också analysera dina flytningar och känna på livmoderhalstappen.

Gällande när man kan testa är det svårt att veta om man inte vet när man haft ÄL. Normen är att man har mellan 12 och 16 dagar mellan ÄL och mens, och att ÄL kommer mellan dag 12 och 16 i cykeln. Läkarbranschen räknar med ÄL på CD14 och mens 14 dagar senare. Men det är långt ifrån alla kvinnor som har det så.

Generellt brukar det vara så att testa-tidigt test säger att ca 65% av gravida kvinnor får ett positivt test 10 dagar efter ägglossning (alltså 5 dagar innan missad mens). Men ägget fäster oftast 7-10 dagar efter ägglossning, så om ägget fäst ÄL+10 kommer du inte få ett positivt test då. Därför rekommenderar man att testa 14 dagar efter ÄL.

Tack för svar! Då kanske vi ska fortsätta med liggandet ett tag till, tills mensen kommer. Jag känner tyvärr ingenting kring äl. Läste att flytningarna blir mer genomskinliga när man har äl, stämmer det? Hade nämligen det på dag 13 efter fejkmensen. Nu är de mer vitaktiga och tjocka. Lättast att ha lite koll på äl är väl när man haft första riktiga mensen? Har ätit ppiller i 6 år och minns inte riktigt hur min kropp är innan mens. Jag tror mensen är påväg då det molar lite i nedre delen av magen och jag är gasig och uppsvälld, precis som innan mens. Kommer den imorgon eller på lördag är jag precis i fas med det "normala" dvs 28 dagarscykeln. Det är svårt när man inte alls vet sin cykel.

Jag är lite nojjig kring mina mediciner, har fått sluta med en hel del, då de inte alls varit lämpliga om man vill bli gravid. Har fortfarande tre kvar men enlig min specialistläkare är dessa inga farliga, de rekommenderas ej, men finns inget som visar på att de kan vara farliga i några studier. Jag vet inte om jag kan vara utan dessa, mitt mående försämras väldigt mycket. Tänkte sluta när jag väl blir gravid, men eftersom det kan ta ett tag att bli det, vet jag inte om jag orkar må så dåligt länge i onödan? Vad hade ni gjort? Sedan snusar jag. Fick rådet av läkaren att inte sluta nu, för min kropp är redan stressad pga. Nedskärningen av mediciner att den stressen kan orsaka mer på min möjlighet att bli gravid, än om jag snusar. Har börjat dra ner, men den dagen jag plussar är det helt slut. Är jag ego som resonerar som jag gör?

Tösen01

Äldre 1 Dec 11:16

#632

rosagnu skrev 2018-12-01 00:08:53 följande:

Hej, vill gärna titta in här :) tycker att det är så fint att få följa så många mot samma mål. Jag är 25 och vi har äntligen beslutat oss för att börja försöka. Går in i detta med en väldig oro, har djupa depressioner och stark ångestproblematik i hasorna med tillhörande mediciner. Börjat må bättre och längtar så oändligt efter en liten knodd. Har så fint stöd från man och familj och vården så det kommer väl gå bra, men oron finns där över hur allt ska gå, är det nån som har samma bakgrund som mig här?

Hoppa så att få ett plus till jul :)

Jag har haft liknande problem, haft en väldigt svår anorexi i ca 10 år och emellanåt depressioner och mycket ångest. Idag mår jag väldigt bra, har helt lagt om mitt liv och jag har typ aldrig ångest. Vilket är helt sjukt efter ett liv med ångest typ dygnet runt. Jag hoppas min fantastiska kropp kan bli gravid trots år av grav undervikt och svält, har tagit prover, ultraljudat äggstockarna m.m och allt ser bra ut. Det märkliga med min kropp är att jag alltid haft mens, även perioder utan ppiller, trots min undervikt. Det är en viss oro inför hela den långa processen att jag förstört min kropp, men jag måste ju försöka! Idag är jag nornalviktig och har inga problem med maten, många undrar om det inte skrämmer mig att bli gravid och tjock?! Absolut inte! Det hör ju till, men jag har egentligen aldrig haft viktångest på de sättet.

Jag hoppas att du försöker vara snäll mot dig själv och hitta ett inre lugn. <3

Tösen01

Äldre 5 Dec 11:49

#687

Eftersom jag precis slutat med ppiller (ca 4 v sedan) har jag inte haft några större förhoppningar att det ska ta sig på första, andra eller tredje försöket. Har ingen aning om min cykel eller ÄL. Vi hade sex från andra dagen efter pillermens och 16 dagar framåt. Jag tyckte mig märka att mina flytningat blev trådiga och äggvitefärgade, men noterade aldrig vilken dag det var. I torsdags fick jag som en konstig mensvärk, ett molande som jag inte riktigt kände igen. Har haft kopparspiral i 3 år men hade mycket mens och många dagar och fick tyvärr livmoderinflammation pga spiralen och fick ta bort den. Efter det har jag fått gå på undersökningar för att kolla att inget blev bestående, men allt ser enligt gynekologen brs ut. Då jag haft svårr med hormoner började jag med Yaz, funkade hur bra som helst. Därför har jag haft mens utan hormoner ocj denna mensvärk känner jag inte igen. Funderade inte så mycket över det, tänkte att mensen säkert kommer. I söndags började illamåendet och jag kräktes 3 ggr. Då började en förhoppning att det kanske hade tagit sig? Även om det är väldigt osannolikt. I söndags sa min man till mih: du har fått blå ådror vid brösten? Jag kollade och visst stämde det, men tänkte att det kanske jag alltid haft men inte tänkt på. Mina bröstvårtor har varit ömma och det gör ont att duschs pga strålen. Jag snusar fortfarande och när jag nu gör det mår jag illa, så kan inte ha den inne så länge. Visst har mitt humör pendlat, men tror det mest beror på nikotinabstinens än ev graviditet. Igår tog jag ett gravtest, bara för att jag tyckrr att det känns annorlunda i kroppen. Men såklart var det negativt. Kände mig dum och naiv som ens kunde tro något annat. Under dagen igår avtog mensvärken och ömheten i brösten, vilket då i min mening bekräftade att jag måste inbillat mig allting. Dock idag har mensvärken kommit tillbaka och jag har mycket flytningar. Brösten är dock inte ömma. Är orolig att min kropp inte kommer komma i balans med cykeln på ett tag. Vill bara ha min riktiga mens så jag vet vart jag står. Är på Dag 29 sedan pillermens. Min man är fortfarande optimistisk och säger att jag kan vara gravid men att jag testat allt för tidigt. Dock tror inte jag det. Jag undrar när man ska kolla upp hos en barnmorska angående att mensen ej kommer? Hur länge ska jag vänta?

Tösen01

Äldre 5 Dec 18:13

#694

Jitang skrev 2018-12-05 12:18:06 följande:

Jag gått kopparspiraler, fick också infektion av den. Hur kollade dom dig? Titthåls operation? Jag hoppas det tar sig för dig fort, skulle var bästa julklappen ????

De gjorde ul och tog även en biopsi. Då jag fick igång mensen och inga komplikationer så stannade det där. Har du gjort någon uppföljning? Tack, men tror inte det kommer gå så fort tyvärr, men hoppas kan jag alltid göra. Försöker vara positiv i hela den här processen. Vi har ingen brådska, även om jag vill bli gravid nu nu nu. Haha. Hur går det för dig? <3

Tösen01

Äldre 5 Dec 19:27

#696

Jitang skrev 2018-12-05 18:58:27 följande:

Inte för att jag vill låta negativ... Jag gjorde jag som många ul så jag har tappat räkningen, men först vid titthålsoperation som dom såg att ena äggledaren var blockerad då man inte kan se om äggledarna har blivit skadade på ul. Så mitt tips är om det inte händer något så gå iaf och prova att spola äggledarna. Nu har jag hållt på med kinesisk medicin och akupunktur och tydligen när jag spolade för 1,5 månad sen så gick vätskan igenom, inte helt perfekt men innan kunde dom inte få igenom en droppe ens . Så det har ju gett resultat. Men jag hoppas verkligen, att din läkare har rätt och att allt är okej.

Nej men fy. Stackars dig!!! Hur mår du nu? Är faran över? Jo jag vet att det kan ske på detta vis, som du drabbades av, men det är ganska ovanligt. Jag har även UL äggledarna och äggstockarna regelbundet efter detta och allt ser normalt ut. Men man vet aldrig. Har det i åtanke. Dock är min man inte så bekymrad (han är läkare, och har kollat på allt genom dessa år) men om det blir ett stort problen eller inget händer på något år, ska jag kolla upp det igen! Hur märkte du att något var galet? <3

Tösen01

Äldre 5 Dec 20:49

#702

Jitang skrev 2018-12-05 20:27:02 följande:

Råkade skicka för fort. Jag mår jätte bra nu, det är 2,5 år sen nu, men under första året så har jag tappat räkningen för hur många ggr jag var hos läkaren. Blev orolig för minsta lilla obehag. Men jag är otroligt glad att jag kollade, för innan fick jag också höra att allt såg bra ut på ul, och det har dom sagt när jag gjort ul efter titthålet också. Fått varit jag som sagt att den är skadad.

Du kanske har rätt, var på karolinska och fick min bedömning och uppföljning, de sa dock att det inte var så vanligt med komplikationer men det kanske var för att lugna mig? Det här var för ca 6 år sedan och var tvungen att vara utan preventivmedel i 6 månader för att kolla om allt verkade "normalt". Har aldrig haft ont där nere och inga kramper i livmodern efter det, meb hade en sänka på 450 när jag kom in och var väldigt dålig pga livmoderinflammationen. Jag ska verkligen ta mina menssmärtor på allvar och kommer inte mensen inom 14 dagar ska jag åka till min gynekolog och be om att de gör en utredning eftersom jag haft en inflammation!! Tack för att du delade med dig med din erfarenhet, hade nog inte tänkt att detta kan skapa den komplikationen. Ska skälla lite på min man också, han borde ha koll på detta!

Försöker ni skaffa barn nu eller måste ni invänta och se om allt verkar ok innan?<3

Tösen01

Äldre 5 Dec 21:48

#705

Jitang skrev 2018-12-05 21:42:55 följande:

Du ska nog inte skälla på din man, om han inte är gynekolog så kan man ju inte ha koll på allt bara för att man är läkare. Jag är glad att jag reagerade och åkte in. Fy vad dåligt jag mådde den tiden feber, smärtor och ingen orka alls. Vi försöker, har BIM imorgon så håller alla tår och fingrar jag har. Har börjat gå hos en kinesisk läkare igen för akupunktur och örter. För att få kroppen i balans. Det är ngt jag rekommenderar. Hon har hjälpt 150 ST som inte lyckats få barn. Så jag hoppas bli en på listan. Jag har blivit sån att bättre att kolla så man får en chans att försöka fixa problemet

Nej du har rätt, jag menade kanske inte direkt skälla, ingen kan allt, men han brukar vara duktig på att ta reda på fakta. Han sa precis, "jo det kan hända, men eftersom du inte haft några direkta besvär eller komplikationer valde jag att inte oroa dig. Men det är viktigt att vi kollar upp detta om inget händer på ca 1 år eller du får symptom". Typiskt karlar! Nåväl, jag hoppas så innerligt att jag slipper gå igenom det du har gått igenom!! Du är stark och det kommer gå! Jag håller alla tummar för er!! <3

Tösen01

Äldre 7 Dec 17:25

#726

Längtarefterbarn83 skrev 2018-12-07 16:09:16 följande:

Förlåt på förhand för gnälligt inlägg, men behöver bara få skriva av mig till några som förstår.

Idag skrev min kompis (som är gravid) att det är så mycket jobbigare att vara gravid och orolig för om barnet lever i magen än att som i min sits vara orolig för om jag ens kan bli gravid. Jag vet inte ens vad jag vill säga med det här :(

Jag svarade henne att jag förstår att för henne känns det jobbigare att vara gravid och det kan nog bero på att det tog sig på andra försöket för dem. Alltså hann hon inte uppleva oron kring att inte få barn.

Jag känner mig bara så arg och deppig. Jag försöker vara en bra vän och stötta (hon och jag har inte så många vänner), men samtidigt gör det så jäkla ont. Jag är SÅ glad för deras skull, men är samtidigt så avundsjuk.

Jag vet inte hur jag ska hantera alla mina känslor samtidigt som jag ska hantera hennes.

Tack om ni orkade läsa mitt långa inlägg och hoppas allt är bra med er!

Kram!

Men du! Det är INGET fel på att vara avundsjuk. Det är mänskligt och i ditt fall väldigt befogat. Känn ingen skuld för att du har svårt att glädjas för hennes skull. Det är svårt och ska jag vara ärlig tror jag att hon skjlle förstå det. Nu behöver du ju inte säga det, men om det skulle komma fram tror jag hon skulle förstå. Att skaffa barn är en påfrestning, genom heeela fasen! Min bästa vän fick precis en son, på bb sa jag: Fy vad jag är avundsjuk!! Det är ju sant och inget fel med det. Du är ju bara avundsjuk, inte elakt eller missunsamt. Om det är jobbigt säg som det är: Jag är så glad för din skull men det är även jobbigt, för vi vill själva ha barn och det tar sig inte. När jag ser din lycka vill jag också få uppleva samma sak, så det gör lite ont. Du kommer bli en fantastisk mamma!

Något i den stilen, det är alltid bra att visa och förmedla sina känslor. Det skapar förtroende och tröst. Att inte låtsas som ingenting blir bara fel om det gäller en nära vän. Om hon säger att oron är större nu, så säg att det kan bero på i vilken situation man befinner sig i och att du hellre skulle ha den oron, än att aldrig få uppleva den.

Det kommer gå för er tillslut! Kämpa på och våga söka hjälp. Kram

Tösen01

Äldre 10 Dec 18:39

#764

Längtansblåblomma skrev 2018-12-10 07:53:17 följande:

Ok, så ni som vill haka på en grupp på Facebook-skriv gärna era namn så kan jag lägga till er på Facebook/facebookgruppen som jag ska försöka skapa :)

Går det att skicka via fl sitt namn? Vill helst inte gå ut med mitt namn (mycket ovanligt och vill inte att någon som jag känner ska veta att vi försöker skaffa barn). Men vill gärna vara med i er grupp,=)

Tösen01

Äldre 10 Dec 18:47

#766

Jag har ALDRIG haft några större "problem" när jag haft mens. Lite mensvärk bara och korta små blödningar (då menar jag även utan några hormoner). Fick min mens idag, efter en HEL vecka av mensvärk och illamående, kräkts och knappt kunnat äta. Trodde ett tag att jag kanske var gravid, men kände sent igår kväll att det var på gång och imorse kom allt. Seriöst, jag kräktes 3 ggr på tåget, blödde ner mig totalt och svimmade. Var tvungen att gå hem från jobbet då jag var så dålig. Har fortfarande ont, inga stora smärtor, men ont. Blöder som aldrig förr... Känner mig helt matt och yr. Blodtrycksfall så fort jag försöker göra något. Jag är ganska förvirrad, för så här dålig har jag aldrig någonsin varit inför/under en mens. Har detta hänt någon av er? Första mensen efter ppiller stopp. Kan det bli såhär? Kommer det allttid vara såhär nu? Jag vet att ni inte kanske är läkare eller så, men kvinnor som alla bär på mycket erfarenhet. Det sköna är nu att det går att börja räkna ut ÄL.

Tösen01

Äldre 10 Dec 21:37

#773

Kullan90 skrev 2018-12-10 21:20:08 följande:

Hur gör ni alla med alkohol? Är det farligt att dricka innan man plussat? Har aldrig druckit några mängder, men tycker det kan vara gott med ett glas vin till maten om man är ute på restaurang nån gång i månaden/ varannan månad. Borde jag avstå?

Nej det borde du inte! Vägen till ett plus kan vara lång och lever man som om man redan var gravid innan. Det är aldrig bra att dricka, men med måtta är det inte dkrekt farligt. Ibörjan av en graviditet är celldelningen rätt ensidig, eller minns inte vad ordet var, men att den processen inte påverkas av små mängder alkohol. Det finns iallafall inga studier som direkt kan tala om motsatsen. När man väl plussat tycker jag att man ska avstå, men innan tycker jag att man ska försöka leva lite som vanligt. Tänk så många som inte vet om att detäör gravida och ut kommer en frisk bebis!

Tösen01

Äldre 10 Dec 22:32

#776

Kullan90 skrev 2018-12-10 21:45:59 följande:

Tack snälla! Så det är som att alkoholen inte tas upp då kanske? Så tidigt alltså. När jag fått svart på vitt att jag är gravid kommer jag inte vågs dricka en droppe haha. Men då kan jag ta ett glas nån gång i månaden utan att behöva vara vara nojjig. Tack! :)

Nej precis, det finns ingen moderkaka och därmed ingen kontinuerlig blodförsörjelse, om jag förstått min man rätt, han är läkare men behöver inte alltid ha rätt, men han är lite nojjig av sig så om han visste att det var farligt, skulle han råda mig att inte dricka vin under våra försök, men det har han inte gjort. Nu pratar vi alltså om några glas vin, inte stark sprit. Jag slutar nör jag ser pluset! =)

Tösen01

Äldre 10 Dec 22:35

#777

oshark skrev 2018-12-10 21:52:36 följande:

Hur länge gick du på p-piller?

När du går på p-piller har du ju inte ägglossning, så egentligen har du inte mens utan en bortfallsblödning. Man har därför sällen en lika kraftig och smärtsam blödning, vilket är varför p-piller används för att behandla diverse åkommor som resulterar i smärtsam menstruation.

Jag hoppas verkligen att det inte ska fortsätta så för dig, men har du lika ont nästa mens (om det blir någon) tycker jag du ska ringa gyn.

Tack för ditt svar! Jag har ätit ppiller i fyra år nu, innan hade jag kopparspiral i ca 2 år, men hade aldrig ont då? Jag hoppas detta var första och sista gången jag hade så här ont och mådde illa. Men ska annars kolla upp drt om det händer igen! ??

Tösen01

Äldre 10 Dec 23:03

#779

Kullan90 skrev 2018-12-10 22:42:34 följande:

Ja, men precis! Något glas vin eller två, inte mer :)

Härligt att höra! När har du BIM?

Det är i januari... Fick min mens idag och det med råge. Inte lätt att vara kvinna alltid... När har du BIM?

Tösen01

Äldre 11 Dec 13:12

#783

Kullan90 skrev 2018-12-11 06:35:48 följande:

Attans! Håller tummarna för januari då! Jag har BIM 19/12, men oregelbunden cykel, så kan lika gärna komma 3 dagar innan eller efter ;)

Då håller jag tummarna för er!! Spännande. Då jag inte vet min cykel så är det svårt att veta när ÄL är och mensen kommer. Men om ÄL kommer så är det runt jul=mannen ledig och bara att köra på.. Eftersom vi precis börjat försöka så kommer vi ha sex i princip varje dag från dag 10 i cykeln fram tills 24 eller något sådant. Haha. Tur att sexlusten ökat rejält efter ppiller avslut. Annars hade det varit lite jobbigt... ;)

Tösen01

Äldre 11 Dec 14:31

#785

Kullan90 skrev 2018-12-11 13:37:14 följande:

Hehe låter bra! Jag och min sambo kör ungefär varannan dag från mensens slut till den börjar igen. Har hört nånstans att spermierna är bättre om man inte ligger varje dag haha. :)

Det finns nog en bra poäng i det, haha. Saker en man aldrig nog tänker på.. =)

Försöker bli gravid med 1a barnet

INNEHÅLL