Orsak till otrohet - skillnad kvinnot och män?

Män är mer visuella. Vi ser en snygg rumpa, eller urringning, så är vi körklara.
Kvinnor blir inte kåta av att se en rumpa, eller uppknäppt skjorta.
En kvinna behöver mer. En connection.

Den första delen om fördelning mellan könen håller jag med om. Vissa undersökningar tyder på att kvinnor gått om männen i Sverige och är på väg uppåt globalt sett.

Den andra delen om att folk skulle vara otrogna pga brist på bekräftelse stämmer inte alls. Folk kan bli avgudade hemma och vara otrogna ändå och andra kan inte få någon bekräftelse alls och ändå låta bli att vara otrogna. Otrohet har ingenting med situationer och omständigheter att göra för då skulle alla agera likadant under samma omständigheter. Det är vem man är som person, värderingar och hur man hanterar olika situationer som avgör.

Jag har inte hunnit läsa alla inlägg i denna tråden. 
Men en iakttagelse som jag har gjort efter flera år på FL är lite förenklat följande:

Om mannen är otrogen så är han ett svin och allt är hans fel.

Om kvinnan är otrogen så beror det på att hennes man är ett svin och allt är hans fel.

Detta är alltså lite förenklat för att det ska vara tydligt, men jag anser att det ligger en hel del sanning i att dessa slutsatser, eller liknande, ofta kommer fram, och hyllas, i många olika trådar.
Förmodligen hänger det samman med att det är ett tydligt kvinnoöverskott här på FL?
Men om det ligger något i min iakttagelse, hur kan det komma sig att så många kvinnor generellt anser att det alltid är mannens fel och att kvinnan inte har ett eget ansvar?

Jag läste något liknande gällande undersökningar om otrohet. 
Man hade konstaterat att resultatet av sådana undersökningar kunde ifrågasättas därför att kvinnor i allmänhet var mer benägna svara "Nej, jag har inte varit otrogen" även om hon hade haft en relation utanför sitt ordinarie förhållande. Många kvinnor verkar inte anse att de har varit otrogna eftersom det ändå var hennes mans fel.
Flera kvinnor valde att svara nej trots att de faktiskt hade varit med en annan. Men svarade alltså nej eftersom hon inte ansåg det vara "riktig" otrohet eftersom det inte var hennes fel och att hennes man faktiskt fick skylla sig själv.

Jag påstår inte att ovan påståenden är helt rätt och en absolut sanning.
Men min uppfattning och min erfarenhet är helt klart att det åtminstone ligger någon del sanning i det.