Det som irriterar mig är att jag är övertygad om att utfallet beror på att ni är lägre arbetarklass. Jag bor i ett medelklassområde och ser ofta pappor som vrålar på sina barn, cyklar vårdslöst med dom i trafiken och utsätter dom för livsfara, pratar med mammor som tävlar om vem som är sämst mamma och som tycker det är dödstrist att vara med sina barn. Ju mer pengar och status föräldrar har, desto mer illa kan barnen fara utan att samhället bryr sig. Är du däremot arbetslös och anses ha sociala problem (pga ekonomi och ställning, medelklassföräldrar har ju lika ofta sociala problem, bara att man inte kallar det så) så ingriper socialen mycket lättare. Trots det blir barn både slagna, utsatta för övergrepp, psykisk misshandel och växer upp med alkoholism och drogmissbruk även i välbeställda familjer. Hade ni varit höginkomsttagare så hade aldrig soc gjort såhär, ni hade blivit erbjudna familjeterapi.
Anonym (JohnSilverUtanFilter) skrev 2018-10-22 03:24:17 följande:
Tvekade länge om att skaffa barn, blev lurad av kärringen till att skaffa kids ("Jag har tagit pillret skitsnacket" Där kom i alla fall tre barn.. Sen lämnades jag, jag kickades ut, plötsligt en regnig söndag dög man inte längre. Där stod man med tre underhåll och arbetslös.. och jag fick inte heller träffa dom små grynen, åhh nej så enkelt skulle det inte vara. Jag anmälde henne. Då kom nästa skopa, Då tog socialen över och tvångsplacering enligt LVU trädde i kraft, våran vårdnadstvist den vi satt i.. och att jag och Mamman bråkade om vem som skulle ha barnen något tidigare precis då vi gick isär, det skadade knattarna Psykiskt sa socialen, dom blev helt fu*kade sa dom, okej? I alla fall dom tog dom, De kom hem till Mamman och bad henne klä på ungarna och packa liten väska, de ska ha himla tur att jag inte var hemma den dagen vill jag lova!. Det är i dag för snart 10 år, 10 år senare är våra barn snart de vuxna och vi har inte fått tillbaka dom från fosterhemmen de skickades till då. Jag har bla. 2 ggr nu på senare dagar funderat på att ta mitt liv fram o tillbaka. Så hur det blev? Ja, jag litar aldrig i hela mitt liv på en Socialsekreterare på Barn & Unga avdelningen igen så länge jag lever. Och sen att se dom jävla politikerna i tv o media hålla på med sitt jävla skitsnack får mig till att vilja kräkas. Jag hotade en socialsekreterare för inte så länge sedan med att jag hoppades inget annat än att 'Hen en dag skulle få egna barn själv och att sen de barnen skulle kidnappas från sig och de där också skulle få genomgå samma missöde som jag gör, inte barnen då klart, egentligen bara sekreteraren skulle bli drabbad om det hade gått. Barnen dom får man inte utsätta för sånt där "att barnen inte ska bli påverkade snack, bla bla" om man bidrar till sånt, ja det klassas som barnmisshandel. HUR FAN SKA DOM INTE KUNNA BLI PÅVERKADE AV ATT DET HÄR.. det är Barn för helvete. Vaa!! En Vuxen kan ta det att barnet hamnar på fosterhem, det går på något sjukt sätt över, man läker med tiden men är fortf inte okej.. men om barnet inget annat än vill vara med sina föräldrar, är det inte då Psykisk Barnmisshandel som dom på socialen håller på med! Barnet sitter och tror att det är något dom själva har gjort fel, klandrar sig själv liksom. Och barnet kanske i värsta fall tar till sig droger senare i livet och bli kompis med "den där kompisen som stjäl" och sån skit. För dom tror att dom "räddar barnet från något som är farligt, en farlig miljö" Nä, dom på regeringen på Socialkontoret, dom som bestämde att mina barn skulle få den domen dom fick i min lokala stad då, är att alla dom får Aids, Hiv, Cancer och Ebolaviruset i rövhålet och att dom får det väldigt plågsamt med så lite som att ens behöva gå på toaletten.. då hade jag mått. Tack för mig. Om hur det gick sen igen då.. Ja just det. Fk, Försäkringskassan glömde jag. "En svensk statlig myndighet som ansvarar för stora delar av de offentliga trygghetssystemen", Hahaha sicket jävla skämt. Dom säger där är inge fel på mig och jag är utförsäkrad på Arbtesfö. Jag är 100% arbetsförd. Mmmm, Visst. Nä, fuck det här landet. Sticker så fort jag får chansen. Hej.
