Hjälp, förstått att min sambo är shoppingmissbrukare

Jag har varit shopping beroende. Egentligen så va det inte så mycket kläder till mig själv o liknande utan till barnen och för att inte tala om alla "bra och ha saker" når man fick in på mat affären . Jag hade redan en rätt dålig inkomst och det blev snart nog att jag började med sms lån o krediter utan att sambon hade en aning. Tanken va alltid, amen jag löser det nästa månad. Sitsen blev värre och jag började må sämre och sämre vilket ledde till att jag handlade mer för att bli glad. Tillslut fick jag nog av mig själv . Och öppnade upp mig för min sambo. (Han är så sparsam så vi är som nått och dag)

Jag bad om hjälp och förklarade att jag gjorde vad som helst,bara att han hjälpte mig ur skiten som jag faktiskt inte lyckades med själv.

Tack o lov ställde han upp och jag är evig tacksam mot honom . Nu rörde det sig om ca 50000 som han tog ett lån på och löste mina skulder.

Hans krav var att han skulle helt enkelt skulle få ta över hela min ekonomi. Jag gick tillbaka på noll,fick inte ha mitt egna kort. Utan jag fick en vecko summa att handla för. Han skötte även mina räkningar. Spärrade mig från att kunna ta nya krediter. Även klarna o liknande.

Idag är jag så otrolig tacksam det är 1 år sen idag. Visst det här varit otroligt jobbigt det går inte att beskriva när man väl sitter där. Jag har betalat tillbaka hela min skuld och han fortsätter även hålla i min ekonomi och räkningar . Jag känner att jag är inte ännu där än för att kunna ta hand om allt själv igen och jag mår så mycket bättre idag.

Men det är ju som sagt inte alltid ett jätte bra alternativ att ta lån till någon annan. Om jag själv inte hade kommit till den punkten att nu får det vara nog. Så hade jag nog, om någon tagit lån till mig o löst mina skulder sätt det som att yeeey nu kan jag handla igen. Hoppas du förstår vad jag menar.