Varför är så många falska och otrogna mot sin partner?

Hej!
Det har med osäkerhet att göra har man ett dåligt förhållande så sätter det krydda i tillvaron. Själv råkade jag ut för en störtkåt kvinna i Oslo på en s k "Kickoff" vi var uppe och dansade kände en hand i skrevet. Hon var rak mot mig och viskade att hon vill pula (knulla) jag tog genast bort handen från skrevet gick från dansgolvet upp till hotellrummet och gick lade mig. Det visade sig att det var koncernchefs sekreterare och mina arbetskamrater hade säkert haft något att tala om. Hon hade klänning som liknande Oscars Galan och hade säkert druckit för mycket. Det är på s k konferenser som sådant inträffar när folk druckit lite för mycket och får ångra det dagen därpå. Så man ska inte låta kuken styra färden.

Det undrar jag med

Fast folk är ju otrogna även i bra förhållanden. Så jag håller inte med om att det skulle vara förhållandet som avgör hur man agerar, jag tror snarare det beror på brister hos individen inte förhållandet. 

Jag tror absolut att allt hänger på individen, inte förhållandet, av den enkla anledningen till att olika människor agerar olika på samma situation. Alla är ju inte otrogna när de känner sig missnöjda så då kan det omöjligen bero på situationen för då skulle alla agera likadant.Den enda rimliga förklaringen är att det hänger på hur varje individ hanterar känslor, drifter, impulser, missnöje, etc

Men du kommer aldrig någonsin få otrogna människor att erkänna det (kanske ett fåtal). Och det har med skuld, skam och  försvarsmekanismer att göra. Ingen vill se sig själv som, svag, falsk och opålitlig. Så alla har alla möjliga förklaringar och ursäkter som alltid lägger ansvaret och skulden på någon eller något annat. Det är alltid någon yttre omständighet som fick dem att göra så. Att lägga skulden på förhållandet verkar vara väldigt poppis eftersom många tyvärr gått på myten om att otrohet alltid beror på problem i förhållandet och den ursäkten kommer få mer acceptans.

I grunden tror jag det handlar om egoism och svaghet.

Jag kan inte tala för alla som är otrogna men för egen del har det alltid handlat om dålig självkänsla i kombination med bristande impulskontroll. Jag har sökt bekräftelse genom sex oavsett om jag haft en relation eller inte, efter ett tag räcker inte bekräftelsen från partnern och jag har sökt den hos andra. Helt ologiska tankar dyker upp i mitt huvud där jag känner att jag inte duger och det kommer leda till att min partner kommer vara otrogen mot mig så jag tänker att om jag är otrogen kommer det inte kännas lika jobbigt den dagen jag blir lämnad för någon annan.

Det här är inget jag är stolt över och det tog lång tid att inse och erkänna för mig själv. Jag vet inte om en gång otrogen alltid otrogen stämmer men vill tro att alla människor kan förändras och arbeta med sina brister. En del klarar det kanske på egen hand andra behöver nog professionell hjälp.

Dålig impulskontroll och bekräftelsebehov. Har oerhört svårt att säga nej när jag blir raggad på.

Hänger troligen ihop med att jag hade dåligt självförtroende och svårt att träffa tjejer som yngre.

Har bra förhållande, kan inte skylla på det. Är egoistisk helt enkelt och vill både ha ett tryggt förhållande och känslan när man träffar någon ny.

Folk har orimliga krav på allt. Det som de söker finns inte. Det finns bara i fantasin. De vet inte vad kärlek är. De orkar inte kämpa de ör egoister.

Helt klart är att det finns något behov, någon saknad eller längtan som inte är helt uppfylld inom relationen som ligger i grunden.

De allra flesta, även i bra relationer, har något sånt de känner. Behöver inte alltid vara något stort. De flesta agerar inte på känslan, behovet, saknaden.

Har man bra fantasi så behöver man kanske inte mer än så :)

I vissa fall, för vissa personer så blir behovet av något särskilt tillräckligt starkt, i kombination med gynnsamma omständigheter, att man agerar.

Jag tror det är mänskligt, ingen är perfekt och det är svårt att få alla sina behov tillgodosedda av en enda människa. Om det man saknar är av intim art så är det oftast inte accepterat att vända sig till nån annan så då får man välja att avstå, bryta upp, smussla/ljuga etc.

Det behöver inte alltid handla om sex från början. Behovet kan vara nån som bekräftar mig, som ser mig, lyssnar. Nån som tycker att jag är värd att lyssna på, nån som får en att skratta.

Det kan vara ett behov av att få "fly" från en trist tillvaro dom inte bara betor på partnern..

Det händer så många att jag tror det är klokt att se det som en relativt normal mänsklig svaghet. Det är därför man behöver vårda sin relation och kärleken.

Många lägger mer tid och omtanke på bilen eller huset än dina partners. Man tar varandra för givet nät vardagen uppslukar tillvaron.

Jag tycker det är ganska naturligt att människor känner saknad när livet förändras. Några kommer att agera om det blir tillräckligt starkt och tillfälle uppstår.

Jag hade en relation i över 1 år med en kollega. Varför?
Vi hade attraktion och trivdes ihop, vilket fick år av flirtande att ge vika.
Vi hade båda partners och barn sedan många år. Och vi saknade väl båda något som väckte oss till liv igen. Men efter ca 1,5 år så blev det "vardag" med den nye med, det var inte lika mycket pirr och nykär känslor kvar. Så jag valde att avbryta det, genom att byta jobb.  Jag tror inte att någon skulle kunnat tro det varken om honom eller mig, det handlar varken om bekräftelse eller osäkerhet. Utan snarare om att man söker efter något som väcker känslor, pirr och kanske sin ungdom tillbaka. Min man och jag har skapat ett bra liv ihop, vi avsatte tid för varandra och enskilt, skapat den perfekta familjedrömmen vi hade allt ihop men jag saknade något för mig själv.

Jag tror att det efter ett tag går slentrian i förhållanden. Man söker spänning. Och jag brukar också säga att detta med äktenskap,inte alla, är något påhitt. Inte många som är trogna och det ser man ju bara på detta forum. Man står i kyrkan och lovar något man inte kan hålla. Vi är flockdjur och söker hela tiden. Vet en kvinnlig arbetskamrat som gift sig men hon sa en tid efter giftermålet att " jag kommer att söka andra män och vara otrogen ändå,jag behöver få ut mer än jag får nu ?" Hur låter det ?. Tur man aldrig varit gift eller funderar på detta. Man kan leva ihop ändå om man känner för det.