Hur samarbeta med expartner?

Har han passen då? Kolla om du kan göra nya med hänvisning att ditt ex vägrar lämna ut de befintliga passen till dig. 

Sen finns det väl vissa ställen man kan åka till utan pass för barn? Kanske inget varmt ställe men ändå. 

Nej, tillräckligt grovt, det blir det när du ligger nerslagen typ Helt galet att en förälder ska kunna bete sig illa som fasen, så att barnen far illa, för det gör de ju om de hör/märker. Barnmisshandel tycker jag. 

Det här med passen och att han stoppar en semesterresa är det du ska sikta in dig på om du vill ha ensam vårdnad. Börja med att se till att advokaten skickar brev till honom med begäran om att skriva under för pass, med motiveringen att du vill göra en semesterresa. Om han vägrar så finns det bevis på det och ni kan fortsätta med en stämning.

Om du stämmer, se då till att få lite längre umgängesperioder, typ en vecka i taget, och byte på en vardag via skolan (så du slipper tjafset om resor på helgen).

Går igenom något liknande. Det har varit ett helvete verkligen och jag valde att stämma på ensam vårdnad och umgänge, första förhandling i Tingsrätt först i februari dessvärre.

Mitt x krånglar med precis ALLT och vänder barnen mot mig genom att snacka otroligt mycket skit och matar dem med saker som inte ens är sanna. Jag har valt att inte prata illa om honom (såklart) men det har fått till följd att det är hans ?sanning? som gäller för dem.

Som någon annan skrev, spela in samtal (funkar inte så lätt på iPhone, jag gjorde så att jag har ytterligare en telefon bredvid med appen Diktafon igång) och börja skriv dagbok asap om du inte gör det redan.

All styrka till dig!!

Passen har gått ut, jag har ett av passen här. Ska kolla upp det! Tack för tipset!

Ja, även om barnen inte behöver höra konflikter så vet de ju att det pågår och det skapar såklart en oro.

Tack! Har redan varit i kontakt med en advokat gällande umgänge. Kan ta kontakt med henne igen. Exet är inte alls med på längre perioder då han tror att barnen far illa av det (barnen är över 6 år gamla). Jag har diskuterat en hel del med familjerätten om det är värt att driva tex varannan vecka. Familjerätten menar att visst kan jag göra det eftersom barnen inte är så små men eftersom exet har en psykisk ohälsa så kan det bli för mycket för honom att mäkta med att ha barnen en hel vecka i sträck. Jag vill såklart inte riskera nåt men samtidigt är det sjukt frustrerande att inte kunna planera ordentligt och att barnen ska hatta omkring fram och tillbaka pga oss. De hinner ju aldrig landa någonstans.

Tack. Yes, sparar allt och skriver anteckningar.. Kämpa på du med!

Min erfarenhet är ändå att när man tar det steget så blir det en helt annan apparat, det juridiska via advokat/tingsrätt får en helt annan dignitet än att man försöker ha samarbetssamtal på familjerätten eller att tex Soc gjort en utredning kring en situation. De kan bara ge råd, säga vad de tycker men om folk vägrar lyssna eller inte kommer på samtalen så kan de inte göra så mycket.  

Om du tar steget till en juridisk process ska du ju tillsammans med en advokat noga resonera först, vad som är rimligt. Vilka utgångar kan du tänka dig - ensam vårdnad, gemensam vårdnad, boendet för barnen osv. Man kan ju argumentera för tex bara vårdnad eller bara boendet eller båda. Det här har ju advokaten bra koll på och vad som skulle kunna vara rimligt i ditt fall. Ganska ofta är det också så att man  stämmer sitt ex, denne måste då själv hitta en advokat och dra i sin ände av processen och för väldigt många slutar alltsammans med ett samarbetssamtal ihop med advokaterna, en förlikning så att det aldrig går till rätten. Då kan man där skriva ett juridiskt avtal och kanske har i detta fallet, ditt ex blivit lite hunsad av att du verkligen tog steget, han går med på ett avtal (vad det nu är som kommer upp som förslag) ELLER så slutar han upp med sina dumheter när han inser att det är hans beteende som skapat denna situation där han själv blivit stämd och måste betala för en advokat osv.  Så det kan ju bli en kort process om du har tur. 

Här har vi ett ärende som förhoppningsvis ska avslutas i rätten snart, där det inte gick att förlika så det kommer upp i rätten. Har man bara en bra advokat så känns det bra och du vet ju att du gjort allt du kunnat för att få bättre ordning för dina barns skull. 

Nu kanske jag  har missat något men varför ska ni ha lika mycket tid om ena parten har psykisk ohälsa? I vårt ärende, som jag nämnde ovan, har den föräldern just nu varannan helg, enligt tidigare beslut i rätten. Domaren var tveksam om barnen skulle vara där  ens det lilla, men eftersom barnen ändå vill träffa sin förälder så blev det så. Någon uppdelning av lika mycket tid är inte aktuellt här. 

Jag funderade över samma sak. Om ena föräldern har en sjukdom som gör att hen inte orkar med barnen flera dagar i sträck så borde inte barnen vara där så mycket.

Uppdatering: det pågår nu en utredning gällande en orosanmälan för barnen pga exets psykiska ohälsa. Det har nu framkommit att han också använder deiger, cannabis.

Soc rekommendation är att barnen ska vara hos mig vilket han vägrar gå med på. Hur tungt väger soc rekommendationer? Kan man vägra? Jag kommer inte lämna barnen hos honom imorgon trots att det enligt schemat är hans helg.

Har haft det sådär i sex år. Inget att göra, bara jobba runt det så gott man kan. Barnen blir inte gladare av att du går runt och är arg för att ni inte kan göra vissa saker.

Vänta några år så lägger sig ilskan och när barnet fyller 18år ska du se att ni kan börja leva ett normalt liv. Usch lider med dig, det finns inte så mycket att göra tyvärr, pröva med familjerätten.

Känns som att det jag började tråden med är inaktuellt nu. Verkar vara ensam vårdnad som är den enda utvägen nu och då gissar jag att passfrågan löser sig automatiskt. Men min fundering är hur tungt väger en rekommendation från soc? Han menar att han har ett val.

Det krävs ju två för att vilja samarbeta såklart, svår situation om pappan inte är intresserad av det, eller har en helt annan syn än du.

Det kan ju hjälpa att låta någon extern part vara med och kommunicera. Soc erbjuder samarbetssamtal som var en stor hjälp för mig och mitt ex när vi skilde oss. Vi skrev ett samarbetsavtal som vi kommit överens om. Där tog vi upp allt från veckouppdelning, vart ansvar under dessa veckor låg, hur vi kommunicerade med varandra osv. Precis allt kring barnen. Utgångspunkten i dessa samtal är alltid barnen och vi hade kort på barnen på bordet så att vi inte skulle glömma det under samtalen. 
Detta avtal hade vi sedan varsitt ex av och under flera år så fick vi båda anledning att påminna varandra om detta avtal när det började spåra ur i vår kommunikation. 

Det krävs som sagt såklart vilja från båda hållen för att det ska funka. För oss var detta en stor hjälp.