Vill också bli gravid

Känner igen det...det tog ett år med våran första. Nu har vi försökt i tre o ett halvt år med syskonet med ett MA i april..känns ganska så hopplöst kan man ju säga...

Så härligt att höra att ni lyckades efter ett år. Men förstår att det känns tungt att försöka så länge för att få ett syskon Har ni gjort några utredningar? Jag är så rädd att jag inte kan bli gravid. Senast idag berättade en vän att hon är gravid.... trots att hon äter p-piller.

Ikväll är en sån kväll när jag känner mig så deppig. Min sambo och jag har varit tillsammans länge, vi har fast jobb båda två och vi är nöjda med hur vi bor. Allt som saknas nu är en bebis. Vi har "bara" försökt i 6 månader men det känns så hopplöst och ledsamt för hela tiden hör vi vänner och familj runt oss berätta att de är gravida. Såklart är vi glada för deras skull men jag kan inte låta bli att bli ledsen för vår skull. "Alla" verkar bli gravida så fort, flera av våra vänner har lyckats på första försöket. Men det kan väl inte vara så för alla?! Varför hör man så lite om par som har svårt att skaffa barn? Den tiden i livet som ska vara den lyckligaste i ens liv fylls med ångest och tvivel. Finns det nån som känner igen sig?!

Om du bara visste hur mycket jag känner igen mig. Har försökt i snart 1 år. Det här tar något så oerhört på mitt psyke. Är skengravid varje månad, mår verkligen superdåligt. Tappat allt det sociala och är aldrig glad länhre. Hela mina dagar går åt att tänka på att bli gravid igen. Är skengravid varje månad, tror jag ska få pluss varje månad. Men nej. Inte ens ett spökstrrck får jag.. Önskar jag kunde ta en liten paus från bebisverkstaden. Men är 35 och vill gärna ha fler barn. Så kan inte vänta några år och lugna ner mig lite..

Inte gjort någon utredning då hag är överviktig o vet att ingen hjälp ges då..gick ner 20 kg i våras o blev gravid men som ju tyvärt slutade i ett MA...o sedan dess har inget hänt. Därför det känns som att det behövs ett mirakel för att det ska hända..tiden börjar ju ta slut för mig med, fyller 40 nästa år så kroppen börjar ju kämpa emot mer o mer...

Jag känner såväl igen det där. Vi flyttade till större hus för 15 månader sedan, har varit tillsammans i 3 år nu vid årsskiftet & har varit oskyddade i drygt 1 år. Vi tänkte att det skulle gå smidigt att bli gravida, "det lär ju gå relativt fort". Många av våra vänner har barn & just nu är 2 nära tjejkompisar till oss gravida, en av dom med sitt andra barn. Man har såklart varit glad för deras skull men känt en egen längtan till det där. Man har funderat på när det är ens egen tur.

Jag skaffade till slut en app för att hålla koll på mensen & ägglossningen. Nu plussade jag för 10 dagar sen, så glad! Jag hoppas att ni också får göra det inom kort. Fortsätt kämpa, det kan komma när man minst anar det.  

Grattis till plusset! Så underbart det måste kännas! Och tack <3 Skaffade app direkt när vi började försöka men tyvärr har det inte hjälpt. Har använt mig av Äl-tester också. Har BIM på fredag och det känns precis som när jag ska ha mens...