Till er som hackar på föräldrar som skriver om soc

Jag är socionom sen många, många år men har valt att inte arbeta på socialtjänsten pga att utbildningen i sig inte ger tillräckligt med färdigheter och kompetens för att utreda och ta juridiska beslut om människors livssituationer. Sen tänker jag att om det är en bra arbetsplats så får man den yrkespraktik man behöver i samarbete och stöd från sin ledning och sina kollegor.

Men jag arbetar som skolkurator och anmäler en del till socialtjänsten. Och i ganska många fall har vi från skolan, ibland i flera månader, försökt få till ett samarbete med vårdnadshavare när vi har en oro för ett barn. Men att föräldrar dels inte velat eller inte dykt upp på flera möten som erbjudits. Inte svarat på samtal el mail. Barnet är utåtagerande, ledset, klarar inte skolan, oroligt, smutsiga kläder mm. Detta är ex på vad som kan vara.

Så för oss har föräldrar många gånger chansen att ge sin bild och version. Har möjlighet i samverkan med skolan hitta lösningar för att få stöd och hjälp i sitt föräldraskap. Bara vid misstanke om våld så får vi inte kontakta föräldrar innan.

Absolut! Jag både presenterar mig i klasser i början av terminen samt i början av samtal med att jag har tystnadsplikt. Men att jag både kan behöva kontakta föräldrar eller socialtjänsten om eleven berättar något som kan vara skadligt för denne.

Absolut! Jag både presenterar mig i klasser i början av terminen samt i början av samtal med att jag har tystnadsplikt. Men att jag både kan behöva kontakta föräldrar eller socialtjänsten om eleven berättar något som kan vara skadligt för denne.

Tystnadsplikt är inte detsamma som sekretess nej. Det innebär att jag får delge info om det är absolut nödvändigt utan elevens samtycke. Det är ju för att barn inte kan förutse konsekvenser av sitt beteende eller sin situation i alla lägen.

Men jag har respekt för mina elever och frågar ALLTID om jag får prata med vh, mentor, andra elever om det vi tagit upp. Vill de inte så är det en självklarhet. Sen kan det såklart skapa en förtroendebrist. En elev där jag insåg att hen inte tog sin adhd- medicin och som erkände efter jag frågat är numera inte intresserad av kontakt med mig. Jag pratade med vh om medicineringen. Men oas klarar hen numera skolarbetet och hamnar inte i konstant konflikt. Så då fick det bli så.

Det är ett mycket svårt jobb, jag och min kollega gör vårt absolut bästa varje dag för att göra det bästa i alla situationer. Vi funderar, rådfrågar, kollar upp, undersöker, samarbetar heeela tiden innan vi tar beslut. På en termin har jag ca 60 enskilda elever i samtal regelbundet, elevgrupper, klasser, handledning med personal, föräldrakontakter, likabehandlingsarbete, kränkningsarbete samt är med i elevhälsan. Och det är barn vi konstant försöker hjälpa, skydda och motivera.

Och då menar jag i de lägen info som inte är destruktiv men som kan vara bra för andra att ta del av. Den infon äger eleven beslut om.