Ångest, Bröstsmärtor, Utmattningssyndrom

De symtomen jag hade var skakningar, darrningar, stickningar och domningar i ansikte händer och fötter, svettningar, förlamningar, panikångest (främst kippade jag efter luft), klumpkänsla i halsen, strypkänsla (som att någon kramade om halsen), svår trötthet, hjärndimma och en mycket obehaglig yrsel som kunde få mig att tappa balansen och falla.

Jag var riktigt, riktigt sjuk. Klarade inte av enkla saker som att låsa upp ytterdörren, starta bilen, sätta igång tvättmaskinen. Jag fick lära in sådana enkla saker på nytt. I början kunde jag inte ens läsa ingressen till en tidningsartikel eller lösa ett barnkorsord. Jag klarade inte av att koka ägg!

Ät absolut inte bensodiazepiner. De är beroendeframkallande och med tiden så gör de ångesten värre.

Och att ta tabletter till natten ger dig på sikt större svårigheter med insomning. Måste du ha något ska du be om Melatonin.

KBT är effektivt mot ångest.
Något annat som är mycket effektivt är att lära sig att andas igenom ångest och panikattacker.
Motion och vistelse utomhus ska du absolut inte försumma, inte heller regelbundna måltider. Men det vet du säkert redan.

Jag blev remitterad till medicinsk yoga (men först fick jag vara hemma och vila flera månader innan jag orkade med någon som helst behandling) och det har varit mycket bra. Numera försvinner ångesten ganska snabbt när jag djupandas. Ångestattacker varar en minut istället för en timme. Jag är nästan helt frisk och har återgått till studier och arbete. Men det tog ett par år för mig att komma dit.

Ditt bästa vapen är tillförsikt och tålamod. Och så måste du få hjälp på riktigt, inte symtomlindring på burk.

Stor KRAM!

Tack för svar <3

Jag har oxå alla dina symptom. Men bröstsmärtorna får mig såå rädd.
Jag vill bara sova men det går verkligen inte att slappna av då jag är konstant livrädd. 
Meletonon har jag fått utskrivet, men har ärligt talat inte hämtat ut det då det var sjukt dyrt och för att jag inte tror det hjälper. 
Har provat atarax, men fick extrem hjärtklappning av det så vågar inte ta det mer.
Propavan somnar jag inte av. Somnar inte av någonting som ej är ångestdämpande.
Försöker att komma ut och gå så mycket jag orkar. Vissa dagar några hundra meter, vissa dagar några km.

Vad tyckte du om yogan? Det är något jag funderat mycket på. Vet inte om jag skulle orka det just nu, men är nyfiken på det då jag vill göra allt för att bli frisk så fort som möjligt.