Pappan vill fortsätta låta 8-åring åka ensam mellan städer trots att det inte funkar!

Du lät alltså en sjuåring göra en fyratimmarsresa ensam??

Peters spermadonator är en fucking skitstövel. VARFÖR HAR DU INTE KONTAKTAT SOC OM DETTA?? I min kommun skulle soc INTE gå med på det. Hur mycket av en jävla toffla ska du vara egentligen?

Jag har ingen kunskap av vad soc gör förutom placerar i fosterhem. Ser inte hur de skulle kunna hjälpa i detta?

De senaste gångerna har jag lånat en kompis bil och kört fram och tillbaka båda resorna. Det blir mycket körande och har en känsla av att det inte ska behöva vara så här. Det är svårt att säga vem av oss som har flyttat bort från den andra, då vi har bott på olika avstånd från varandra genom Peters liv. Han flyttade senast.

Jag har INGEN att prata om om detta och visste inte vad Familjeliv var förrän igår, så är här för att få lite värdefulla insikter förhoppningsvis

Varför går inte barnets säkerhet och före?

Är det någon som håller fysisk koll på barnet under resan?

Helt galet att du tänker på pappan före barnet.

Det spelar ingen roll vem som flyttat först, sist eller flest gånger. När två föräldrar bor på olika orter ska båda föräldrarna stå för kostnaderna av resorna.

Du får ställa krav på pappan att han hämtar barnet och sedan får du hämta barnet hos pappan.

Barnet ska inte åka buss så länge själv.

Stackars barn. Han måste verkligen vart jätteledsen de tillfällen då det blivit fel med ingen vuxen i närheten.

Ni vuxna som valt att skaffa barn och att separera får ta besväret absolut inte lägga det på barnet. Ni får åka halva vägen var och hämta och lämna barnet. Sätt stopp för desss ensamresor NU!

Detta låter helt sjukt, låta en sjuåring resa själv, så långt, att busschauffören ens har gått med på detta!? Att ni som föräldrar tycker att detta är ok?! Det måste vara olagligt. Stackars son, vad mer utsätter ni honom för?

Familjerätten jobbar med föräldrars samarbetssvårigheter. Hör av dig dit så kan du få mer info.

Jag flyttade 7 mil från barnens pappa (de är hos honom varannan helg). Då det är mindre än 10 mil är det jag som har ansvaret för att ordna resorna för mina barn , hade jag flyttat längre än 10 mil ska båda hjälpas åt efter förmåga. Så är det enligt lagar/regler som finns.

Jag och pappan kan dock samarbeta så jag åker till honom och lämnar på fredagen och sen åker han och lämnar dom på förskolan på måndagen. Men pappan skulle kunna kräva mig på bensinpengar eller att jag hämtar barnen hos honom, där har han lagen med sig. Men nu gör han inte det.

Oj, låter inte alls bra. Tyvärr har både du och pappan gjort fel här och inte alls hanterat detta efter barnets ålder/mognad. Bra att du nu verkar ha insett detta i alla fall. 
Om inte pappan går med på att förändra så måste du kontakta familjerätten som någon skrev ovan. Om pappan inte vill gå med på att ha samtal där, ja då måste du kontakta Soc. Du kanske inte behöver göra en orosanmälan (än) men du kan ringa dem och fråga hur du ska kunna få pappan att inse att detta inte går. 

Ett alternativ är att du helt enkelt inför nästa gång sonen ska åka, och du inte lyckats komma överens med pappan om något nytt innan, att du då säger att då kommer Peter stanna hemma här, tills pappan går med på något. Då kanske det blir fart på pappan. 

OJ han ska såklart INTE åka själv. Pappan fpår hämta honom eller så får han helt enkelt komma till er och umgås. Inte barnets eller ditt ansvar ts. Han är bara lat och vill inte hämta men tyckjer att ett litet barn ska åka så långt helt ensam. Låter helt galet.

Jag ber om ursäkt för tonen i mitt första inlägg. Jag var väldigt arg och ledsen på en privatsak och inlägget blev därefter. Däremot anser jag fortfarande att Peters pappa inte verkar vara en bra och hänsynsfull person. Och jag anser fortfarande att du inte sätter stopp för honom. Socialen är mer än omplacering av barn. Med socialen kan du ta upp det olämpliga i att låta ett så ungt barn få göra så långa resor helt själv. Socialen kan vara med och bestämma hur ni ska göra för att Peter ska må så bra som möjligt. Förhoppningsvis säger soc att Peter inte ska behöva göra de långa resorna under ett antal år, och att det får bli pappan som får ta sig till Peter. Visserligen har alla barn rätt till båda sina föräldrar, men till vilket pris som helst? I ert fall är det mer "pappans rätt till Peter".

Kontakta socialen.

Jag går mot strömmen. Tycker absolut att pojken kan fortsätta åka buss själv. Han har åkt i ett år nu och haft en del problem. Rimligen har han lärt sig hur han ska hantera olika situationer och vuxit med uppgiften. En åttaåring är större än sjuåring.

Tänker att han förmodligen känner sig stor som har förtroendet att åka själv.Tar man bort det så finns risken att han känner att förtroendet är förbrukat.

Jag skulle åka med honom i bussen ett par helger och prata om resvägen och hur han ska göra om olika saker händer. Och instruera honom att ringa om något uppstår. Ni föräldrar måste givetvis ta ansvar för att han har en laddad mobil på resorna och att ni är tillgängliga för att ta samtalen. 

Vad säger barnet själv? Och busschaufforen?

Spela roll? Barnet är bara 8 år och har inte den mognaden att kunna fatta den sortens beslut. Pappan får fan skärpa sig

Klart det spelar roll! Med det menar jag inte att banet ska bestämma, men klart det spelar roll hur barnet själv upplever det!

Tack för alla åsikter och frågeställningar, ni har gjort det enklare att se klart i frågan. Som ensam förälder är det lätt att falla in i att det bästa för barnet även inbegriper att vara på god fot med andra föräldern, vilket ju kan stämma men inte på bekostnad av säkerhet.

Några frågor som har kommit upp! Busschauffören har aldrig haft något att invända. Det finns flera bussbolag i Sverige som tillåter barn att åka själva från sju års ålder.

Vad Peter säger - och även frågan om ifall ett vunnet förtroende blir krossat: det kanske skulle kunna vara så med någon annan men med Peter så fanns aldrig den frågeställningen. Visst har vi uppmuntrat och sagt att han varit duktig som fixar att åka på egen hand, men EGENTLIGEN har han velat ha sällskap av oss. Så gissa om han blev glad nu när jag kunde säga att jag pratat med hans pappa och att vi från och med nu antingen skjutsar eller åker med på bussen.

Får bara hoppas att pappan håller vad han lovat nu!