Svek - skillsmässa - ånger
Vi var tillsammans i 12 år och har två barn ihop. Senaste åren har har det bara gått neråt. Han svek mig när jag behövde honom som mest och jag mådde fruktansvärt dåligt och hämtade mig aldrig riktigt efter det. Det är absolut ingen ursäkt men jag har inte varit vid mina sinnens fulla bruk dom senaste ca 3 åren och det slutade med att jag var otrogen under ca 1 års tid. I somras bestämde vi oss för att separera då ingen av oss mådde bra ihop. Under sensommaren och hösten kunde vi ungås tillsammans med barnen. Vi pratade på ett sätt som vi inte gjort på flera år. Och hoppet väcktes (hos mig) att vi kanske någon gång i framtiden skulle kunna hitta tillbaka. Men så för ca 1 månad sedan så lyckades han få reda på otroheten och då brakade helvetet lös. Helt förståligt så klart. Jag ångrar mig så sjukt mkt att jag föll dit. Jag trodde då i min förvirrade skalle att jag kunde få det jag saknade hos någon annan. Det funkar ju naturligtvis inte så, ingen annan kan få mig på rätt köl utan det måste komma från mig själv. Mår så fruktansvärt dåligt. Både över själva handlingen som sårade min man djupt, och att det nu också har förstört alla möjligheter för en gemensam framtid. Nu har han dessutom rusat in i en ny relation och vill inte veta av mig mer än det praktiska runt barnen. Börjar nu få lite ordning i huvudet och avbröt "affären" redan innan jag visste att han hade fått reda på det. Men det spelar ingen roll, han kommer aldrig förlåt mig. Och nu vet jag inte hur jag ska ta mig vidare.
Finns det någon som varit i liknande situation? Hur tog ni er vidare? Finns det någon minimal chans till en gemensam framtid, att det förhållande han rusat in i nu bara är en slags rebound? Jag hoppas så innerligt att vi ska hitta tillbaka, även om det troligtvis kommer behövas massvis av samtalshjälp eller dyl för att komma igenom allt som hänt. Saknar honom och allt som var vi.