Frågan är till dig som varit sammanboende med din partner i mer än ett år.
Hur upplever du att vara naken inför din partner? Med naken menas helt naken utan en tråd på kroppen.
Kommentera gärna era svar nedan.
Har det ändrats under ert förhållande?
Jag är gärna naken vid sex men blir avtänd om jag ser min pojkvän/ sambo (har ingen just nu) naken hela tiden, för det blir ingen spänning då.
Tog översta alternativet då jag mestadels är väldigt bekväm med att vara naken framför min partner. Däremot har jag lagt på mig några extrakilon som jag inte är helt nöjd över, och därför kan jag vid vissa tillfällen vilja skyla mig lite extra om jag är naken, även om jag vet alltid påpekar att han gillar det han ser (vilket gör att det oftast inte är ett problem).
Han sa att han inte älskar mig längre bara för att jag vill prata mer om det och är ledsen, stack ifrån lägenheten, men kom hem senare och har inte sagt ett ljud om saken. Jag vågar inte säga något heller. Han har lovat att vi ska gifta oss vid tre tillfällen men har alltid skyllt på något. Oj, skulle precis som Arjahi råda dig att lämna karln. Även om han gifter sig med dig och skaffar barn (vilket han verkar skjuta upp? och gud vet hur länge han fortsätter med det) tror jag inte att ett lyckligt kärnfamiljsliv är på kartan i denna situationen i alla fall. Han bryter ju även ned dig mentalt med att prata illa om ditt bröst, leta upp knullkontakter, säga att han inte älskar dig, göra slut, skjuta upp ytterligare "commitment". Du har fortfarande tid att hitta någon annan som behandlar dig bättre, och även om fertiliteten minskar med åldern är det många som lyckas få barn på senare år, och om detta sker med rätt man ökar sannolikheten drastiskt för ditt lyckliga kärnfamilj"slut".
Lämna honom! Du kan alltid skaffa barn själv via inseminering (ja, det är i regel jobbigare att dra lasset själv, men det hade du förmodligen fått göra ändå med det karlskrället och då hade du i slutändan bara fått halva tiden med ditt/dina barn). Plus att barnet/n slipper växa upp i ett hem där pappa psykiskt misshandlar mamma.
Bara gå! Du kommer må SÅ mycket bättre utan honom! Och stjärnfamilj framför kärnfamilj! <3
Jag vet... Detta är bara toppen av isberget, men jag har svårt att lämna honom då jag inte är jätteung längre och min högsta dröm är att gifta mig och få två barn. Är 33 år och fyller snart 34 så det är "kört" för min del och en kärnfamilj är min högsta önskan - något han påstod var hans högsta önskan också. Men han dumpade mig senast idag eftersom jag sa att jag mår dåligt över att jag kom på honom med att nyligen blivit medlem i en sajt där man letar knullkontakter och till och med lade ut en bild på sin kuk. Han sa att han inte älskar mig längre bara för att jag vill prata mer om det och är ledsen, stack ifrån lägenheten, men kom hem senare och har inte sagt ett ljud om saken. Jag vågar inte säga något heller. Han har lovat att vi ska gifta oss vid tre tillfällen men har alltid skyllt på något.
Han sa att han inte älskar mig längre bara för att jag vill prata mer om det och är ledsen, stack ifrån lägenheten, men kom hem senare och har inte sagt ett ljud om saken. Jag vågar inte säga något heller. Han har lovat att vi ska gifta oss vid tre tillfällen men har alltid skyllt på något.
Han sa att han inte älskar mig längre bara för att jag vill prata mer om det och är ledsen, stack ifrån lägenheten, men kom hem senare och har inte sagt ett ljud om saken. Jag vågar inte säga något heller. Han har lovat att vi ska gifta oss vid tre tillfällen men har alltid skyllt på något. 
Tidigare var jag obekväm med att vara naken ens ensam i duschen. Blundade när jag skulle tvätta mig och raka benen.
Men så började jag träna och det gör under för självförtroendet. Nu kan jag vara naken hur mycket som helst inför min kille, och han tycker så mycket om det.
Vi har fått en bättre relation. Han har liksom inte fattat varför jag stelnade till när han tog i mig. Jag som alltid vart det finaste han vet.
Jag älskar ju hans händer på min kropp, men jag har bara fokuserat på vad han ska känna när han rör mig, och inte hur det känns att bli tagen på.
Vi var tom utomlands nyligen och jag gick runt i bikini vid poolen. Har aldrig vågat förut, har alltid dragit på mig något innan jag vågat resa mig upp. Det har vart låren och benen jag skämts så mycket för..
Jag själv tycker att folk får se ut hur de vill. Skulle aldrig håna en överviktig person i bikini. Men jag har alltid tyckt att alla är så mycket finare än jag. Även om de vägt 50 kilo mer. Men när jag har vart överviktig så har det inte bara handlat om det visuella som känts obekvämt, jag har haft klåda och utslag på benen pga dålig blodcirkulation, smärta i huden pga vätska. Och då har jag aldrig vart FET. Min maxvikt var 79 kilo till mina 165 cm. Kände mig bara väldigt ofrisk i kroppen.
Tröttnar aldrig på att se min man naken och har själv inga som helst problem med att vara naken inför honom.
Ta och läs om inlägget du kommenterade.